jump to navigation

Kollektivt och naturligt tvång oktober 19, 2006

Posted by Fredrik Gustafsson in Naturliga rättigheter.
trackback

I dagens mess-spalt i Nya Åland kommer ”exilålänningen” med ett av de mest beprövade argumenten mot liberalismen och de naturliga rättigheterna:

Fredrik Gustafsson är en klassisk liberal i anda med Stegö-Chilo och Borelius. Det fria valet, den fria människan, allt detta dyrkas. Men hur fria är vi egentligen? Hur fri är hyresgästen när den skriver under ett avtal där det sägs att hyran får höjas. En människa måste få tak över huvudet, och är därför ytterst sårbar i sin roll som hyresgäst. Någon dag bör även FG förstå det.

Nu tror jag säkert ni som läser denna blogg inser själva var felet ligger i detta argument, men jag kan påpeka det för formens skull.

Det är skillnad på tvång och tvång. Dels har vi kollektivt tvång, där andra människor tvingar oss göra saker. Dels har också saker naturen tvingar oss till: vi är tvingade att andas, äta, dricka, och om vi bor i ett kallt klimat, skaffa tak över huvudet om vi inte vill frysa ihjäl.

Det är frihet från det kollektiva tvånget vi liberaler vill uppnå. En människa har rätt att inte bli tvingad till något av någon annan människa. Du har ingen rätt att tvinga mig till något jag inte vill göra. Du har heller ingen rätt att skada, hota eller döda mig.

Vi har dock inte en rätt att inte bli tvingad till saker av naturen. Jag har ingen rätt att inte bli tvingad till att andas, äta och dricka för att överleva. Jag har ingen rätt att inte dö av cancer.

Detta är självklart, för hur kan vi hävda några rättigheter gentemot naturen? Hur kan vi kräva att naturen inte tvingar oss att behöva äta, dricka och andas? Om naturen dödar någon i cancer, hur kan vi ställa naturen till svars?

Rättigheter kan bara utkrävas mot andra människor och rättigheter är något som bara kan gälla människor emellan. Liberalismen är inte en ideologi som säger vad som skall gälla mellan människan och naturen eller mellan människor och djur. Liberalismen är en ideologi som säger vad som skall gälla mellan människor och vad som bör vara och inte vara tillåtet i vår interaktion med andra människor. Liberalismen säger att en människa har rätt att vara fri från tvång, våld och hot från andra männsikor, inget mer.

Annonser

Kommentarer»

1. Jakob Lundberg - oktober 19, 2006

En ideologi som inte utlovar ett omedelbart paradis är givetvis helt förkastlig.

Hur som helst är det väldigt förvirrande att blanda ihop begrepp på det här sättet. Frihet i den mera begränsade meningen som frihet från tvång är helt annorlunda än begreppet frihet i allmänhet. Frihet i allmänhet kan givetvis betyda allt möjligt. Frihet från träningverk t.ex. Att uppnå full frihet i den meningen är omöjligt och betydelselöst.

Huvudargumentet är ju sedan en fullkommlig non sequitur där avsaknad av frihet i allmänhet leder till att det inte är moraliskt att motarbeta tvång.

2. Fredrik Gustafsson - oktober 19, 2006

Kort sagt: det må vara ett av de vanligaste argumenten mot liberalismen, men sannerligen inte ett av det bästa (eller är det kanske det =/ ).

Det sorgliga är att de som använder sig av detta argument mycket väl förstår att tvång och frihet kan ha två olika betydelser, och att liberalen inte menar att vi har en rätt till frihet från träningsverk etc. Har svårt att förstå varför männsikor tar upp argument som de vet är ogiltiga.

Eller är det så att de inte förstår att det är skillnad på om en person (eller flera personer) tvingar mig till något och att jag blir hungrig om jag inte äter, fryser ihjäl om jag inte har tak över huvudet, får träningsvärk om när jag börjar träna igen efter ett längre uppehåll?

Sedan kanske man kan tycka att hyresgästen är i en dålig förhandlingsposition iom att han _måste_ få tag i en lägenhet för att inte frysa ihjäl. Att argumentera för att staten skall producera eller prisreglera alla varor och tjänster som är livsnödvändiga (sjukvård, matproduktion och -försäljning, vattenförsörjning, osv) är dock en helt annat sak. Den debatten är jag beredd att ta när som helst.

3. Jakob Lundberg - oktober 19, 2006

Skulle tro att det ligger utilirarism bakom det hela. Dvs målet helga medlen. Att använda tvång är ok om det leder till att på ett godtyckligt sätt ge allmäna friheter. Att exakt definera vilka allmäna friheter som motiverar vilken mängd tvång är dock omöjligt vilket leder till principen att allt är tillåtet om det motiveras med ‘allmänhetens bästa’. Och detta är bara de moraliska problemen med den här åsikten.

4. Jakob Lundberg - oktober 19, 2006

utilitarism brukar folk stava det tror jag 🙂

5. Fredrik Gustafsson - oktober 19, 2006

Skulle inte vilja skylla detta helt på utilitarismen. Det är givetvis så att det inte finns någon motsättning mellan de naturliga rättigheterna och vad som maximerar lyckan (åtminstone i 99,99% av fallen). Det samhälle som bäst tillgodoser människors preferenser är det samhälle som respekterar de naturliga rättigheterna.

Att hitta på en massa vansinniga politiska åtgärder (tex. hyresregleringar) och påstå att de maximerar lyckan, är lika lätt som att hitta på en massa vansinniga rättigheter som att alla tex. har en rätt att hyra en lägenhet till 200euro per månad.

När man bemöter dessa personer och dessa argument måste man använda sig av både nytto- och rättighetsargument. Man måste visa att rättigheten till billig hyra är motsägelsefull och inte kan existera _och_ man måste visa att en hyresreglering inte är det bästa sättet att tillfredställa folks preferenser och maximera lyckan.

Sedan håller jag givetvis med om att maximen ”målet helgar medlen” har ställt till med fruktansvärt mycket. Men tyvärr är det ofta fel på målen hos vissa människor också 😉

6. sp3tt - oktober 19, 2006

Jag tycker det här är ett utmärkt exempel på context-dropping. Sammanhanget är ju inte att A är A och kausalitet, utan sammanhanget är socialt. Det är inte att naturen är som den är , lyder de lagar som dess natur kräver, och att vi inte kan göra något åt det (förändringar av naturen, t.ex. gruvdrift lyder fortfarande naturens lagar), utan att vara fri just från andra människor. Och begreppet rättighet är väldigt svårt — omöjligt till och med — att användas om stenar, träd och väder. ”Vädret i dag är hemskt omoraliskt.” ”Jo, de sa på radio att det skulle fortsätta vara så hela veckan.”

Sen är det riktigt ironiskt att man ger exempel som går under benämningen ”friheten att göra ett dåligt val”. Du ska vara fri att göra vad du vill, utom det som jag har bestämt är dåligt för dig.

7. Fredrik Mattsson - oktober 19, 2006

”Jag har ingen rätt att inte dö av cancer.”

Många skulle hävda att man – förutsatt att ett botemedel finns – har rätt till sjukvård vid livshotande sjukdom. Vad finns det för nytto- och rättviseargument för att försvara din frihet gentemot en döende människa?

8. Stefan - oktober 19, 2006

Mycket bra skrivet! Instämmer.

9. Fredrik Gustafsson - oktober 20, 2006

”Många skulle hävda att man – förutsatt att ett botemedel finns – har rätt till sjukvård vid livshotande sjukdom. Vad finns det för nytto- och rättviseargument för att försvara din frihet gentemot en döende människa?”

Det finns väldigt många argument. Jag kan nämna ett par av dem här. Låt oss först enas om ett par saker. Alla människor bör ha samma rättigheter. Det är i alla fall min grundinställning; en rättighet har man i egenskap av människa. För det andra, rättigheter måste vara ovillkorliga; dvs, en rättighet skall inte bara vara en löst formulerad målsättning, utan något som faktiskt går att genomföra.

Anta nu att vi enas om att alla människor har en rätt kräva att andra skall betala deras behandling av en livshotande sjukdom, om en sådan behandling finns. Vi stöter genast på stora problem. Vissa livshotande sjukdomar är extremt dyra att behandla och har små utsikter att faktiskt lyckas. Om nu en man i Sierra Leone blir sjuk och behandlingen kostar miljontals euro, vem har då en skyldighet att betala hans behandling? De andra som bor i Sierra Leone? Alla i hela världen? Vem skall ställas till svars om ingen betalar hans behandling och låter honom dö?

Att vi skulle kunna behandla alla människor i hela världen som lider av en dödlig sjukdom är helt orealistiskt. Detta är dock inte allt. Nu kanske någon kommer på den smarta idén att alla skall ha rätt till mat för dagen, tak över huvudet, tio betalda semesterveckor, utbildning, osv. Det finns inget sätt vi kan avgöra vilken rättighet som är viktigast, så nu har vi mitt i allt en skyldighet att förse alla jordens innevånare med mat, skola, bostad, betald semester och sjukvård. Detta går inte.

Just dessa typer av positiva rättigheter har det gemensamt att de aldrig går att genomföra och att de handlar i konflikt med varandra och med de negativa rättigheterna. Det är omöjligt att ha en rätt till privat egendom, en rätt till skolgång och en rätt till sjukvård för alla på samma gång. De leder också till negativa ekonomiska konsekvenser i och med dess effekt på ekonomiska incitament. Om jag har rätt till sjukvård, kommer jag inte att spara till en egen sjukvårdsförsäkring eftersom jag ändå kan lite på att andra måste betala; om jag ändå måste använda mina sparade pengar till att betala andras sjukdomar, kommer jag inte ha några incitament att arbeta eller spara, eftersom jag ändå inte kommer ha någon nytta av pengarna.

Faktum är att det bästa sättet att garantera att alla som lider av en dödlig sjukdom får vård är att respektera de negativa rättigheterna. Om bara alla världens länder skulle erkänna människans rätt till sin egen kropp och sin egendom, skulle välståndet i världen öka enormt, vilket gör att fler och fler har råd med bättre och bättre sjukdom. Det enda sättet att effektivt bekämpa fattigdomen och åstadkomma en maximering av antalet människor som får vård är att åstadkomma ekonomisk tillväxt och utveckling, och det gör man genom att respektera de negativa rättigheterna.

Det som gjorde att vi i Väst har råd med sjukvård var inte att vi satte oss ner och bestämde att alla skulle ha en rätt till sjukdom; det var att vi, för att par hundra år sedan, gavs friheter som ingen annan under någon tidigare period haft, vilket föranledde en enorm utveckling som brukar kallas den industriella revolutionen. Det är denna revolution som har gjort att vi i Väst (plus Japan, Korea, Singapore, Hong Kong) har tillgång till en bättre sjukvård än under någon annan tidpunkt i historien, inget annat.

10. Fredrik Mattsson - oktober 23, 2006

”Om nu en man i Sierra Leone blir sjuk och behandlingen kostar miljontals euro, vem har då en skyldighet att betala hans behandling? De andra som bor i Sierra Leone? Alla i hela världen?”

Det där argumentet, kan du väl medge, har du dragit ut in absurdum. Att det är astronomiskt dyrt att bota någon exostisk åkomma motsäger ju inte den måttliga tanken om ett välfärdssystem, som botar en sjukdom för några hundralappar.

”…så nu har vi mitt i allt en skyldighet att förse alla jordens innevånare med mat, skola, bostad, betald semester och sjukvård. Detta går inte.”

Precis, lika lite som detta slippery slope-argument.

Jag förstår mycket väl resonemanget som visar hur positiva rättigheter motsäger existensen av de negativa. Och jag förstår rädslan för det sluttande planet, man tror uppstår om man vikter en tum i de teoretiska resonemangen. Men om du resonerar i absoluter når du slutsatser som många uppfattar som verklighetsfrämmande. Är inte det ett problem?

Frihet är viktigt, det håller alla med om. Men det finns andra värden, som de flesta också tycker är viktiga, såsom trygghet. I Finland är en politisk majoritet nöjda med att avstå från en del av sin frihet för (något som åtminstone upplevs som) trygghet.

”Om bara alla världens länder skulle erkänna människans rätt till sin egen kropp och sin egendom, skulle välståndet i världen öka enormt”

Helt sant. Jag gillar för övrigt hur tydligt Norberg visar på detta samband. Det är klart att fördelning inte är lösningen för de fattiga. Men – och det här är centralt – det motsäger inte en socialliberal välfärdsstat för ett land som redan är rikt. Receptet för hur ett land blir rikt säger inte med nödvändighet hur kakan ska ätas när den bakats. Finland har ett av världens största skattetryck, men kan ändå visa upp en tillväxt på 3 procent.

En tanke som slog mig: Liberaler som förespråkar en nattväktarstat (med endast negativa rättigheter) tänker sig också att alla måste vara med och betala skatt för att upprätthålla polis- och rättsväsende. Är inte detta en paradox? Om man inte vill vara med och betala, utan hävdar sin rätt att behålla sina pengar, kommer väl staten med våld tvinga en?

11. Fredrik Gustafsson - oktober 24, 2006

” Att det är astronomiskt dyrt att bota någon exostisk åkomma motsäger ju inte den måttliga tanken om ett välfärdssystem, som botar en sjukdom för några hundralappar.”

Alla sjukdomar kostar definitivt inte några hundralappar att diagnostisera och behandla, särkilt inte i dagens välfärdsstat där det är staten som producera sjukvård. Bara medicinerna för en sjukdom som AIDS är extremt dyra och detsamma gäller för många andra vanliga (och mindra vanliga) sjukdomar som involverar långa sjukhusvistelser och behandling med dyra mediciner och utrustning.

Även idag nekas folk behandling i välfärdsstater för att kostanden för behandlingen är för dyr i förhållande till chansen att tillfriskna. Menar du att alla skall ha rätt till behandling i en VF stat, oavsett hur dyr den är, eller menar du att man skall göra en cost-benefit beräkning? Vem skall bestämma vad som är en tillräckligt låg cost-benefit? Jag är nyfiken på hur du resonerar moraliskt i denna fråga.

”Frihet är viktigt, det håller alla med om. Men det finns andra värden, som de flesta också tycker är viktiga, såsom trygghet. I Finland är en politisk majoritet nöjda med att avstå från en del av sin frihet för (något som åtminstone upplevs som) trygghet”

Jag tycker också trygghet är viktigt: detta är anledningen till att jag sparar cirka tio procent av min inkomst varje månad och har tecknat diverse försäkringar.

I en nattväktarstat är alla fria att teckna försäkringar, spara och även bilda små mini-välfärdstater där alla går med på att bidra till alla andras välfärd, var och en efter sin förmåga till var och en efter sitt behov. Huvudsaken är att deltagande är helt frivilligt.

Problemet med dagens välfärdsstat, ur ett naturrättsligt perspektiv, är inte att sjukvård finansierat gemensamt, utan att man tvingas vara med i denna välfärdsstat. Deltagande är inte frivilligt.

Så dagens välfärdsstat är inte en lösning där människor frivilligt avstår från vissa friheter i utbyte mot vissa tryggheter, som du vill få det till, utan där vissa människor ökar sin trygghet genom att begränsa andras friheter. Med vilken rätt gör de det?

I en demokrati fattas visserligen beslut genom majoritetsval, men majoriteten har givetvis ingen rätt att förgripa sig på en minoritet bara för att de just är fler. Vilken rätt har en majoritet, som vill att alla skall vara med och bekosta en gemensam välfärd, att tvinga en minoritet att vara med och betala, mot dess vilja?

” Finland har ett av världens största skattetryck, men kan ändå visa upp en tillväxt på 3 procent.”

Det stämmer att det inte finns några bevis för att ett högt skattetryck leder till lägre tillväxt, något som brukar förbrylla oss ekonomer. Tex införde USA inkomstskatt under första halvan av 1900-talet och har sedan successivt ökat den fram tills nu. Detta har inte lett till någon minskning av tillväxten. Man kan se samma sak med tvärsnittsstuider. Det finns helt enkelt inget samband mellan skattetryck och tillväxt bland OECD-länder.

Detta är dock inte att argument för att vi skall ha ett högt skattetryck eller en tvångsfinansierad välfärd. Bara för att skatter inte skadar tillväxten betyder det inte att människors preferenser uppfylls på ett bättre sätt om staten bestämmer vad de skall lägga pengarna på (andras och sin egen sjukvård).

Ett argument för en tvångsfinansierad sjukvård måste även visa att ett sådant system bättre tillgodoser människors preferenser, och inte bara att finansieringen av systemet inte har negativa effekter på folks incitament att arbeta, osv.

”En tanke som slog mig: Liberaler som förespråkar en nattväktarstat (med endast negativa rättigheter) tänker sig också att alla måste vara med och betala skatt för att upprätthålla polis- och rättsväsende. Är inte detta en paradox? Om man inte vill vara med och betala, utan hävdar sin rätt att behålla sina pengar, kommer väl staten med våld tvinga en?”

Nu är inte jag en av dem som förespråkar en NV-stat, men de flesta som gör det vill inte ha en tvångsfinansiering. Många förespråkar t.ex. en stämpelskatt på kontrakt: om du betalar skatten har du rätt att få din sak prövad i domstol vid kontraktsbrott, om inte så står du utan lagligt skydd i detta specifika fall.

Kul med lite riktiga motargument för en gångs skull, det händer sannerligen inte varje dag 🙂

12. Jakob Lundberg - oktober 24, 2006

Jag anser personligen att det omoraliska i välfärdsstaten inte beror på ett slippery slope argument. Att tvinga någon att hjälpa till är, oberoende dennes förmåga att hjälpa till, en initiering av våld. Att vägra att hjälpa någon kan ses som högst förkastligt och resultera i en total vägran att varesig hjälpa eller på något annat sätt interagera med personen i fråga. Men det är under inga omständigheter rätt att med våld tvinga personen att göra något mot sin vilja.

Vad gäller NV staten ligger det stora problemet inte i finansieringen utan i det faktum att den skulle ha ett (vålds)monopol på polis och domstolsväsendet. NV anhängares finurliga planer på finansiering är därför missriktade.

13. Fredrik Gustafsson - oktober 24, 2006

”Jag anser personligen att det omoraliska i välfärdsstaten inte beror på ett slippery slope argument.”

Inte jag heller. Välfärdsarrangemang är dåliga och omoraliska i sig, inte för de interventioner de kan leda till i en slippery slope.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: