jump to navigation

Teori och praktik oktober 24, 2006

Posted by Fredrik Gustafsson in Insändare.
trackback

Harriet Tuominen för ett synnerligen hårresande resonemang i en kolumn i dagens Nya Åland (24/10). Hon hävdar först att ”i teorin är kommunism det vackraste systemet som finns”. Hon konstaterar sedan att kommunismen, trots dess teoretiska meriter, misslyckades. Genom detta drar hon slutsatsen att ”teori och praktik är inte samma sak” och att därför liberalismen eller nationalekonomisk teori inte har något med praktiken att göra.

För det första är givetvis hennes premiss att kommunismen i teorin är det vackraste som finns så falsk och så skrämmande att jag nästan saknar ord. Om det är något vi inom den ekonomiska vetenskapen är överens om är det att kommunismen i teorin är ett väldigt dåligt och ineffektivt system. Den leder till en ineffektiv resursallokering, den tar bort alla incitament för arbete, uppfinnande och investerande, och den leder ofrånkomligt till politikiskt förtryck. Den är allt annat än vacker.

Gängse ekonomisk teori har aldrig hävdat att kommunismen fungerar i teorin. Tuominen vill få det till att vi teoretiskt inriktade ekonomer blev fullständigt chockade när det visade sig att det Sovjetiska miraklet var en illusion och när systemet kollapsade i början av nittiotalet; eller att vi inte kan förstå varför inte Kuba och Nordkorea är världens mest framgångsrika ekonomier när de anammar ”det vackraste teoretiska systemet som finns”. Så är det givetvis inte.

Var Tuominen fått idén att inte liberalism och frihet fungerar i praktiken kan jag inte förstå. Tvärtom är det just hur världen ser ut i dag och hur den har utvecklats de senaste 500 åren som, för mig personligen, är det största skälet till att jag är liberal och övertygad om att den moderna nationalekonomin beskriver verkligheten på ett korrekt sätt.

De flesta ekonomiska historiker är idag överens om att anledningen till att den industriella revolutionen uppstod i relativt efterblivna Europa, som låg mil efter Kina i teknologisk utveckling, är att Européerna gavs fri- och rättigheter som inte fanns någon annan stans.

Anledningen till att vissa kolonier (USA, Canada, Australien, o.s.v.) utvecklades medan andra, som styrdes av samma kolonialmakt, inte gjorde det, var att hela befolkningen i dessa länder tidigt gavs allmän rösträtt, äganderätt och tillgång till utbildning, medan röst- och äganderätten samt utbildning i de andra kolonierna (i Sydamerika och Afrika) var reserverad för en liten (ofta Europeisk) elit.

Empirin bekräftar bara det vi redan kommit fram genom teori, att frihet leder till utveckling. Om du idag ser på en lista över världens friaste länder inser du snabbt att detta också är en lista över världens rikaste länder, och att detta inte är någon slump. De flesta ekonomer och ekonomiska historiker är överens om att det var friheten som orsakade utveckling och inte tvärtom; Sydkorea är mångdubbelt rikare än Nordkorea därför att det är mångdubbelt friare, det är inte mångdubbelt friare därför att det är mångdubbelt rikare. Det var den fria marknaden som gjorde Sydkorea, som är geografiskt, etniskt och kulturellt sett nästan identiskt med Nordkorea, rikt, och det var avsaknaden av en fri marknad och diverse fri- och rättigheter som gjorde Nordkorea fattigt, precis som teorin föreskriver.

Att liberalism och frihet fungerar har jag även upplevt på ett mer personligt plan. När jag först flyttade till Malaysia och Singapore trodde jag att vi hade en ganska bra sjukvård uppe i Norden. Så fel jag hade. Tack vare Malaysias och Singapores privata sjukvård lyckades jag få en sjukdom som jag lidit av en längre tid och utan framgång uppsökt läkarvård för när jag bott i Sverige diagnostiserad. Om jag inte flyttat kanske jag än idag skulle ha lidit av sjukdomen och varit oförmögen att arbeta.

Samma sak med bostäder. Det tog mig och min fru mindre än en dag att hitta en jättefin hyreslägenhet, precis bredvid universitet jag jobbade vid, i femmiljonstaden Kuala Lumpur, trots att vi inte kände någon där. Försök skaffa ett förstahandkontrakt på en hyreslägenhet i Stockholm på en dag utan att du känner någon.

Anledningen till att jag, på ett så starkt och självsäkert sätt, propagerar för en fri marknad och starka fri- och rättigheter för alla individer i ett samhälle, är inte att jag är en ”nyfrälst 14-åring” med en stark ideologisk övertygelse. Anledningen är att jag är en 27-åring forskare, som genom år av systematiska studier, forskning och undervisning i ekonomisk historia har dragit slutsatsen att vi har vissa fri- och rättigheter att tacka för de välstånd vi uppnått.

Anledningen är att jag är en 27-årig människa som bott, varit sjuk, arbetat och studerat i rika och fattiga länder, i fria och ofria länder, i lägenheter i Singapore och Kuala Lumpur och i fallfärdiga hus i en liten by i Borneos djungel och kackerlacksinfesterade studentkorridorer i Kota Kinabalu, och har med egna ögon sett, och själv fått uppleva, vad frihet och ofrihet, utveckling och fattigdom kan innebära i praktiken.

Publicerad i Nya Åland 25.10

Annonser

Kommentarer»

1. Jakob Lundberg - oktober 24, 2006

Vad gäller kommunismen visade Mises 1922 att det inte bara leder till ineffektiv resursallokering. Det leder till en total upplösning av resursallokeringen.

Sedan måste jag även kritisera dig för påståendet att ”tillgång till utbildning”, med vilket jag antar att du menar statlig utbildning, skulle ha legat bakom den industriella revolutionen. Motståndet till statlig utbildning var som starkast i England, vilket råkar vara den industriella revolutionens vagga.

2. Fredrik Gustafsson - oktober 24, 2006

” Mises 1922.”

Hade ett stycke om just den debatten med från början, men jag tog bort det iom att insändaren redan var så lång.

“tillgång till utbildning”

Det jag i första hand syftar på är att staten inte förbjöd vissa individer eller samhällsgrupper från att gå i skolan. Tex att utbildning bara var till för en elit, medan kvinnor, slavar, svarta, urinnevånare, männsikor från fel familjer inte tilläts gå i skola, vilket tyvärr ofta var fallet.

Sedan är det givetvis så att det inte finns några, eller i alla fall väldigt få, bevis för att en statligt subventionerad skola eller lagstagdad allmän skogång leder till tillväxt, men det är ett ämne jag kommer att återkomma till inom kort 🙂

3. Fredrik Gustafsson - oktober 24, 2006

Här är förresten ett annat stycke som jag tog bort för att göra insändaren lite kortare:

Mitt andra stora problem med Tuominens resonemang är att det innehåller ett väldigt ohederligt logiskt felslut kallat guilt by association-felsutet. Ett sådant argument ser ut så här: Hitler var vegetarian, därför är alla vegetarianer psykopatiska massmördare. Touminens variant av detta felslut är: Kommunismen är en samhällsteori som inte fungerar i praktiken; liberalismen är också en samhällsteori, och därför fungerar den inte heller i praktiken.

4. Dennis - oktober 24, 2006

Och för att följa upp Jakobs kommentar, österrikarna är väl nästan så teoretiska som man kan bli.

För övrigt, att en teori är vacker, vad det nu ska betyda, är väl knappast någon merit i sammanhanget. Det centrala borde vara om den är korrekt eller inte. Man kan säkert tota ihop vilka galenskaper som helst som låter vackert, men det gör det inte mindre till galenskaper.

England som industriella revolutionens vagga är väl ett vanskligt påstående. Att det hände mycket där under 1700- och 1800-talet är väl inte att bestrida, men det byggde i sin tur på så mycket som hänt på annat håll. Jag vet inte vad Fredrik säger, men jag tycker att David Landes är ganska övertygande i sitt resonemang om protestantismen, inte ur ett weberskt perspektiv utan om läskunnighet och liknande, och dess inflytande. Och det har så klart med utbildning att göra.

5. Fredrik Gustafsson - oktober 24, 2006

”Jag vet inte vad Fredrik säger, men jag tycker att David Landes är ganska övertygande i sitt resonemang om protestantismen, inte ur ett weberskt perspektiv utan om läskunnighet och liknande, och dess inflytande. Och det har så klart med utbildning att göra.”

Jag gillar Landes, även om jag tycker att han har lite svårt att släppa de kulturella förklaringarna ibland.

Var och lyssnade på honom i höstas och det råder inga som helst tvivel, om man utgår ifrån vad han sa då (och givetvis även från de han skriver), att han och jag har precis samma syn på vad som orsakade Västs otroliga utveckling under industriella revolutionen.

Europa industrialiserades tack vare att männsikorna gavs friheter som inga andra mänsikor någon annan stans hade givits. Anledningen till att de gavs detta var att det fanns en mängd olika små stater i Europa som konkurrerade om arbetskraft och en borgarklass, som flyttade dit de gavs störst friheter. Så i denna mening ligger den fundamentala orsaken till Englands framgång (konkurrensen med andra, små stater) utanför England.

Kan band annat rekommendera Rosenberg and Birdzell, How the West Grew Rich som driver denna tes på ett bra sätt.

Skall som sagt undervisa i modern ekonomisk tillväxt igen denna höst (på B-nivån på ekonomisk historia), och under den första föreläsningen går jag just igenom de fundamentala orsakerna bakom The Rise of The West (går bland annat igenom Landes) och förklarar vilken som är den korrekta (institutioner) och även varför.

Har som plan att lägga ut anteckningarna (som är en ganska sammahängande text) från denna föreläsning på bloggen under hösten, så ni får gärna komma med synpunkter då 🙂

Det där med vilka teorier som är vackra torde rimligtvis hänga ihop med deras korrekthet. Jag tycker att en teori som är uppenbart korrekt och genialisk är vacker, medan en teori som är felaktig är ganska ful.

6. sp3tt - oktober 24, 2006

”i teorin är kommunism det vackraste systemet som finns”

Det stämmer faktiskt.

Om man har en teori som bygger på att man kan addera heterogena kvantiteter och få meningsfulla resultat. Det vill säga: om man har en teori som liknar att knarkrus mer än ett rationellt försök att förstå verkligheten.

7. sp3tt - oktober 24, 2006

Och Jakob har naturligtvis helt rätt. Socialism är inte ineffektivt, det är omöjligt.

8. Danne Nordling - oktober 27, 2006

I teorin förutsätter kommunism altruism. Eftersom oegennytta utanför den egna släktkretsen inte har kunnat påvisas annat än i undantagsfall kan kommunismen inte fungera i praktiken. Men de som strävar efter Thomas Mooores utopi förtröttas inte i att försöka visa att människan egentligen är osjälvisk. Se min blogg Skattepolitik och samhällsfilosofi för ytterligare fördjupning.
/DNg

9. fredrik.ax - april 2, 2007

[…] är en storstad och kommunismen är i teorin det vackraste systemet som finns. Välkommen till Harriet Tuominens värld: […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: