jump to navigation

Frihet och utveckling oktober 27, 2006

Posted by Fredrik Gustafsson in Insändare, Okategoriserat.
trackback

Bäste Ádám. Jag får tacka för ett intressant svar (NÅ 27.10) på min insändare. Du tar upp flera intressanta ämnen, och i grunden tror jag att vi har ungefär samma samhällssyn.

Du tar först upp att ekonomisk utveckling och politisk frihet inte alltid har gått hand i hand. Det främsta exemplet på detta, som du inte nämner, är givetvis Singapore, som idag har en lika hög BNP/capita som Sverige utan att för den skull vara en demokrati.

Det stämmer att det inte går att observera att starkt entydigt samband mellan politisk frihet allena och ekonomisk utveckling. Däremot, om man inkluderar politiska friheter tillsammans med andra friheter som kan sägas utgöra ”bra” institutioner, är sambandet mellan frihet och utveckling mycket starkt.

Om vi kompletterar (i) politisk frihet med (ii) politisk stabilitet och avsaknad av våld, (iii) frihet från statliga regleringar och kontroll, (iv) effektiv administration (v) skydd av den privata äganderätten samt (vi) frihet från korruption i ett mått på ”bra” institutioner, kan vi idag förklara varför vissa länder är så rika och vissa är så fattiga.

Man har testat denna hypotes, att det är dessa institutioner som förklarar länders utveckling, mot alternativa teser som säger att det är geografi eller kultur som kan förklara skillnaden i utveckling mellan länder. Empirin visar entydigt att det är institutionshypotesen som är den korrekta förklaringen. Dagens rika länder inte är rika tack vare att de har en fördelaktig geografi, naturresurser eller en kultur som betonar hårt arbete, ärlighet, punktlighet och tillväxt. De är rika tack vare att de har, och har haft, en stor del av de friheter och institutioner jag nämnde ovan [1].

Det är dock inte så att alla dessa sex olika aspekter av politiska och ekonomiska fri- och rättigheter är, individuellt sett, nödvändiga förutsättningar för utveckling, utan alla länder som utvecklats har kombinerat dem på olika sätt. Vissa länder har utvecklats utan politiska friheter (Singapore), utan politisk stabilitet (Thailand), trots statliga regleringar och kontroller (Korea), trots en ineffektiv administration (USA), utan ett fullgott skydd för äganderätten (Kina) och trots att det förekommit omfattande korruption (Indonesien). När man väger samman dem kan de dock förklara varför vissa länder är rika och andra är fattiga.

Du antyder även att Europas uppgång kan förklaras av det faktum att man skaffade kolonier. Detta är givetvis också ett ämne man ägnat stor möda åt att undersöka, och, kort sagt, finns det inte några belägg för att koloniseringen skulle ha varit en nödvändig förutsättning för Europas uppgång.

Det är sant att urbefolkningen ofta drabbades hårt av koloniseringen, men det stämmer inte att vissa länders brist på utveckling idag kan förklaras av att de en gång koloniserats. Det finns flera exempel på forna kolonier med en stor icke-europeisk befolkning som lyckats: till exempel Botswana (nästhögst tillväxt i världen mellan 1960 och 1990) och Singapore (höst tillväxt i världen mellan 1980 och 2002). I genomsnitt har de länder som inte koloniserades varken klarat sig bättre eller sämre än forna kolonier.

Du nämner också att den enas frihet ibland sker på bekostnad av den andres. Med en liberals frihetsbegrepp är detta dock en logisk omöjlighet. Med frihet menas att du har rätt att göra vad du vill, så länge det inte inkräktar på någon annans frihet. Frihet innebär inte frihet att kränka andras frihet, att skada dem, deras egendom eller miljön. Det som vissa multinationella företag gör i tredje världen, där de smutsar ner miljön eller verkar för ett förbud av fackföreningar, har väldigt lite eller inget att göra med frihet.

[1] Easterly & Levine (2003) ”Tropics, germs, and crops: how endowments influence economic development”. Journal of Monetary Economics 50: 3-39

Publicerad i Nya Åland 30.10

Annonser

Kommentarer»

1. Jakob Lundberg - oktober 27, 2006

Vad gäller kolonier så har Mises institutet passande nog ett seminarium om just imperialism. http://www.mises.org/upcomingstory.aspx?Id=88

Jag ser fram emot att lyssna på föreläsningarna så snart de lagt upp dem i arkivet.

Finns på webcast också
http://www.mises.org/content/webcasts.aspx

2. Johan Nilsson - oktober 27, 2006

Hej Fredrik!

Du skriver: ”Dagens rika länder inte är rika tack vare att de har en fördelaktig geografi, naturresurser eller en kultur som betonar hårt arbete, ärlighet, punktlighet och tillväxt. De är rika tack vare att de har, och har haft, en stor del av de friheter och institutioner jag nämnde ovan [1].”

Kan inte följande orsakssamband gälla: naturförhållanden => specialiserade människor (under många århundraden) => kultur => institutioner => välstånd

Är inte David Landes inne på detta? Bestrider Easterly & Levine det? (har ej läst)

Ett land kan säkert ta en genväg och gå direkt på institutionerna men förmodligen kommer den grå folkmassan med tiden att se till att de får en politik som speglar deras kynne.

3. Fredrik Gustafsson - oktober 28, 2006

Om man testar de tre hypoteserna samtidigt visar det sig att geografi är viktigt endast i den utsträckning den ledde till olika institutioner och att kultur inte är viktigt alls (bortsett från att Islam verkar ha en negativ effekt).

T.ex. ledde ofta geografiska förhållanden som lämpade sig för gruv- och plantagedrift till dåliga institutioner (äganderätt bara för eliten, ej demokrati, osv) medan förhållanden som läpade sig för familjebruk ledde til en bred äganderätt och demokrati.

4. Andrew Hagmark-Cooper - oktober 28, 2006

Det är intressant att du tycker du har samma samhällssyn som Adam. Ingenting han sa störde mig på något sätt. Hans huvudkritik mot dig tycks vara att din dogmatism påminner om det som rådde i sovjeten. Ditt påstående att ”det enda fallet där en hyresvärd kan exploatera eller diskriminera sina hyresgäster, är när det är förbjudet för vem som helst att hyra ut lägenheter till vilket pris de vill” hör till denna dogmatism. Enligt min åsikt händer exploatering när någon som är stark utnyttjar någon annans svaghet. En dålig hyresvärd märker nog att en ensamstående mamma med två eller tre barn inte har lika lätt att flytta som en doktorand i ekonomi.

Ett annat exempel från brittisk historia – Vid ungefär samma tidpunkt som potatissvälten dök upp i Irland försökte Lord Ashley få lagstiftning genom det brittiska parlamentet. Han ville begränsa hur många timmar barn skulle vara tillåtna jobba i fabrikerna. Han hittade exempel där 6-7-åringar jobbade 12 timmar om dagen. Det liberala motargumentet var att han försökte begränsa barnens friheter och att staten inte skulle lägga sig i marknaden.

Det enda fallet där en arbetsgivare kan exploatera eller diskriminera mot sina anställda är när det är förbjudet för vem som helst att anställa…

Låter det bekant?

5. Johan Nilsson - oktober 28, 2006

Andrew,

Jag tror du underskattar liberalens syn i svåra frågor som t.ex. barn. Milton Friedman har sagt något i stil med att ”Frihet är till för vuxna människor, inte barn och galningar”. Barnarbete måste också sättas i ett historiskt perspektiv. Det var regel snarare än undantag i Skandinavien ett par decennier in på 1900-talet.

Liberalen kan dock även här hitta argument. Om barn måste hjälpa till med familjens försörjning, är det inte bra om föräldrarna har så många alternativ som möjligt för dem? Exempelvis så vill svenska Rädda barnen inte bojkotta barnarbete eftersom barnen då kanske bara har ett alternativ kvar, nämligen prostitution.

Angående bostadsmarknaden, så är den bästa trygghet tvåbarnsmamman kan ha vetskapen om att det finns alternativ, i form av andra tillgängliga lägenheter. På en reglerad bostadsmarknad så heter alternativet bostadskön.

Läs gärna Sven Rydenfelt som tar upp fattiga människor och bostadsregleringar:
http://www.svensklinje.com/old/2-3-2002/intervjuv.htm

6. Andrew Hagmark-Cooper - oktober 29, 2006

Johan,

Den bästa tryggheten en ensamstående mamma kan ha är att hyran inte plösligt ska stiga rejält. Illusionen om ett val är ingen trygghet.

Du försöker, som Fredrik också gör, att presentera två valmöjligheter – den reglerade marknaden och den oreglerade marknaden. Men det finns också den lätt reglerade marknaden, eller hur? Jag vill bara se till att de svaga inte exploateras. Det som gnager mig är att ni påstår att den oreglerade fria marknaden gynnar dem som har det sämst. Är det inte konstigt då att det är de som har det bäst som pratar hela tiden om behovet av en oreglerad fri marknad?

När jag jobbade som säkerhetsvakt i England i Hull fick jag se på gott om exploatering. Killarna som jag jobbade med hade i regel ingen utbildning, en hade suttit inne och en annan var nykter alkoholist. De visste inte om sina rättigheter (EUs arbetstidsdirektiv som jag antar att ni är emot), och jag kom på exempel där någon hade jobbat ett 15-timmarsskift med bara 6 timmar före nästa skift. Man ville inte jobba såna arbetstider, men man var rädd för att bli av med jobbet om man inte gjorde det. Han som ägde säkerhetsbolaget sitter i House of Lords, och han snackade jämnt om att avskaffa arbetstidsdirektivet. Förstås pratade han om sina anställdas ”friheter” och inte sina egna vinster. Jag hittade dock aldrig någon säkerhetsvakt som tyckte hans friheter hade begränsats av arbetstidsdirektivet.

7. Johan Nilsson - oktober 29, 2006

Andrew,

Varför skulle en trygghet i att det finns andra tillgängliga lägenheter vara en illusion? Läs vad Rydenfelt skriver om hur det på en fri hyresmarknad alltid uppstår ett litet lager av tomma lägenheter.

Om möjligheten att göra val är en illusion så får det konsekvenser. Varför skall inte frisörbranschen prisregleras? Din frisör kan ju chockhöja priset och din möjlighet att gå till en annan frisör är ju bara en illusion.

Regleringar: Den ”lätt” reglerade marknaden kommer alltid fungera sämre än den oreglerade. Behovet av ytterligare regleringar kommer då vara större än vad behovet var då den första regleringen föreslogs. I fallet med hyresregleringen så kommer antidiskrimineringslagar som ett brev på posten. När det går 10 sökande på varje lägenhet så väljer hyresvärden bort personer som på något sätt är avvikande. Min far är hyresvärd så jag kan turerna.

Regleringar som är så lätta att de i stort sett är verkningslösa går att stå ut med. Om t.ex. ett land sätter en minimilön på 20% av medianlönen så kommer det troligen inte leda till någon arbetslöshet.

Reglering av arbetstid: Jag har som egenföretagare en gång gjort ett arbetspass på 34 timmar. På den tid jag var anställd överskred jag tillåten övertid på ett år med över 200 timmar. Lönekontoret upptäckte problemet och jag började fakturera företagat som fristående konsult i stället. En kollega överskred också övertidstaket men det upptäckte facket och företaget fick betala böter. Ingen av oss var tvingade till något utan vi var bara ambitiösa anställda som trivdes med arbetet.

Samma sak gäller här som med hyresmarknaden. Om en anställd vantrivs på ett jobb, är det då inte det allra bästa om det finns andra tillgängliga jobb att gå till? De bästa omständigheterna för arbetsgivare att bete sig illa mot personalen borde vara i länder med reglerad arbetsmarknad och hög arbetslöshet.

Du verkar inte tro på liberalismen och det måste man inte göra heller. Jag har lärt mig att det finns ett mönster för regleringsivrare och antiliberaler:
1. Man ser sig själv och framför allt andra som offer och om man betraktar världen som i grunden ond och samhället som en konflikt.
2. Man vill ha nolltolerans mot mänsklig olycka.

Observera att jag inte på något sätt betraktar mig som mer högtstående än dessa människor. Vi är bara olika funtade helt enkelt.

8. Andrew Hagmark-Cooper - oktober 30, 2006

Johan,

Man byter inte lägenhet lika lätt som frisör. Detta stämmer ännu mer om man är, till exempel, en ensamstående mamma. Det är därför jag pratar om illusionen om ett val. Du säger att ”vi” har ingen tolerans mot mänskliga olika, men det är ”ni” som tar ingen hänsyn till mänskliga svagheter.

Jag vill inte förhindra dig från att jobba vilka arbetstider du vill. Men jag vet att det finns de som blir tvungna mot sin vilja. Som du påpekar går det ofta att jobba flera än det tillåtna antalet timmar om man vill. Är det inte bättre att de som tvingas jobba hemska arbetstider mot sin vilja har rättigheter? När arbetsdirektivet och minimumlönen infördes i Storbritannien 1997-98 sa Conservative Party och Liberal Democrats att arbetslösheten skulle öka kraftigt och att den brittiska ekonomin skulle paja. Det var tvärtom. Jag har sett själv hur minimumlönen och arbetsdirektivet har förbättrat liv i Storbritannien.

Jag tycker inte alls att jag är ”offer”. Jag ser inte heller världen som i grunden ond, men jag vet att det finns gott om människor som exploaterar andra människor (en omöjlighet i den fria marknaden enligt Fredrik), och visst vill jag hjälpa skydda dem som är offer. De finns faktiskt.

9. Johan Nilsson - oktober 31, 2006

Andrew,

Du har ett enda argument att komma med, nämligen att ”svaga” människor saknar förmåga att agera i eget intresse. Därför måste de skyddas med regleringar. Den ensamstående mamman hyser du inga högre tankar om. Frågan är hur hon skall kunna ta hand om sina barn när hon inte är kapabel att flytta till en ledig lägenhet. En annan fråga är hur hon skall klara sig bättre på en reglerad bostadsmarknad som t.ex. i Stockholm, där nyinflyttade får leva i kappsäck och flytta var 3:e månad. Det skulle möjligen vara de ensamstående mammornas överlägsna sociala kontaktnät.

Den som vill reglera tror sig vara godheten personifierad. I Sverige så har reglerarna sett till att ungdomsarbetslösheten är 23%. http://www.ekonomifakta.se/diagram____851.aspx

Om du anser att regleringar av arbetsmarknaden i Storbritannien skapat välstånd och tillväxt så måste du presentera en förklaring till hur det kan ha gått till. Det troliga är att regleringarna varit så obetydliga att de inte haft någon påverkan. Det kan också ta lång tid innan man ser negativa effekter av regleringar. Sista ordet är inte sagt.

Detta var mitt sista inlägg.

10. Jakob Lundberg - november 1, 2006

Andrew, det är klart att man har rätt att inte bli tvingad att jobb mot sin vilja. Det skulle vara slaveri och det förekommer i stor skala, vad jag känner till, endast av staten (värnplikt). Att påstå att man är tvingad att jobba för att man vill ha lön är givetvis att blanda ihop moroten med piskan.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: