jump to navigation

Kommunreformen november 9, 2006

Posted by Fredrik Gustafsson in Insändare, Skatter, Välfärd.
trackback

En fråga som diskuteras flitigt på Åland just nu är en eventuell kommunreform. Som jag ser det borde debatten handla om två frågor: hur kan individers olika önskemål om nivå på social service tillfredställas på bästa sätt; och hur kan man skapa incitament för kommunerna att producera den bästa sociala servicen till lägsta tänkbara kostnad. Jag vill hävda att i inget av fallen är lösningen en toppstyrd sammanslagning av Ålands kommuner.

Låt oss först enas om att individer har olika preferenser vad gäller nivå på social service. Vissa kan tänka sig betala en ganska hög skatt i utbyte för en välutbyggd social service, medan andra föredrar att betala en liten skatt och acceptera en minimal social service.

Utgångspunkten för en kommunreform bör vara att individers olika önskemål bör tillfredsställas på bästa möjliga sätt. Detta görs genom att vi har ett relativt stor antal små kommuner som har en stor frihet att erbjuda olika mix av social service och skattetryck, och på så sätt konkurrera om Ålands innevånare. Kravet att alla kommuner måste erbjuda en samma nivå på den sociala servicen bör därför slopas.

Tänk dig först situationen där små kommuner erbjuder olika mix av social service. Om en innevånare i en kommun inte är nöjd med nivån på servicen har han två alternativ: flytta till en annan kommun, vars nivå på den sociala servicen bättre motsvarar hans önskemål, eller rösta i kommunalvalet på ett parti som han tror bättre kan möta hans behov. Ju mindre kommunen är och ju fler kommuner det finns, desto tyngre väger hans röst när det är val och desto fler valmöjligheter har han om han vill flytta.

Om däremot Åland består av en kommun, eller om alla kommuner genom lag är tvingade att erbjuda samma service, har han följande två alternativ: flytta bort från Åland, eller, rösta i lagtingsvalet på ett parti som lovar den nivå på servicen han föredrar. Istället för att bara behöva byta kommun, är han tvungen att flytta från Åland; och i stället för att kunna påverka nivån på servicen genom att rösta i kommunen, är han nu tvungen att försöka påverka genom att rösta i lagtingsvalet, där hans röst inte väger lika tungt.

Det andra stora problemet med dagens kommunstruktur är att landskapsandelssystemet inte erbjuder någon morot för kommuner att samarbeta. Istället för att kommuner som lyckas sänka sina kostnader genom att samarbeta eller gå samman belönas, straffas de. Politikernas uppgift bör därför i första hand vara att se till att det skapas incitament för kommuner att samarbeta och att ta bort alla regleringar som sätter käppar i hjulen för samarbete.

Det som Åland behöver är konkurrens mellan små politiska enheter som tävlar om att tillfredställa Ålänningarnas varierande behov av social service på bästa sätt. Åland behöver inte en toppstyrd kommunreform i Mise- eller Struktur 07-anda, där Ålands kommunkarta ritas om av byråkrater i självstyrelsegården. Det enda man skall göra från toppen är att skapa rätt incitament och ta bort alla hinder för samarbete och konkurrens mellan kommuner, och sedan låta förändringen och de innovativa lösningarna komma underifrån.

Publicerad i Ålandstidningen 10.11

Annonser

Kommentarer»

1. Kaj Grüssner - november 9, 2006

Skulle inte en kommunsammanslagning kraftigt minska på all den onödiga byråkrati som 16 kommuner innebär? Nu har vi alltså 16 kommunfullmäktige, kommunstyrelser och kommundirektörer. Lägg till alla tjänstemän som hör till varje kommun blir lönelistan rätt stor. Sedan har ju kommunerna sina egna nämnder, t.ex byggnadsnämnden, socialnämnden osv.

Jag anser nog att de politiska enheterna vi har nu inte har reella möjligheter att konkurrera med varandra, de kan ju inte ens erbjuda bas service, just för att de är så små. Ta norra Åland till exempel. Finström funkar mer eller mindre, men Saltvik, Sund, Vårdö och Geta har en rätt abysmal social service eftersom de inte har resurser att upprätthålla någon. Ser man till privata sektorn är det lika ställt. En liten butik i varje kommun.

Tanken att politiska enheter konkurrerar med varandra är väl ok i sig, men eftersom Ålands politiska enheter inte har något att konkurrera med till att börja med faller den nog platt till marken.

Eller?

2. Jakob Lundberg - november 9, 2006

Att enkelt kunna byta politiskt system genom att ”rösta” med fötterna är mycket viktigt och förbättras destu mindre de politiska enheterna är. Till skillnad mot demokratiska majoritets beslut kan även minoriteter förändra sin situation på det här sättet. Därför är den möjligheten troligtvis av större betydelse än rösträtt.

Ett sätt att förbättra denna möjlighet ännu mer vore att göra kommuntillhörighet oberoende av var ens bostad är belägen. Då hindret för kommun konkurens idagens läge är kravet på att flytta. Det skulle sammtidigt bryta argumentet för en stor effektiv kommun. Om den stora kommunen hade konkurens fördelar skulle den automatiskt attrahera stora delar av ålands befolkning. Lägg därpå möjligheten att grunda nya kommuner och jag skulle vara helt nöjd 🙂

Vad gäller ökad effektivitet ser jag i dagens läge inte det som något att eftertrakta. Då jag anser deras verksamhet vara omoralisk (de sysslar med stöld).

3. Fredrik Gustafsson - november 9, 2006

Håller med Jakob. Ju mindre politiska enheter, desto större möjligheter att rösta med fötterna. Om det visar sig att det finns stordriftsfördelar, så kommer detta att lösa sig själv.

”Jag anser nog att de politiska enheterna vi har nu inte har reella möjligheter att konkurrera med varandra, de kan ju inte ens erbjuda bas service”

Fast de kommuner som inte skulle kunna producera en lika bra service för samma summa skulle kunna konkurrera genom att erbjuda extremt låg skatt i utbyte mot en obefintlig social service. Om de bara sänker skatten tillräckligt mycket kan jag tänka mig flytta tii Sund, Geta eller Vårdö. Why not. Jag vill inte ha någon service, utan jag vill behålla allt det jag tjänar och köpa min läkarvård, tandvård, barnpassning, osv privat.

4. skattebetalare - november 9, 2006

Vad är det för naturlag som ger kommuner ensamrätt att producera ”kommunal service”. Varför skall t ex kommunalgubbar ploga vägarna och byta glödlampor i vägbelysningen? Eller varför inte låta omsorgsföretag driva äldreboenden och daghem? Vi kan ju finansiera verksamheterna via skattemedel oberoende av vem som är producent, om viljan finns vill säga.

5. Kaj Grüssner - november 9, 2006

Om två butiker har tomma lager och är inkapabla att köpa in varor både pga penningbrist och logistiska hinder, så kan de inte konkurera med varandra.

Om vi har säg 50 kommuner på Åland varav ingen av dem kan erbjuda något till sina invånare, kan de inte konkurera med varandra.

I dagens läge är kommunerna för små för att ha något att konkurera med, eftersom service måste betalas med skattepengar och det får inte in tillräckligt. Inte heller kan de göra mycket för att locka till sig företag, eftersom kundunderlaget är så litet. Hence en liten byhandel per kommun på norra Åland med undantag Finström.

6. Fredrik Gustafsson - november 10, 2006

”Eller varför inte låta omsorgsföretag driva äldreboenden och daghem? Vi kan ju finansiera verksamheterna via skattemedel oberoende av vem som är producent”

Håller helt och fullt med. Jag tror en konkurrens mellan kommuner skulle leda till att kommuner började upphandla dessa tjänster av privata företag, eftersom detta skulle bli billigare. Kommuner som gör detta kan erbjuda sina innevånare bättre service till ett lägre skatteöre, och på så sätt locka till sig fler männsikor.

Att kommuner uppbör skatt för att fiansiera ditten och datten är inte bra. Att kommuner uppbär skatt och producerar ditten och datten (skola, sjukård, äldreomsorg, snöplogning) är ack så mycket värre.

”Om vi har säg 50 kommuner på Åland varav ingen av dem kan erbjuda något till sina invånare, kan de inte konkurera med varandra.”

Det beror helt på hur finasieringen av kommunerna går till. Om den störta delen av skatten är kommunal, skall det mycket till om en kommun inte har råd att erbjuda några tjänster. Även om den har 50 innevånare kan den alltid uppbära en viss kommunalskatt och köpa upp vissa tjänster av privata företag, som utför samma arbete åt andra kommuner.

Givet att kommunen inte själv producerar servicen, utan bara köper upp den, ser jag inte att det skulle finas så stora stordriftsfördelar. Dessutom står det inte skrivet i sten att kommunen skall ha avlönade kommundirektörer, nämnder, och tjänstemän. Detta kan vä skötas på frivillig basis. Redan idag finns det byalag som sköter om mycket av den sociala servicen, och i flera kommuner på Åland får man ingen ersättning för att sitta i en nämnd.

7. Fredrik Gustafsson - november 10, 2006

Jag tror för övrigt det finns massor av innovativa sätt för små kommuner på Åland att minska sina utgifter och på så sätt kunna hålla en lägre skatt, och nyckeln hör heter frivilligt samabrete.

T.ex. kan kommunen låta innevånare adoptera olika offentliga platser (parker, busskurer, fotbollsplaner, och så vidare, där den enslilda individen får till uppdrag att stå för underhållet.

Tycker vi redan ser sådant idag, där byalagen i de olika landsbygdskommunerna sköter om vägbygge, snöplogning, underhåll av busskurer, och så vidare. Bara männsikor, och kommuner, får ett incitament att sköta det på frivillig basis (det vill säga att de faktisk får behålla de skatteören de tjänar på detta) skulle det nog hända en hel del.

8. Kaj Grüssner - november 14, 2006

Nå, om du ändrar på hela den interna kommunstrukturen, alltså finasiering och förvaltning blir ju diskussionen en helt annan. Det är också något som ligger långt utanför lagtingets befogenhet, för att inte tala om intresse. Och det finns näppeligen så hemskt många kommundirektörer som är sugna på att förlora jobbet.

Dock är själva frågan om kommunsammanslagningen mycket verklig. Det håller på att hända över hela Norden och snart är det nog Ålands tur. Så det klart obehgaliga valet vi har är mellan 16 kommuner som sköts enligt dagens modell, och ett mindre antal som sköts enligt dagens modell.

Av de två dåliga alternativen väljer jag det minst dåliga, alltså -färre- kommuner.

9. Fredrik Gustafsson - november 15, 2006

Inte ett helt ovettigt resonemang. Resonerade så själv fram tills för någon månad sedan då jag kom på att på lång sikt är det bättre att det finns många små kommuner, eftersom jag tror att det är det bästa sättet att förändra det nuvarande systemet.

Så ja, om man antar status quo är det bättre med färre kommuner. Dock, om man tar hänsyn till att sannolikheten att status quo bryts är större med en mer decantraliserad makt, anser jag att det senare alternativet är att föredra. Men det är iofs en smakfråga.

10. Kaj Grüssner - november 15, 2006

Jag håller med om att fler kommuner, decentralisering och så vidare vore den bästa långsiktiga lösningen. Men eftersom det inte ligger i någon makthavares intresse att bryta rådande status quo ser jag det som synnerligen osannolikt att det händer. Däremot är en kommunreform som sådan oundviklig, och det kommer att sig i uttryck av en sammanslagning.

Diskussionen kommer att handla om exakt hur denna sammanslagning kommer att ske. Alternativen är som jag förstått dem:

1.
Norra Ålands kommun: Finström, Saltvik, Geta, Sund och Vårdå
Södra Ålands kommun: Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland, Lumparland
Skärgårdskommunerna
Mariehamn

Alltså mer eller mindre enligt högstadiedistrikten, give or take.

2. Alla kommuner på Fasta Åland
Skärgårdskommunerna
Mariehamn

3. Alla kommuner blir en enda kommun.

Det finns väl flera alternativ, men dessa är vad jag har hört.

11. Jakob Lundberg - november 15, 2006

En privatisering av kommunservicen skulle på ett mycket bra sätt ta död på alla argument för en kommunsammanslagning. Det är också det enda sättet man faktiskt kan uppnå de skalfördelar som kommunreformen påstås leda till. Det socialistiska beräknings problemen sätter ju som bekand käppar i hjulet på alla försök att uppnå skalfördelar inom den offentliga sektorn.

12. Kaj Grüssner - november 15, 2006

Quite!

Kanske reformen skulle genomdrivas som privatisering i stället för sammanslagning. Dock måste man vara noga med hur en privatisering förverkligas. Ifall omfattande offentlig reglering hakas på privatiseringarna far ju allt käpprätt åt tusan. Det finns det många beklagliga exempel på.

13. fredrik.ax - januari 4, 2007

[…] Nu är jag i och för sig inget politiskt parti, men jag vill minnas att jag redan förklarat detta (om än ganska ytligt). […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: