jump to navigation

Back in business januari 26, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Småprat.
trackback

Mitt bredband har äntligen börjat fungera igen efter flytten till Västernäs. Jag måste säga att jag har haft en oerhörd bloggabstinens de senaste två veckorna, så det känns väldigt skönt att kunna börja skriva igen.

Följande har hänt under pausen: jag har bestämt mig för att stanna på Åland. Har haft vissa tankar på att kanske flytta till Sverige fram till sommaren, men jag har ändrat mig. Har dock inte uteslutigt att skaffa en övernattningslägenhet i Lund vad det lider.

Jag har också bestämt mig att skriva klart min doktorsavhandling under våren. Jag har tackat nej till all undervisning denna vår, och kommer att ägna all min tid åt att skriva klart avhandlingen. Mitt mål är att ha slutseminarium i april eller maj, för att sedan disputera någon gång i september eller oktober.

Hösten kommer jag sedan att ägna att ta resterande kurspoäng, undervisa i modern ekonomisk tillväxt, och skriva klart en del andra projekt jag har på gång—bland annat en bok på svenska som argumenterar för en aktiv näringspolitik ur ett klassiskt liberalt perspektiv och en del artiklar om den malaysiska palmoljesektorn och Malaysias näringspolitik.

Annonser

Kommentarer»

1. Andrew Hagmark-Cooper - januari 26, 2007

Kommer du att ställa upp i Lagtings- och kommunalvalen då?
Och vilket parti blir det i fall du gör det? Jag har svårt att tro att liberalernas aktuella politik lockar dig.

2. Fredrik Gustafsson - januari 26, 2007

Det vet jag inte. Det är ingen som på allvar frågat om jag vill ställa upp. Brukar dock delta på liberalernas kandidatmöten titt som tätt (senaste i onsdags), och det kanske finns vissa där som tror/förväntar sig att jag skall ställa upp.

Det finns en del i liberalernas politik som lockar mig. Håller med Mats Perämaa i väldigt många frågor och honom skulle jag inte ha något problem att kandidera vid sidan av. Han gillar valfrihet, och det gör jag med.

Kommunalvalet ser dock inte lika intressant ut. Liberalerna i Mariehamn är inte speciellt liberala, tvärtom.

Själv då? Har du HB-rätt förresten?

3. Andrew Hagmark-Cooper - januari 26, 2007

Jag har bara bott här i lite över 4 år så jag har inte hembyggsrätt ännu (5 år och finskmedborgarskap behövs, tror jag).

Men jag skulle inte ställa upp i Lagtingsvalet i alla fall. Fast jag vet att jag inte skulle bli invald tycker jag att man inte borde ställa upp om man inte vill bli det. Jag tycker inte att jag har varit engagerade i åländsk politik tillräckligt länge och att min talförmåga på svenska också behöver förbättras.

Kommunalvalet är dock en annan fråga och om partiet vill ha mig som kandidat kommer jag att ställa upp.

4. Fredrik Gustafsson - januari 26, 2007

Det var en dålig ursäkt; jag har följt med i Åländsk politik ett år, och mig hindrar det inte 😉

Tycker det skulle vara roligt att ställa upp i ett val och bilda opinion för sina åsikter, men att faktiskt sitta i lagtinget eller ngn kommunstyrelse är inget som direkt lockar.

Sedan vet jag inte om jag håller med om att man måste vilja bli invald för att ställa upp. Det beror lite på vad man har för mål med sitt deltagande. Om ens mål är få fler männsikor intresserade av ens ideologi (i mitt fall liberalismen) och bilda opinion för vissa frågor kan man väl ställa upp utan att man för den skull vill eller ens försöker bli invald. Vill minnas att Jakob Lundberg sa något klokt om det ngn gång 🙂

Som ensam nyliberal i lagtingen skulle jag knappast kunna åstadkomma speciellt mycket. Men om jag får tre fyra personer intresserad av klassisk liberalism, och dessa i sin tur får tre fyra intresserade, och så vidare, då har jag åstadkommit en hel del. Det är så jag ser det.

5. Jan Karlsson - januari 27, 2007

Här är en intressant artikel. Speciellt avsnittet om Jeffery Sachs mot slutet, det är ganska lätt att hitta artikel via Sachs wikipediasida. Jag råkade se hans föredrag när svenskamerikanska handelskammren hade nåt slags jubileum som sändes i SVT. Efter det stärktes min tilltro till välfärdsstaten betänkligt:

http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,935298,00.html

Andrew H-C: kolla upp Jeffery Sachs på wikipedia!

6. Jan Karlsson - januari 27, 2007

Hmm, det var lite si och så med stavningen här märker jag. Han heter ju förstås Jeffrey Sachs! Här är länken till hans artikel i SA förresten, hårda fakta som talar till den nordiska modellens fördel. Jag skulle inte vilja byta bort den efter att ha läst det här.

http://www.sciam.com/article.cfm?chanID=sa006&colID=31&articleID=000AF3D5-6DC9-152E-A9F183414B7F0000

7. Fredrik Gustafsson - januari 27, 2007

No offence, men just Jeffrey Sachs måste vara en av de nu levande ekonomer som jag har allra svårast för. Jag rekommenderar The Elusive Quest for Growth och The White Man’s Burden (den senare recenseras här: http://fredrik.ax/Easterly.html) av William Easterly. Om man tar sig igenom dessa två böcker och fortfarande tycker Sachs är en bra ekonom, då har man talang. Skall dock läsa artikeln; man måste ju bejaka sin masokistiska ådra med jämna mellanrum.

8. Jan Karlsson - januari 27, 2007

Intressant reaktion, har Sachs fel i sak, är hans siffror fel? Det är nog som Dan Josefsson säger, nyliberalism handlar inte om fakta, det är en ideologi bland andra. Och där den tillämpas får ett fåtal det bättre på flertalets bekostnad. Men om man tycker det är helt okej, att det är viktigt med klyftor i samhället, då får man förstås göra det.

9. Andrew Hagmark-Cooper - januari 27, 2007

Fredrik,

Till skillnad från mig finns det inget parti/politiker som profilerar samhället du vill ha på Åland. Om målsättningen inte är att komma in i Lagtinget utan att få människor intresserad av din ideologi tycker jag att du borde grunda ett nytt parti.

Jag hoppas att du ställer upp i alla fall för jag är intresserad av att få reda på hur mycket stöd det finns för dina åsikter.

10. Andrew Hagmark-Cooper - januari 27, 2007

Tack för länken

11. Andrew Hagmark-Cooper - januari 27, 2007

Tack för länken, Jan.

12. Fredrik Gustafsson - januari 28, 2007

”Intressant reaktion, har Sachs fel i sak, är hans siffror fel?”

Jag kan givetvis inte bedöma artikeln närmare eftersom man inte kan se hela artikeln. Min spontana reaktion var dock denna:

– Han avfärdar det faktum att de nordiska länmderna har högre arbetslöshet lite väl lättvindigt.

– Att han nämner att det faktum att en balanserad budget talar till de nordiska ländernas fördel är lite konstigt, eftersom en balanserad budget är en ”nyliberal” politik. Det är ungefär som att säga att den nordiska modellen är bättre än den nyliberala, eftersom den nordiska är mer nyliberal.

– Det är visserligen sant att de nordiska länderna spenderar sanslöst mycket pengar på FoU. Men detta är trots allt kostnaden av FoU, det intressanta är vad som är resultatet av denna forskning. Om du tittar på Times Higher Education Supplement märker du att de nordiska universteten är hopplöst efter. De enda nordiska universiteten som har en respektablen ranking är dessutom privata. De anglosaxiska (Harvard, Yale, Princeton, Oxford, Cambridge) är världsledande. Eller varför inte titta på Nobelpristagare. Hur många kommer från de anglosaxiska länderna och hur många från de nordiska? Så javisst, de nordiska länderna är bra på att spendera mycket på FoU, men kvaliten på det som kommer ut är inte det bästa.

– Det relevanta här är att jämföra tillväxten mellan 1970 och nutid, inte vilken inkomstnivå läderna har nu, eftersom det var under denna period den nordiska modellen anammades. Under första halvan av 1900-talet hade Sverige en lägre skatt än USA, och att som Sachs gör räkna in denna tillväxt i sin jämförelse är helt galet.

– Varför just det urvalet av länder? De finns många andra länder som har en lägre skatt än de anglosaxiska (Hong Kong, Luxenburg, Schweitz, Holland, Singapore, osv, osv).

– Och så det här med fattigdomen. De fattiga hushållen i USA faktiskt har det ungefär lia bra, eller tom lite bättre, än samma hushåll i Finland och Sverige. Mer specifikt tjänar de 10% fattigaste hushållen i USA 39% av medianinkomsten i USA, medan de 10% fattigaste hushållen i Sverige och Finland bara tjänar 38% av medianinkomsten i USA.

13. Fredrik Gustafsson - januari 28, 2007

”Om målsättningen inte är att komma in i Lagtinget utan att få människor intresserad av din ideologi tycker jag att du borde grunda ett nytt parti.”

Vilket givetvis är en tanke som slagit mig. Jag känner några i Sverige som gjort just detta och det skulle givetvis vara en enkel sak att skapa ett systerparti på Åland. Jag har dock inga konkreta planer på detta idag: det skulle vara alldeles för tidskrävande.

14. Andrew Hagmark-Cooper - januari 28, 2007

Fredrik,

– Påstår du att de nordiska länderna för en nyliberal budgetpolitik?

– Befolkningen i de nordiska länderna sammanlagt når inte ens samma nivå som i England. Med tanken på det är det orättvist att jämföra antalen Nobelpristagare och skitbra universitet i de anglosaxiska och nordiska länderna. Jag vet till exempel att USA har många flera OS-gulder än Sverige, men jag har läst att Sverige är bäst i hela världen per capita.

– Det som är sanslöst enligt min mening är att försöka argumentera att de fattiga har det bättre i USA än i de nordiska länderna. Livskvaliteten beror på mycket mer än vilken andel av medianinkomsten man tjänar. Du räknar inte in många viktiga saker – tillgång till bra skolor, hälso- och sjukvård o.s.v.

Här finns det en längre artikel av Sachs om den nordiska modellen-

http://www.earthinstitute.columbia.edu/ccs/documents/Sachs-TheNordicModelinComparativePerspective.pdf

15. Fredrik Gustafsson - januari 28, 2007

Påstår du att de nordiska länderna för en nyliberal budgetpolitik?

Ja, i den mening att de oftast har en balanserad budget. Just en balanserad budget är första punkten i det så kallade Washington Consensus.

Befolkningen i de nordiska länderna sammanlagt når inte ens samma nivå som i England. Med tanken på det är det orättvist att jämföra antalen Nobelpristagare och skitbra universitet i de anglosaxiska och nordiska länderna.

Ok, fine. Vi tar liberala länder med en liten befolkning då och ser hur de placerar sig på Times ranking över de bästa universiteten i världen.

11:e plats Duke University (Australien)
21:a plats ETH Zürich (Schweiz)
22:a National University of Singapore (mitt gamla universitet)
24:e plats McGill University (Canada)
29:e plats University of Toronto (Canada)
33:e plats Monash University (Canada)
34:e plats Ecole Polytech Fédérale de Lausanne (Schweiz)
38:e plats University of British Columbia (Canada)
38:e plats Sydney University (Australien)
40:e plats University of New South Wales (Australien)
41:a plats Hong Kong University
43:e plats Hong Kong University Science & Technolgy
47:e plats Queensland University (Australien)
48:e plats Nanyang Technological University
51:a plats Chinese University of Hong Kong
52:a plats Auckland University (Nya Zeeland)
53:e plats Delft University of Technology (Holland)
57:e plats Erasmus University Rotterdam (Holland)
58:e plats Amsterdam University (Holland)

Dessa universitet har det gemensamt att de alla placerar sig högre på rankingen än alla nordiska universitet. De högst rankade nordiska universiteten är:

62:a plats Helsinki University
66:e plats Copenhagen University
138:e plats Aarhus University (Danmark)
138:e plats Oslo University
154:e plats Technical University of Denmark
166:e plats Chalmers University of Technology (Sverige)
180:e plats Lund University (Sverige)

Hur bortförklarar du detta. Kan statistiken vara mer forkrossande?

Du räknar inte in många viktiga saker – tillgång till bra skolor, hälso- och sjukvård o.s.v.

Tillgång till bra skolor? Se ovan. Tillgång till bra sjukvård? Om alla har tillgång till världens bästa sjukvård i Sverige, hur kommer det sig då att en tredjedel av alla dödsfall i Stockholms läns landsting orsakas av behandlingsbara infektioner?

16. aginamist - januari 29, 2007

Det här kanske inte har någon relevans men det är väldigt svårt att exempelvis jämföra och relatera nobelpris till olika faktorer såsom universitet och politik.

Är de europeiska judarna överlägset smartast i världen då de utgör en fjärdedels procent av jordens befolkning och har tagit över en fjärdedel av alla nobelpris (inom fysik, kemi, medicin och ekonomi)?

17. Fredrik Gustafsson - januari 29, 2007

Problemet med ditt exempel är väl snarare att det inte finns några bra skäl att tro att etnicitet kan vara en förklarande variabel. Det är ungefär som att undersöka Nobelpristagares hårfärg, klädstil, eller längd för att se om dessa kan förklara vilka som får Nobelpris.

Att använda detta för att säga att alla variabler som kan tänkas förklara varför vissa får Nobelpris tycker jag inte är korrekt. Det finns ju stora skäl att tro att forskningsmiljön i ett land, och dess förmåga att locka till sig eliten inom forskning, har stor inverkan på hur många Nobelpristagare landet kommer att producera.

Att avfärda antal Nobelpris som ett mått på hur nra landets forskningsmiljö är på grund av att man kan observera att en viss etnisk grupp är överrepresenterad, är som att avfärda tillväxt som ett mått på ekonomisk utveckling eftersom man kan obeservera att länder med begynnelsebokstaven S har högre tillväxt än snittet.

18. Jan Karlsson - januari 29, 2007

Fredrik: Visst tjänar man rätt bra i USA innan man räknas som fattig, problemet är väl att man har rätt saftiga utgifter också, speciellt om man vill han in sina barn på nåt av de universitet du skriver om.

Läs den här intressanta bloggen http://www.usablogg.org, en svensk som jobbar i Silicon Valley bloggar om amerikanske politik och vardagsliv som svensk i USA.

Här är ett läsvärt inlägg:
http://www.usablogg.org/2006/10/25/nyliberalismens-katastrofala-effekter-i-usa/

19. Kaj Grüssner - januari 29, 2007

Intressant att någon talar om ”nyliberliasmens katastrofala effekter” när regeringen bara(?) anslår 12.7 miljarder dollar till universitetsstipendieprogram…

Exakt vad var det nyliberala i Bushs åtgärder? All typ av liberalism har lyst med sin frånvaro i USA under en mycket lång tid.

Alla ära till bloggaren, man han borde nog försöka hålla isär begreppen lite bättre.

20. Andrew Hagmark-Cooper - januari 29, 2007

Fredrik,

Förkrossande? Det beror på vad du försöker bevisa. Hur mycket av de nordiska ländernas FoU satsningar utförs i universiteten? De nordiska universiteten är tydligen inte bland de bästa och det har jag aldrig påstått. Men som jag har sagt förut förhindrar det inte nordbors tillgång till dem bästa. Har man talang så kommer man in i bra universitet i andra länder. Samma sak gäller inte för grundskolor. Barn i fattiga familjer i USA kan inte utnyttja Finlands jättebra grundskolor. Förresten, hur bortförklarar du att de finska grundskolorna är så pass bra? De borde vara skitkassa enligt din ideologi, eller?

Kom på en annan sak som inte räknas in: semesterdagar. Vad får man i Sverige, 5 veckor åtminstone? Däremot får man inte ens två veckor i genomsnitt i USA (antagligen mindre bland låginkomsttagare). Man jobbar mycket mera för sin 1 % extra i alla fall.

21. Fredrik Gustafsson - januari 30, 2007

De nordiska universiteten är tydligen inte bland de bästa och det har jag aldrig påstått. Men som jag har sagt förut förhindrar det inte nordbors tillgång till dem bästa.

Men om det inte skulle finnas några liberala länder i världen med universitet i toppklass, utan alla skulle anamma den nordiska modellen, vem skulle Norden åka snålskjuts på då?

Förresten, hur bortförklarar du att de finska grundskolorna är så pass bra? De borde vara skitkassa enligt din ideologi, eller?

Ja det är lite konstigt, men statliga företag och skolor kan givetvis vara effektiva ibland. Jag har dock en motfråga: ställer du och socialdemokraterna upp på den finska skolmodellen med större betoning på betyg väldigt tidigt hårda tag, resultat och mindre på elevdemokrati och annat trams som man håller på med i Sverige?

[i USA] jobbar mycket mera för sin 1 % extra i alla fall.

Detta med den amerikanske arbetstiden brukar ganska ofta tas upp av vänstermännsikor. Ja, amerikaner jobbar mer, och varför gör de det? Jo,

Enligt US Bureau of Labor Statistics undersökning svarar bara en dryg fjärdedel att de [har ett andra jobb] för att möta löpande utgifter eller betala av skulder, medan 17 procent svarar att de gör det för att jobbet är kul och 35 procent svarar att de vill ha extrainkomster.

22. Kaj Grüssner - januari 30, 2007

Det här hoppandet mellan å ena sidan nordiska modellen och å andra sidan specifika finska fenomen är intressant. Finska grundskolor är erkänt högklassiga i jämförelse med andra länders. Men hur är det i Sverige, detta föregångsland för den nordiska modellen?

Läget är inget annat än katastrofalt och varit det så länge någon kan minnas. Andelen som blir underkända i matematik, engelska och till och med svenska(!) är skrämmande hög och ständigt växande. Man har till och med måsta slopa kraven på godkänt i nämnda ämnen för att kunna söka till gymnasiet, så att det faktiskt skulle finnas några elever kvar som kan söka vidare. Den svenska gymnasieskolan sedan är ett helt annat katastrofområde.

Varför Finland skolor är så bra är en intressant fråga. Men att hävda att det beror på den ”nordiska modellen” håller inte. Det är Sverige ett ypperligt bevis på.

23. Fredrik Gustafsson - januari 30, 2007

Om man lyssnade på presskonferensen Mona Sahlin höll när det tillkännagavs att hon förslås som SAPs nya ordfärande vet man varför de svenska universiteten ser ut som de gör. Hon sa att det, som det är nu, är orättvist att de som inte klarar av gymnasiet inte får läsa på högskola. Det är diskriminering!

*dunkar huvudet i väggen, om och om igen*

24. Jakob Lundberg - januari 30, 2007

Om alla tvingas betala för högskolorna, hur rättvist är det då att stänga ute en del av befolkningen?

Om det fanns statlig vin produktion, skulle det vara rätt att endast dela ut vin till duktiga vinkännare?

25. Andrew Hagmark-Cooper - januari 30, 2007

Fredrik,

Oxford och Cambridge, som ligger så bra till på listan, finanseras av staten. De studerande betalade inga avgifter tills ganska nyligen (nu är avgifterna högst 3000 pund i året sen förra året). Inte särskilt liberalt, men du försöker ge liberal politik äran?

”svarar bara en dryg fjärdedel att de [har ett andra jobb] för att möta löpande utgifter eller betala av skulder”

Det är väl ok då. Bara en dryg fjärdedel. Gäller de siffrorna hela befolkningen eller låginkomsttagare? Jag satsar på hela befolkningen 😉

När det gäller skolor tycker jag att det är viktigt med betyg. Jag tycker inte att eleverna ska styra sina skolor utan lärarna. Det glädjer mig att vi är överens om att de statliga skolorna i Finland är bra 😉

26. Fredrik Gustafsson - januari 31, 2007

”Det glädjer mig att vi är överens om att de statliga skolorna i Finland är bra”

De är bra i den meningen att de producerar en utbildning som gör att studenterna presterar bättre i internationella jämförelser (ofta i jämförelse med andra statliga skolor).

Dock, det finns inget som säger att de finska skolorna är bra på att tillfredsställa elevers och föräldrars preferenser på bästa sätt eller producerar denna utbildning till lägsta möjlig kostnad. Jag tror gietvis att privata skolor skulle vara bättre på att tillgodose elevers och föräldras behov, samt vara kapabla att producera en bättre utbildning till en lägre kostnad.

27. Kaj Grüssner - januari 31, 2007

Andy

Du vet lika väl som jag att ställen som Oxford och Cambridge drar in enorma summor från sin alumniverksamhet. Att säga att de finansieras av staten och ingenting annat är nog rätt långt från sanningen. Inte på något sätt kan dessa två universitets finasiering och tillgång till pengar jämföras med de finska.

28. Andrew Hagmark-Cooper - januari 31, 2007

Kaj,

Det stämmer att Oxford och Cambridge inte finansieras helt av staten. De har också massor med privata pengar från olika källor och det har jag ingenting emot. Själv har jag skänkt lite pengar till mitt gamla universitet. Jag påpekar bara att man inte behöver följa er liberala modell för att lyckas.

Fredrik,

I England skulle man tillfredställa många elevers/föräldrars preferenser genom att inte kräva att eleverna skulle gå i skola. Är det en preferens vi borde tillfredställa?

29. Fredrik Gustafsson - januari 31, 2007

Om det verkligen vore så att man varken skulle tillfredsställa barnens eller färldrarnas prferenser genom att tvinga barnen att gå i skola så säger det sig själv att det är bättre att låta bli. Varför tvinga någon till något de inte har någon nytta eller något intresse av?

Jag tror dock att alla barn, speciellt i ett välutvecklat land som England, har ett intresse av att gå några år i skola. Om man inte får en chans att lära sig att läsa, skriva och räkna i tidigare år kommer man att få men för livet. Man kommer aldrig att uppnå en full språklig och tankemässig utveckling.

Föräldrar som trots detta vägrar skriva in sina barn i skola, eller se till att de fpr hemundervisning, tillfogar sina barn skada som aldrig går att reparera, och det har föräldrar givetvis inte rätt till. Så, av denna enkla anledningen anser jag att en kortare skolplikt är berättigad, och det definitivt är att tillgodese barns preferenser genom att tvinga dess föräldrar lära dem vissa saker eller skriva in dem i en skola.

30. Kaj Grüssner - januari 31, 2007

Andy

Jag skulle nog våga påstå att det är de privata pengarna och donationerna som gjort Oxford och Cambridge till vad de är idag. Det är den liberala modellen som förespråkar privat finasiering, som i Oxfords och Cambridges fall är långt viktigare än statsanslagen, speciellt om man ser till historien.

Så att använda dessa två utmärkta universitet som exempel på framgångsrik statsfinansierad högre utbildning funkar inte alls.

Det tror jag nog du kan hålla med om. Om inte, ställ dig frågan:

Hur skulle Oxford och Cambridge se ut idag om de -aldrig- fått tillgång till privata pengar?

31. Fredrik Gustafsson - februari 1, 2007

Sedan detta med statliga företag och universitet. Det finns inget, eller väldigt lite, som säger att de inte kan vara effektiva, bara de utsätts för konkurrens och verkar på samma villkor som privata företag. Om en statligt företag har samma avkastningskrav på sig, och hotas av nedläggning om det inte gör vinst, är det självklart att det kan bli lika eller till och med mer effektivt än ett privat företag.

Det spelar givetvis ingen roll vem som äger bolaget i slutändan om bara företaget deltar i en konkurrens på lika villkor. Singapore är ett bra exempel på detta, där statliga företag har haft en enorm framgång, just på grund av att de drivs affärsmässigt och läggs ner så fort de inte presterar. Problemet med de statliga universiteten i Sverige är bristen på konkurrens och att de inte drivs på affärsmässiga grunder, inte att de är statligt ägda i sig.

32. Jakob Lundberg - februari 1, 2007

Statlig investering är inte alls bra. För det först kan staten inte avgöra individers behov av konsumtion i förhållande till investering. Detta kan resultera i att tvångs besparing förekommer. För det andra har statliga politiker/byråkrater inte samma motiv som investeraren. Investeraren vill mestadels maximera avkastningen medan t.ex. en politiker vill belöna intressegrupper.

Detta gör att även om staten investerar som tyst delägare i annars konkurrens utsatta företag blir resultaten inte bra.

33. Fredrik Gustafsson - februari 1, 2007

För det först kan staten inte avgöra individers behov av konsumtion i förhållande till investering.

Det är faktiskt en mycket riktigt invändning! Just Singapore, som jag nämnde, är ett ypperligt (eller avskräckande) exempel på tvångsbesparing.

För det andra har statliga politiker/byråkrater inte samma motiv som investeraren. Investeraren vill mestadels maximera avkastningen medan t.ex. en politiker vill belöna intressegrupper.

För det mesta, ja. I vissa fall verkar det dock som att det har legat i statens intresse att maximera avkastningen, skapa tillväxt och så vidare (tänker på vissa perioder i Taiwan, Singapore och Korea bla). Men dessa hör dock till undantagen.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: