jump to navigation

Årets mest korkade debattartikel februari 28, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Småprat.
3 comments

Japp, jag tror vi har en vinnare.

Rätten till barn februari 27, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Naturliga rättigheter.
3 comments

Benita Mattson-Eklund (BME) har skrivit en ganska intressant ledare om homoadoption. Redan i rubriken slår hon fast att ingen har en rätt till barn, och detta är givetvis helt korrekt. Man kan givetvis inte ha en rätt till att få adoptera ett barn, även om alla givetvis har rätt att skaffa ett barn på naturlig väg.

Nu till detta med homoadoptioner. BME konstaterar att sexuell läggning och familjeform är en privatsak, och även här har hon rätt. Vem jag lever med och hur har staten inte med att göra, så länge allt sker på frivillig basis. Hon konstaterar dock att i fallet adoptioner är frågan inte lika enkel. Hon skriver,

om man tänker adoptera ett barn är det inte längre en privatsak. Barnet är ju en egen individ vars integritet bör respekteras, barn är inte ett tillbehör … när det gäller adoption av barn så måste man ställa barnet i centrum, inte föräldrars ”rätt” till barn. Ingen kan hävda rätten till barn.

Detta med barn och rättigheter är givetvis en klurig fråga. Barn är lite speciella i den meningen att de inte har fullständiga rättigheter (ett barn har inte rätt till frihet och egendom på samma sätt som en vuxen), men utgör individer som kommer, när de vuxit upp, att få fullständiga rättigheter.

Av detta skäl måste barnen skyddas av någon form av förmyndare, som ser efter barnens intresse till att barnet vuxit upp. Det mest naturliga i detta fall är att lägga denna uppgift på föräldrarna eftersom de, för det första, antagligen har det största intresset av att se att barnet inte skadas eller kränks och att det utvecklas på ett bra sätt, och för det andra, antagligen har störst kunskap om sitt eget barns behov.

Så, föräldrar äger inte sina barn, men de bör ha en rätt att vara förmyndare över barnet tills det blivit vuxet, så länge de inte direkt fysiskt skadar barnet genom sina beslut.Till exempel, föräldrar skall fritt få bestämma vilken utbildning barnet skall få, men de måste lära dem grundläggande språkliga och matematiska färdigheter, annars hindras barnet från att utvecklas (ett barn som inte lär sig skriva och räkna, kommer aldrig att utvecklas fullt som vuxen).

Så till detta med adoptioner. För mig är det självklart att om en förälder, eller vem som nu agerar förmyndare, anser att barnet gynnas av att bli adopterat till en homosexuell familj, har inte staten med detta att göra. Som regler vet föräldrar vad som är bäst för sina egna barn och vill sina barns bästa, och om de anser att en homosexuellt par bör uppfostra barnet, har ingen rätt att ingripa. För mig är det uppenbart att barn inte far fysiskt illa eller får bestående men att att växa upp i en homosexuell familj, och så länge detta är fallet, ser jag inget skäl för staten att ingripa.

Förmyndarpolitik februari 17, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Paternalism, Rättighetskränkningar.
4 comments

Socialdemokraternas Barbro Sundback och Martin Nilsson samt liberalernas Christian Nordas och Lotta Wickström-Johansson har i stadsstyrelsen röstat nej till att tillåta en boxningsgala i Baltichallen, trots att fritidsnämnden gett sitt godkännande och trots att proffsboxning är tillåtet i lag på Åland.

Att socialdemokraterna säger nej är kanske förståeligt, men att liberaler gör det är lite konstigt. Och de finns även de inom socialdemokaterna som antagligen tycker som jag.

Vems rättigheter kränks av att en boxningsgala hålls i Baltichallen. Vem far illa av det? Boxarna? Om det finns någon som vill att boxningsgalan blir av är det väl dem. Publiken? Samma sak där. De av oss, till exempel jag, som tycker illa om boxning eller dem, också till exempel jag, som bor bredvid Baltichallen? Vad stör det mig att de har en boxningsgala tvärs över vägen? Jag avskyr boxning, men jag behöver som sagt inte titta.

Välfärd och brottslighet februari 16, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Skatter, Välfärd.
9 comments

Jag känner mig lite krasslig idag, så istället för att sitta och skriva på avhandlingen, så här sista dagen innan sportlovet, håller jag på och läser Free to Choose av Milton och Rose Friedman. Jag måste säga att boken är väldigt trevlig läsning. Kanske lite för låg nivå för att vara intellektuellt utmanande, men otroligt välskriven.

I vilket fall som helst stötte jag på ett argument för liberalism och mot statlig omfördelning som jag tror att jag inte hört förut (jag trodde jag hade hört alla). Vänstermännsikor hävdar som bekant väldigt ofta att en välutbyggd välfärdsstat, där resurserna omfördelas från de rika till de fattiga, bland annat leder till minskad brottslighet.

I Free to Choose hävdas det exakt motsatta. Den första premissen är att få av oss anser det moraliskt att tvinga någon ge pengar till någon de inte känner, som använder pengarna på ett sätt vi inte godkänner, vilket i grund och botten är vad en välfärdsstat och omfördelning handlar om. Givet att människor inte tycker att detta är moraliskt, kommer det i en välfärdsstat finnas en skillnad mellan vad som är, å ena sidan, lagligt eller olaglig, och å andra sidan, vad folk tycker är moraliskt eller omoraliskt.

Det vill säga, trots att människor i allmänhet inte tycker att det är omoraliskt att behålla det man själv tjänat, kommer detta i viss utsträckning att vara olagligt (det är som bekant lag på att betala skatt). Det enda som kommer att hindra dig från att skattefuska, anlita svart städhjälp, och så vidare är risken att åka fast, inte att ditt samvete säger att det du gör är fel.

Det paret Friedman hävdar i Free to Choose är att så fort människor börjar bryta en typ av lag som man upplever är felaktig, till exempel idka sig åt skattefusk, kommer även repsekten för de andra lagarna, förbud mot hot, misshandel, våldtäkt och så vidare, att minska, och man kommer även att börja bryta dessa lagar. En välfärdsstat underminerar på så sätt den officiella lagen.

Nu hävdar visserligen vänstermänniskor att de flesta faktiskt tycker att fuska med skatten, TV-licensen, momsdeklarationen, och så vidare faktiskt ät ett brott och något omoraliskt. Vissa hävdar till och med att det inte bara är moraliskt att vi betalar skatt utan även häftigt. I alla fall är det budskapet staten försöker trumma i oss. Personligen tyckte jag att argumentet är ganska intressant.

Humor februari 16, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Skatter.
3 comments

Nu var jag väl lite rolig ändå…

Saker som får en att må illa februari 14, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Naturliga rättigheter.
3 comments

Andrew Hagmark-Cooper skriver på sin blogg att åsikten att de fattiga har sig själva att skylla för sitt armod (och omvänt att de rika har sig själva att tacka för sitt välstånd) får honom att må illa. Detta är givetvis en ganska vanlig, kan man kalla det åsiktsallergi, bland vänstermännsikor. Låt mig förklara varför.

Om det ligger något i att det inte finns någon relation mellan hur mycket man anstränger sig och hur mycket man får ut i form av materiellt välstånd, utan att hur framgångsrik man är enbart beror på tur, uppväxtmiljö, medärvda talanger och så vidare, anser socialisterna att det finns både ett rättvise- och ett effektivitetsargument för att staten skall lägga beslag på produktionsmedlen och alla samhällets resurser och fördela dem på ett jämlikt sätt[1].

De menar förstås att om ens materiella standard är helt oberoende av hur mycket man faktiskt anstränger sig, kommer människor inte att anstränga sig mindre om staten lägger beslag på alla resurser och bara fördelar dem efter behov. I inledningsskedet, när du själv ägde dina resurser, spelade det ingen roll hur mycket du ansträngde dig, vad du fick ut av din ansträngning berodde i slutändan ändå bara på tur, uppväxtförhållanden, dina gener, och så vidare. En nationalisering leder därför inte, hävdar socialisterna, till att folk kommer att anstränga sig mindre, trots att de nu måste producera åt någon annan istället för åt sig själv.

Det finns också en moralisk dimension av detta. Om resurserna i samhället inte fördelas efter hur mycket folk anstränger sig, utan efter tur, kan man hävda att det är bättre att staten går in och omfördelar resurserna så att det blir mera jämlikt. För, hävdar de, det är väl inte rättvist att vissa skall ha så mycket, medan andra har så lite, enbart tack vare att de växte upp under bra förhållanden, hade bra gener eller en förskräcklig tur hela tiden.

Som vanligt när det gäller socialismen har dock argumentationen fler hål än en schweizerost. Givetvis är det så att hur mycket man anstränger sig står i stark relation till hur mycket man får ut av livet i form av materiellt välstånd. Förhållandena man växer upp i, ens gener och ren och skär tur är alla viktiga faktorer, och bestämmer ofta maximinivån du kan uppnå, men spännvidden mellan denna nivå och miniminivån är mycket stor och var du hamnar bestäms helt enkelt av hur mycket du anstränger dig.

Tänk på ditt eget liv: hur mycket annorlunda skulle din ekonomiska situation sett ut om du ansträngt dig mer eller mindre än vad du gjort? Eller tänk på de du känner. Hur många av dina bekanta är inte mer begåvade, har växt upp under bättre förhållanden och fått fler chanser än dig, men ändå lyckats sämre på grund av att de inte velat anstränga sig?

Att det finns en relation mellan hur mycket man anstränger sig och ens belöning kan man enkelt se genom att studera ekonomin. Så fort man tar bort relationen mellan belöning och ansträngning, till exempel lägger beslag på något en person har producera av egen kraft, slutar ofta personen anstränga sig och göra sitt bästa. Se bara på Sovjet.

För det andra är även den moraliska delen av argumentet fel. Oavsett om du och jag har införskaffat oss det vi äger genom tur eller skicklighet, är det fortfarande vårt eget. Du har lika lite rätt att lägga vantarna på min lottovinst, som jag enbart fått genom tur, som du har rätt att lägga vantarna på mitt sparkonto som jag byggt upp genom lönearvoden och hårt slit. Vad som är mitt är mitt och vad som är ditt är ditt, givet att vi skaffat det genom att inte kränka någon annans rättigheter (rätt till liv, frihet och egendom) . Och senast jag kollade var inte att ha tur, bra gener eller en bra uppväxt en kränkning mot andra.

[1] Oftast går de ett steg längre och hävdar att de rika är just rika tack vare att de utnyttjar de fattiga, som inte skulle ha varit fattiga om de inte blivit utnyttjade av de rika. Man kan säga att argumentet ovan är light-argumentet av detta mer klassiska marxistiska argument

Bra inlägg februari 14, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Ålands självständighet.
1 comment so far

Torbjörn Eliasson (c) har skrivit ett bra inlägg om språkfrågan. Har själv varit inne på samma typ av resonemang tidigare.

Ett mysterium och en tragedi februari 13, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Småprat.
3 comments

Ikväll när vi kom hem från ett födelsekalas skulle jag hämta vår hamster ur buren. Hade tänkt att jag skulle se på slalom med honom (jag försöker få honom att börja tycka om sport). När jag öppnade buren kunde jag, till min extrema förvåning, konstatera att han inte var där.

Vi har nu sökt igenom hela lägenheten och vi kan inte hitta honom någonstans. Jag har vält alla soffor, knuffat ut spisen och kylskåpet mitt på golvet, och till och med genomsökt skogspariet under balkongen. Jag kan inte hitta honom.

Jag kan inte fatta vad som har hänt honom och hur han kan ha tagit sig ur buren som närmast kan liknas vid en hamstermotsvarighet till Alcatraz. Jag hoppas verkligen han dyker upp; jag har faktiskt börja gilla den lilla krabaten, även om han inte alls verkar förstå tjusningen med Premier League-fotboll.

Skattesystemet på Island februari 13, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Seminarier, Skatter.
1 comment so far

Centern och Frisinnad samverkan ordnar en föredrag om Islands skattesystem på torsdag. Per Ekström talar och Magnus Lundberg modererar.

Tror att jag tänker gå, trots att jag har fullt upp med avhandlingsarbete. Är ganska nyfiken på Island, som trots att landet har vissa likheter med övriga nordiska länder, hör till världens liberalaste länder.

Platsen är självstyrelsegårdens auditorium, tiden är 19.00 nu på torsdag.

Dagens citat februari 12, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Skatter, Välfärd.
1 comment so far

Apropå debatten om fördelning:

[Socialism], intellectually bankrupt after more than a century of seeing one after another of its arguments for socializing the means of production demolished — now seeks to socialize the results of production.
– W. Allen Wallis, 1976