jump to navigation

En vecka i politikens tecken februari 5, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Naturliga rättigheter, Val 2007, Välfärd.
trackback

Denna vecka ser ut att gå i politikens tecken. På onsdag är det kandidatträff för liberalerna, och temat denna gång är liberal ideologi, och på lördag är det kick-off för den borgerliga listan till riksdagsvalet, med debatt mellan kandidaterna. Tycker att detta med liberal ideologi skall bli ett intressant ämne att diskutera. Faktum är att jag tror att det finns hopp för socialliberalismen, givet att socialliberalismen förbättras i följande avseenden.

För det första detta med synen på rättigheter. Ett problem med socialliberalismen är att man likställer de negativa (rätten till liv, egendom och frihet) och det positiva rättigheterna (rätten till mat, husrum, sjukvård, utbildning och så vidare) trots att de positiva rättigheterna både står i direkt konflikt med de negativa och i förhållande till varandra i den meningen att den enes rätt till sjukvård kan stå i konflikt till den andres (som tvingas bekosta sjukvården) rätt till egendom eller mat.

Det är viktigt att inse att de positiva ”rättigheterna” endast är önskvärda utfall eller mål för ett samhälle, och inte något som kan likställas med rätten till liv, egendom och frihet. Jag utesluter inte att staten kan spela en aktiv roll, och att vissa inskränkningar görs i äganderätten, för att uppfylla dessa mål, som i sin tur kan verka till att de negativa rättigheterna kan säkras. Det primära med politiken måste dock vara att säkra just rätten till liv, egendom och frihet; allt annat är sekundärt.

För det andra måste socialliberalismen moderniseras i den meningen att man slänger ut gamla, felaktiga teorier och tar till sig nya, korrekta teorier. Framförallt måste socialliberalismen en gång för alla klippa banden med keynesianismen. Alla är överens om att det är viktigt att skapa full sysselsättning, men detta görs bästa genom att man avreglerar arbetsmarknaden, inte genom att staten bedriver en expansiv finanspolitik, som det heter på ”keynesianska”, eller stiftar lagar om minimilön. Alla, eller åtminstone de flesta, är överens om att alla skall ha tillgång till utbildning, sjukvård och kultur, men detta görs inte bäst genom att staten producerar dessa tjänster.

För det tredje, vilket kan vara ett fenomen som i första hand gäller de Åländska liberalerna, måste socialliberalismen fjärma sig från paternalism. Det som utmärker en liberal, av alla de slag, är en tolerans för andras sätt att leva sina liv, även om man själv finner andras val oacceptabla. Att stifta lagar om obligatorisk cykelhjälm och bilbälte, förbjuda boxning och föra en inhuman drogpolitik är att inkräkta på folks frihet och integritet. Paternalism—där staten agerar som en fadersgestalt och talar om för medborgarna hur de skall leva sina egna liv för att de inte vet bättre—är något som socialister och konservativa håller på med, inte liberaler.

Som sagt, jag ser fram emot att diskutera detta och annat på onsdag, givet att jag finner tillräcklig motivation för att åka ut till Finström.

Annonser

Kommentarer»

1. Jakob Lundberg - februari 5, 2007

Problemet med socialliberalismen är att den tror att det går att skilja på människors liv och ekonomin. Och att man på det sättet kan ha statligt ingripande i ekonomin utan att påverka människors personliga frihet.

Om man som exempel tar idén om att ha statligt betald sjukvård för alla. Då uppkommer frågor som ‘Har alkoholisten rätt till lever transplantation?’ Om alla ges ersättning oavsett hur de lever sina liv leder det till subventionering av de mest destruktiva levnadssätten. Och går man åt andra hållet uppkommer regler för alla aspekter i en människas liv för att erhålla rätten till skattebetald sjukvård.

Poängen är att det går inte att styra ekonomin utan att styra människors liv för att ekonomin ÄR människors liv.

Ps Möjligheten att få besöka Finström borde vara motivation nog 🙂

2. Robin Ekman - februari 5, 2007

”Det som utmärker en liberal, av alla de slag, är en tolerans för andras sätt att leva sina liv, även om man själv finner andras val oacceptabla.”

Ludwig von Mises avsnitt om detta i boken Liberalism är helt underbart. http://www.mises.org/liberal/ch1sec12.asp

3. Fredrik Gustafsson - februari 5, 2007

Har den boken på kontoret, men jag har inte läst den än. Det får bli i sommar tror jag…

4. Fredrik Gustafsson - februari 5, 2007

”Om alla ges ersättning oavsett hur de lever sina liv leder det till subventionering av de mest destruktiva levnadssätten. Och går man åt andra hållet uppkommer regler för alla aspekter i en människas liv för att erhålla rätten till skattebetald sjukvård.”

Det håller jag med om. Detsamma gäller med a-kassa. Då måste man kolla att folk faktiskt söker jobb och så vidare.

”Ps Möjligheten att få besöka Finström borde vara motivation nog”

Jag gillar Finström, vi har faktiskt en sommatstuga på Bergö där jag brukar ligga och läsa saklig liberal literatur om somrarna. Kommunen gör sig dock inte lika bra i februari som i mitten av juli 🙂

5. äkta liberal - februari 5, 2007

Detta är sagt i all välmening:
Ett ämne som ni förslagsvis kunde behandla på det liberala partimötet om ideologi är följande:
– skall liberalerna fortsättningsvis vara det parti på Åland som strävar efter mest omfördelningspolitik, även mer än sossarna?

6. Fredrik Gustafsson - februari 5, 2007

Förhoppningsvis är det något som kommer upp om/när synen på de negativa rättigheterna kommer upp. Sådana diskussioner brukar tyvärr för det mesta sluta med att någon, med darr på rösten, frågar varför man skall gynna de rika (genom att låta dem behålla sina egna pengar) när de finns så många offer och drabbade personer på Åland, Europas svar på Mogadishu. Jag hoppas verkligen att Mats kommer, annars kan det bli en lååååång kväll.

Jepp, är på ett lite cyniskt humör ikväll 🙂 Allvarligt talat blir det säkert kul, och jag hoppas omfördelningspolitik kommer upp till dikussion.

7. Fredrik Gustafsson - februari 9, 2007

Så roligt blev det inte. Det är helt enkelt så att de andra i partiet (med några undantag) inte är speciellt intresserad av ideologi. En intressant detalj som jag inte visste om var att liberalerna tidigare var uppdelad i två falanger, en social- och en marknadsliberal, innan Olof Erland (enligt egen utsago) lyckades jämka ihop dem.

8. TS - februari 9, 2007

Var det inte fritt fram att ta upp frågan då?

//TS

9. Fredrik Gustafsson - februari 9, 2007

Det var ganska uppenbart att det var en församling som var mer intresserad av att prata än att lyssna (det vill säga, det enda de tänker när de hör dig prata är när du tänker sluta, så de får till till orda), och då brukar jag hålla mig tyst.

10. TS - februari 9, 2007

Men det är väl politiken i ett nötskal tycker jag. Alla vill prata, ingen är intresserad av att lyssna. Då gäller det att prata utav h-te så att dom lyssnar. =)

11. Fredrik Gustafsson - februari 9, 2007

Ha ha, det stämmer nog ganska bra det. Kan väl skylla på att min dator precis hade gått sönder och att jag därför inte var på mitt bästa prathumör 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: