jump to navigation

Ett ärligt misstag juni 19, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Insändare.
13 comments

Replik till Eva Ringvall (Ålandstidningen 19.6). Jag är ledsen om jag tillskrev dig en åsikt som inte var din. Jag kan inte minnas att jag såg Sundbacks namn i artikeln, men jag har ingen möjlighet att kolla upp detta i efterhand. Alla har vi rätt att göra våra misstag, men jag vill dock be dig att hålla mitt privatliv utanför debatten. Jag har aldrig kommenterat ditt privatliv och kommer aldrig att göra det, så jag vill be dig göra detsamma.

Du påstår att jag inte lever helt som jag lär, och det stämmer till viss del. Om jag skulle vara ensam skulle jag kunna leva helt som jag lärde och bott kvar i min privata lägenhet på Mariegatan. Men nu är jag inte det. Jag är gift med en underbar tjej och när man är gift måste man kompromissa. Om du tycker att jag är dålig människa som saknar principer för att jag älskar min fru och för att vi fattar våra beslut gemensamt är det din ensak. Jag anser dock att du har fel och att du inte har med saken att göra.

Annonser

Människan versus miljön juni 18, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Miljö.
5 comments

Miljörörelsen tenderar ofta att gå helt överstyr när den sätter miljön framför människan. Det vill säga, att ”rädda” miljön från oss människor blir viktigare än att rädda oss människor från miljön eller från varandra. Till exempel vill de flesta miljövänner minimera den långväga handeln, även om detta innebär att tusentals människor riskerar att svälta ihjäl om de inte får exportera sina produkter till oss.

Ett annat exempel på detta tankesätt är subventioneringen av miljöbilar. Att miljöbilarna som ofta är små erbjuder ett otroligt mycket sämre skydd för passagerarna än de flesta större vanliga bilar är ingen nyhet. I en debattartikel i DN lyfter NTF och Folksam fram i vilka avseenden dessa typer av bilar brister säkerhetsmässigt.

Bland annat konstaterar artikeln att cirka hälften av de testade miljöbilarna inte lever upp till ”acceptabla säkerhetskrav”. Bland annat har de brister i antisladdsystem, bältespåminnare samt testresultat i frontal- och sidokollisioner. Detta betyder att den svenska staten idag subventionerar osäkra bilar på säkra bilars bekostnad. Som författarna konstaterar motverkar skattesystemet i Sverige en höjning av säkerheten på ytterligare ett sätt, nämligen det faktum att skattemodellen för tjänstebilar räknar säkerhetsutrustning som extra tillbehör, som därmed beläggs med extra skatt.

För mig innebär detta höjden av galenskap: både vad gäller statens och de som köper dessa bilars agerande. Jag förstår inte hur man kan sätta miljön framför sin egen och sina nära och käras säkerhet. Om man nu inför någon form av stöd för miljöbilar på Åland hoppas jag innerligt att man endast betalar ut subventioner till miljöbilar som fått fem stjärnor i Euroncap, vilket artikelförfattarna även föreslår, eller som bedöms säkra enligt några andra kriterier.

Avgiftsfri buss: en hälsofara juni 17, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Miljö, Skatter.
4 comments

I en post som sammanfattar en dag av kampanjarbete på fel sida av stan berättar Andrew att han blev överraskad över det stora stödet för den tvångsfinansierade, avgiftsfria stadsbussen, en sak som även han stöder. Varför han är för en lösning där alla tvingas betala för bussen oavsett om de nyttjar den eller inte talar han inte om. Personligen är jag bestämt emot den skattefinasierade avgiftsfria bussen.

Andrew skriver att antalet passagerare har tredubblats sedan avgiftsfri buss infördes, vilket han ser som en framgång. Min gissning är dock inte att bilåkandet har minskat lika mycket. Snarare är det så att bussen i första hand konkurrerar med gång- och cykeltrafik. När man ändå måste betala för bussen via skattsedeln, är det lika bra att undvika promenera eller ta cykeln. Som bilist kan jag dock vittna om att det aldrig skulle falla mig in att lämna bilen och ta bussen istället. Om något leder denna tvångslösning till större ohälsa och fetma, speciell bland unga, utan att ha någon speciellt märkbar effekt på miljön.

Fria affärer juni 15, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Ekonomisk politik, Näringsrätten, Val 2007.
22 comments

Som Ålands Radio skriver har liberalerna nu presenterat sitt näringspolitiska program där en av punkterna är en liberaliserad näringsrätt. Programmet föreslår som en konkret åtgärd:

Begränsningarna i rätten att idka näring på Åland minimeras eftersom affärsverksamheten gynnas av fri konkurrens.

Tro det eller ej så har jag inte varit med och författat detta program överhuvudtaget. Jag fick frågan att vara med, men jag anmälde sedan aldrig intresse när det blev aktuellt i och med att jag haft fullt upp med avhandlingsarbete och undervisning. Jag har inte hunnit läsa programmet än, men att liberalerna nu tar ställning för en liberaliserad näringsrätt ser jag som mycket positivt. Det kommer att bli en av de frågor jag kommer att driva allra hårdast i höst.

Underhållningsdags juni 14, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Småprat.
10 comments

Först skall ni ta och surfa in på denna sida. Jag är litet av en seriedyslektiker, men dessa typer av serier tycker till och med jag om. Personligen tycker jag även att detta var i dråpligaste laget. Och att babianvänstern lyckas skylla precis allt som är fel i Palestina på Israel och Väst, till och med när Palestinerna nu dödar varandra för omväxlings skull, är ingen nyhet. Och medan Israels agerande är en ockupation, är det inbördeskrig som nu blossat upp ”tillfälliga interna stridigheter” och inget för Väst att ”hänga upp sig på”. De är för roliga.

Konkurrensskygga köpmän juni 13, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Ekonomisk politik.
12 comments

Noterar att Ålands köpmannaförening är kritisk till den nyöppnade outletbutiken i stan för att, ”den nya outletbutiken erbjuder lägre priser.” Detta skulle tydligen vara dåligt eftersom högsäsongen snart inleds. Jättedålig. Låga priser är verkligen ett, öh, jätteproblem på Åland.

Det är väl en ganska rimlig gissning att den nya butiken antagligen inte är medlem i köpmannaföreningen. Personligen tycker jag det är rätt bra med lägre priser. Jag får mer pengar över till annat, och kanske en och annan turist till och med kan tänka sig att återvända.

Den relativa fattigdomen är ingen fröjd juni 2, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Ekonomisk politik.
2 comments

Ni kanske har märkt att det uppstått en viss debatt om de relativt fattiga på Åland sedan ÅSUB publicerade en rapport om den ekonomiska utsattheten och den sociala tryggheten på Åland. Rapporten konstaterade att 13% av Ålänningarna ligger under den relativa fattigdomsgränsen, som beräknats till drygt 900 euro per månad exklusive sociala bidrag.

Att ÅSUB i deras rapport fokuserade på hur denna relativa fattigdomen (som har den egenheten att den kan öka även om alla får det bättre) kan bekämpas med bidragshöjningar är förståeligt. Det hade de fått som uppgift. Jag tycker dock att det är lite mer konstigt att så många andra inte verkar kunna se längre än näsan räcker i detta fall och tror att problemet kan lösas med bidrag.

Låt oss ta oss tillbaka till verkligheten. På Åland får 13% av befolkningen klara sig på 900 euro per månad. De får dock också tillgång till en rad skattefria sociala bidrag, de har tillgång till en mer eller mindre avgiftsfri sjukvård, skola, buss och så vidare. Jämför detta med den dryga miljard människor som får leva på strax över 20 euro per månad, ofta utan några sociala bidrag, avgiftsfri skola, sjukvård och buss.

I internationell jämförelse lever de relativt fattiga som kungar på Åland. Och detta är inte i första hand tack vare de sociala bidragen och den avgiftsfria sjukvården, skolan och bussen. Det är tack vare vår otroligt höga levnadsstandard. Det är tack vare att vi har haft en hög, ihållande tillväxt i över ett sekel.

Det är med tillväxt man bekämpar fattigdom. Tillväxt, inte bidrag. Inget land någonsin lyckats bekämpa fattigdom, vare sig det rör sig om absolut eller relativt, genom bidrag och omfördelning. Det har alltid skett genom tillväxt.

Det kommer alltid att finnas relativt fattiga på Åland, på samma sätt som det alltid kommer att finnas relativt fattiga dollarmiljonärer. Om vi dock lyckas lägga om vår politik och lyckas skapa en lika hög tillväxt som några av våra grannländer för närvarande upplever, då kommer de relativt fattiga på Åland om några årtionden ha en levnadsstandard som de relativt välmående idag bara kan drömma om.

Om man dock nödvändigtvis känner att man måste ha en snabb lösning på detta problem har jag ett ord: skattesänkningar. Jag anser att statens enda riktigt legitima uppgifter är att förse medborgarna med rättsväsende, polis och försvar. Jag är dock öppen för att staten skall omfördela små resurser från de relativt rika till de relativt fattiga för att ingen skall hamna i kläm. Min poäng är att en försvinnande liten del av den skatt vi idag betalar går till just detta. I transfereringarnas förlovade land Sverige går endast cirka 20% av skatterna till omfördelningar. På Åland ser det ungefär lika illa ut.

Att vårt välfärdssystem i första hand gynnar de fattiga är en myt. Skatterna används i första hand till att finansiera högre utbildning (som i första hand nyttjas av rika), statliga golfbanor, kultur och kongresshus samt kultur, idrottsrörelsen och sportanläggningar, en himla massa pappersvändande, irriterande bumpers på Ålandsvägen, och så vidare, och så vidare. Om man seriöst vill göra livet lite mera drägligt för de fattiga, begränsa då statens uppgifter till det den egentligen bör hålla på med och sänk skatterna rejält.