jump to navigation

Stor enighet trots allt oktober 8, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Näringsrätten.
trackback

Folke Sjölund har gått ut och sagt att liberalerna inte vill slopa näringsrätten och att något sådant förslag inte finns i vårt näringspolitiska program. I en mening har Folke rätt. Det står inte uttryckligen i vårt program att näringsrätten ska slopas. Det enda som står är:

Begränsningarna i rätten att idka näring på Åland minimeras eftersom affärsverksamheten gynnas av fri konkurrens.

Jag tolkar detta som att vi förespråkar ett avskaffande av näringsrätten, men Folke har givetvis rätt till sin egen tolkning.

Jag undersökte även hur de liberala kandidaterna har svarat på frågan om näringsrätten har spelat ut sin roll och helt bör slopas i valmaskinen. Även här har Folke rätt i att det finns fler inom partiet som bara håller med ”i viss mån” att näringsrätten helt bör slopas. Så här ser fördelningen ut:

Har näringsrätten spelat ut sin roll på Åland och bör slopas?
Absolut 25
I viss mån 28
Delvis inte 1
Absolut inte 3
Ej svarat 5

Den enda slutsatsen man kan dra av detta är att 93% av de liberala kandidaterna vill avskaffa näringsrätten helt eller till viss del. Det är en enighet som få andra partier kan skryta med. Inom centern vill till exempel 30% helt eller delvis avskaffa näringsrätten, medan 70% inte vill detta. Inom fs gäller exakt samma siffror som inom centern.

Annonser

Kommentarer»

1. Isabella - oktober 8, 2007

Hej Fredrik! Jag fick en fråga på min blogg, en fråga som många ställt med tanke på att du ofta hamnar längst ner i valmaskinens resultatlistor… Om du blir inröstad tack vare röster på andra liberaler – vem företräder du då i så fall?

2. Fredrik Gustafsson - oktober 8, 2007

För det första är det rätt svårt att ”komma in på andras röster”. Man måste nog få en hel del egna röster för att komma in, även om man förstås till viss del drar nytta av andras röster också. För att svara på din fråga kommer jag förstås att, liksom de andra, hålla mig till partiprogrammen i så stor utsträckning det går. Man har dock möjlighet att driva sina egna frågor, och här spelar givetvis antalet personliga röster in. Om jag får 1000 personliga röster får jag givetvis samtidigt ett stort mandat att driva mina egna frågor. Om jag däremot kommer in med en hårsmån kommer jag knappast att avvika speciellt mycket från de andra.

Personligen tycker jag att man helt enkelt ska rösta på den kandidat man tycker bäst om, oavsett vilket parti den företräder, och i andra hand titta på partiprogrammet vilket alla kandidater bundit sig att följa. Om man ger en kandidat en röst stärker man samtidigt denna kandidats position inom partiet, och kan därmed påverka partiets framtida politik i den riktning man vill. Så, även om man kraftigt ogillar mig är detta inte en anledning att inte rösta på någon annan liberal kandidat. Tvärtom. Om de andra liberala kandidaterna får jättemånga röster och jag inga alls, skickar detta en tydlig signal till partiet att det inte ska börja anamma mina idèer.

3. Nina - oktober 8, 2007

Vad bra att du förklarar, Fredrik! Det är folk som säger åt mig att de inte vet om det lönar sig att rösta på mig för jag ändå inte kommer in.Och så går deras röst indirekt till någon i partiet som de kanske inte direkt understöder( och nu menar jag inte dig Fredrik, utan några äldre män som ställer upp för xxxx: e gången) Jag har försökt säga att ju fler röster jag får desto mer ökar chansen. Men det har blvit en fix idé att man ska rösta på nån som ”säkert kommer in”. Vart har den personliga övertygelsen tagit vägen!

4. LexIt - oktober 8, 2007

Fredrik,

Hela debatten om näringsrätten anser jag är en pseudo debatt eftersom praktiska effekten av lagen idagsläget är ringa. Lagen om näringsrätten ger dock signaler utanför Åland som jag inte gillar.

Jag delar stor del av din syn på näringsfrihet, konkurrens och språkskydd. Trots det anser jag att näringsfrihet och konkurens inte skall kopplas till språkfrågan så som du gjorde i din insändare. Teorin och mekanismerna finns men stor del av grunden till vår självständighet rör svenska språket. Ålands speciella status (och språk) har världssamfundet 1921 & 1948 fastställt. Kan vi acceptera det?

Min åsikt är att vi genom lag istället skyddar svenskan på Åland enligt andan i Självstyrelselagen. Det är alltså språket och inte näringsrätten vi skall skydda. Trots det så skall inte företag som använder andra språk i sin verksamhet tvingas från Åland. Mats P. utryckte det bra i radiodebatten enligt min mening.

Konkurrensen kommer inte till fullo att skydda språket på Åland. Varför? Ett exempel, även om lite haltande: Ni ihåg alla små matbutiker som fanns för 20 år sedan. Sedan kom Sparhallen och senare Kantarellen vilket medförde att marknadsekonomin härskade. Alla jag känner vill ha de små butikerna tillbaka men ingen handlade annat än mjölk där så de försvann. Samma blir det med språket om stora utländska butikkedjor kommer till Åland med icke svenska produkter/service. Alla vill köpa mjölktetror med svensk text men ingen gör det pga. priset (eller annan (konkurrens)fördel).

Så Fredrik, kan inte en Liberal som du acceptera Ålands speciella status som världssamfundet fastställt?

Bör inte språkfrågan och näringsfrihet hållas isär?

5. Fredrik Mikael Johannes - oktober 8, 2007

”Alla jag känner vill ha de små butikerna tillbaka men ingen handlade annat än mjölk där så de försvann.”

Vad är det för resonemang? Om man vill ha en butik, men inte handlar där – vad ska man då med en butik till? Det är orsaken till att små butiker tenderar försvinna; ingen handlar där.

Jag handlar helst billigt. Precis som alla andra. Inga problem.

6. LexIt - oktober 8, 2007

Mikael Johannes,

Ville du förstå vad jag försökte uttrycka? Exemplet var haltande men många förstår – speciellt de som bor nära de föredetta butikerna i Kalmarnäs, Pålsböle, Sund eller Janssons på Ålandsvägen. Och andra sidan är världen varken svart eller vit så vi skall även nämna Seglinge som har en butik trots en ringa befolkning om ca 35 personer.

Fortsättningsvis – skall språket skyddas i lag? eller skall näringsfriheten skydda språket?

Jag anser att svenskan på Åland skall skyddas genom lagstiftning. Jag anser även näringsfrihet skall gälla. Hur lagen om språkskydd skall utformas för att så lite som möjligt inskränka näringsfriheten är en debatt som inte är svart eller vit utan grå där gränsen skall dras någonstans.

Har Fredrik G. någon kommentar?

7. Kaj Grüssner - oktober 8, 2007

Lexit

Det är väl inte Fredrik som gjort näringsrätten till en språkfråga? Snarare är det näringsrättens förespråkare som kopplat den til språkfrågan för att vinna poänger. Det har vi sett rätt mycket av här på bloggen bland annat. Konkurrensen skyddar svenskan, eftersom folk skulle bojkotta affärer som inte ger svenskspråkig service. Eller ja, de skulle göra det om de faktiskt värderade svenskan så högt.

Det är det som är själva poängen. Ålänningarna skall själva få bestämma hur mycket de värderar svenskan, det skall inte göras av en handfull politiker. Och hur ger man den makten till folket? Jo, genom att öppna upp den åländska marknaden för alla och låta de åländska konsumenterna bestämma.

Personligen anser jag att hotbilden om helfinska S-market som öppnar en helfinsk butik här som konkurerar ut alla andra är mer än lovligt barnslig. Jag menar, vem tror att att Aldi skulle öppna en butik i Rovanieme och endast ge service på tyska? Å andra sidan brukar inte politiker har mycket till argument till att börja med, så när den redan tomma brunnen sinat helt tar de till bottenskrapet.

8. LexIt - oktober 9, 2007

I insändaren ”Konkurrens det bästa språkskyddet” stod att läsa att ”Den fria konkurrensen är det enda språkskydd vi behöver i detta fall.”.

Det är en av få åsikter som jag inte delarmed Fredrik. Min åsikt är att vi skall bevara Åland svenskspråkigt. Trots detta är jag för att Åländska barn skall lära sig flera språk, helst så tidigt som möjligt i skolgången. Är det motsägelsefullt?

Språkskydd och närigsfrihet står delvis i konflikt med varandra enligt min syn på det hela. Språkliga minoriteter undertrycks ofta av de stora majoriteterna. Utan språkskydd genom lag kommer svenska troligen att lida skada på Åland i framtiden. Jämför med de små butiker som fanns och nu har stängt – förutom på Seglinge. Skulle det ske det samma med svenskan på sikt? att vi bara pratar åländska inom några få områden?

En lite retorisk frågeställning: Om konkurrensen skyddar svenskan på Åland kan vi då ta bort språkskyddet i Självstyrelselagen?

9. Fredrik Gustafsson - oktober 9, 2007

En viktig förtydling. Jag menar givetvis att det fortsättningsvis ska slås fast i lag att Ålands enda officiella språk ska vara svenska. Det vill säga, att kontakten mellan staten (polis, domstol, osv) och medborgaren alltid skall ske på svenska. Min poäng är snarare att näringsrätten inte behövs som ett språkskydd, vilket inte ens var tanken med lagen från början. Tanken var att reservera de Åländska konsumenterna åt Åländska företag. Jag tycker inte att näringsfrihet och språkfrågan hör ihop, och det var lite det som var tanken bakom insändaren. Jag tror definitivt inte vi har näringsrätten att tacka för att vi i dag blir betjänade på svenska, utan konkurrensen mellan företag.

10. LexIt - oktober 9, 2007

Tack Fredrik,

vi har tydligen liknande syn på det hela trots allt,

11. Fredrik Gustafsson - oktober 9, 2007

Det var roligt att höra =) Det är inte så lätt att alltid få med alla nyanser i insändare på max 1500. Därför är det bra att kunna snacka lite runt dem på bloggen…

12. Wille Valve - oktober 10, 2007

Problemet med att helt avskaffa näringsrätten är att vi då, ur ett finländskt företagarperspektiv är en helt normal del av Finland. Som finsk företagare kan man resonera så här: ”Jag har 32 hamburgerrestauranger runtom i hela landet. Alla kampanjer går på finska och det interna språket är finska. Varför skulle jag då inte kunna ha en finsk hamburgerrestaurang också på Åland? Åland är ju trots allt en normal del av Finland och det finns ju en massa finska turister där på sommaren.”

Ditt (Fredrik Gustafssons) argument är att det är de åländska konsumenterna som fritt väljer om man vill handla på finska eller inte. MEN: hur går det om det går hyfsat bra för den finska hamburgerrestaurangen? Lite motsträvigt i början, men kanske den helfinska restaurangen efter ett tag börjar uppfattas som ett helt normalt inslag i stadsbilden? Sen höjer ingen längre på ögonbrynen när en helfinsk Halpahalli öppnar mitt emot Sparhallen.

Missförstå mig rätt – jag har inget emot finska språket (jag har avlagt stora språkprovet i finska) och jag är inte blind för näringsrättens konkurrenshämmande verkan, men jag anser att näringsrätten är ett viktigt instrument som vi ålänningar bör ha kvar i våra händer för det svenska språkets och självstyrelsens skull.

13. Fredrik Gustafsson - oktober 10, 2007

”Varför skulle jag då inte kunna ha en finsk hamburgerrestaurang också på Åland? Åland är ju trots allt en normal del av Finland och det finns ju en massa finska turister där på sommaren.”

För att den snabbt skulle bli utkonkurrerad av andra hamburgerrestauranger. Hur många helfinska hamburgarrestauranger finns det i Stockholm? Noll, och detta trots att Stockholm har en mångdubbelt större finsk befolkning och mångdubbelt fler finska turister.

”MEN: hur går det om det går hyfsat bra för den finska hamburgerrestaurangen? Lite motsträvigt i början, men kanske den helfinska restaurangen efter ett tag börjar uppfattas som ett helt normalt inslag i stadsbilden? Sen höjer ingen längre på ögonbrynen när en helfinsk Halpahalli öppnar mitt emot Sparhallen.”

Det handlar inte om att folk inte kommer att höja på ögonbrynen, utan att folk inte kommer att handla där. Se min förra kommentar.

Näringsrätten är ett protektionistiskt verktyg som syftar till att stänga ute utländska företag. Den har mycket lite eller inget att göra med skyddet av det svenska språket att göra.

14. Kaj Grüssner - oktober 10, 2007

Wille

Nu vill jag inte vara elak, men det där med att upprepa påståenden som redan blivit nerargumenterade gång på gång på gång gör de inte mer sanna. Vi hade en lång debatt om näringsrätten på en annan tråd. Den slutade med att du började tala om liberalismens allmänna brister och folk som super/knarkar ihjäl sig.

Nu försöker du börja om samma debatt från början, med mer eller mindre exakt samma formuleringar som förra gången. Vi har alla förstått att du känner starkt för svenskans ställning, och all heder skall du ha för det. Men du förlorade debatten förra gången, och det kommer du att göra nu också. Orsaken till det är enkel:

Du konstaterade redan att det inte var konsumenten, dvs den åländska individens bästa som var det viktiga. Språket gick före allt, oberoende om ålänningarna värderar svenskans ställning eller inte. Det viktiga är att -du- värderar det så högt, och du är beredd att med våld tvinga din värdering på alla andra. Du vill ta makten från det åländska folket, eftersom du inte litar på dem. Du litar inte på att de skulle värdera svenskan lika högt som dig, och således inte bojkotta helfinska Halpahalli. Det är en risk du inte är beredd att ta. Du litar inte på att det åländska folket värderar ”rätt” saker på ”rätt” sätt.

Det är din utgångspunkt i den här frågan. Du kan givetvis inte säga det, utan måste hänvisa till än det ena än det andra, tala varmt om det svenska språket osv. Argumenteringen går i kringelikrokar, vilket gör att argumenten inte blir mer än påståenden, eftersom du inte kan vara ärlig och gå rakt på sak. De som vill slopa näringsrätten behöver inte göra så. De kan gå rakt på sak, och härleda sina argument direkt. Därför håller argumenteringen, medan din fallerar. Precis som den gjorde i den tidigare tråden.

15. Wille Valve - oktober 10, 2007

Kaj,

Jag tänker inte i termer av att ”förlora” eller ”vinna” debatten, men om jag för en sekund skulle göra det – håll då med om att du är rätt så partisk i att döma i vem som ”förlorade” eller ”vann” 😉

Jag nöjer mig med att konstatera att vi har olika åsikter – å ena sidan har vi Fs, Ob, C, Åf, socialdemokraterna och halva liberalerna som vill ha kvar näringsrätten/reformera den – å andra sidan har vi en handfull liberaler som vill avskaffa den.

Jag har utöver det språkpolitiska argumentet tidigare anfört också ett självstyrelsepolitiskt argument för att bevara näringsrätten – men det finns ingen poäng med att börja upprepa det – det torde vara rätt så klart var vi alla står ideologiskt.

Slutligen, angående Fredrik och hamburgerrestaurangen. Åland och Stockholm hör till olika stater, har väldigt olika befolkningsantal och är inte särskilt jämförbara i det här sammanhanget. Det är ingen som skulle få för sig att skicka nya byggregler enbart på finska till Stockholms stad, men däremot nog till Åland.

16. Fredrik Gustafsson - oktober 10, 2007

”å andra sidan har vi en handfull liberaler som vill avskaffa den.”

Nu tar vi det lilla lugna. Vi har faktiskt även fem centerpartister, fyra socialdemokrater och en fs:are som absolut vill avskaffa näringsrätten helt och hållet. Vidare måste du ha väldigt stora händer om du får plats med 25 liberaler i dem.

17. Kaj Grüssner - oktober 10, 2007

Wille

Du har helt rätt, jag är partisk och det är i slutändan publiken som avgör vem som ”vann” och vem som ”förlorade”. Min avsikt med inlägget var nog mest att påpeka skillnaden mellan din och min(och Fredriks) argumentering.

Jag tycker du inte har anfört några som helst argument, utan bara lösa påståenden tagna ur luften i stil med ”utan näringsrätt förfinskas Åland eftersom Halpahalli kommer hit”. Det är ett påstående utan belägg, inte ett argument. Just den sortens ”argumentering” är vanlig bland politiker. Bl.a Erik Schütten kör med samma taktik. Jag har haft en lång rad debatter med honom, och liksom dig ignorerar han motdebattörens resonemang och argumentering genom att ad infinitum upprepa samma gamla ogrundade påståenden.

Personligen tycker jag det är intellektuellt ohederligt, men det är bara jag det.

Utan hopp om svar ställer jag en rak fråga:

Litar du inte på att det åländska folket värderar svenskan så högt, att de inte låter Åland förfinskas av t.ex Halpahalli och Hesburger?

18. Wille Valve - oktober 10, 2007

Fredrik,

Om man betänker det totala antalet lagtingskandidater – ca 250 – och jämför dem med antalet som du räknar upp 35 kandidater, så är det förhållandevis rätt få som vill avskaffa näringsrätten helt. Men det är klart – det kan vara fråga om röststarka kandidater som får brett understöd.

Kaj,

Din fråga är aningen ledande – jag litar på att det åländska folket vet vad som är bäst för sig själv och därför tror jag att näringsrätten kommer att finnas kvar också i framtiden. Med tanke på att vi ännu inte fått någon plats i EU-parlamentet och våra nuvarande möjligheter att påverka, så bör vi hålla i de få redskap vi har kvar.

Om det åländska folket verkligen vill avskaffa näringsrätten, så kommer det troligtvis att synas i valresultatet. Men Kaj – jag tror inte att denna diskussion vinner på att drivas så mycket längre – vi vet nu varandras ståndpunkter, vi vet vad som är viktigt och vad som är likgiltigt för den andra parten.

Bästa hälsningar,

19. Fredrik Gustafsson - oktober 11, 2007

”är det förhållandevis rätt få som vill avskaffa näringsrätten helt.”

Förstår inte vart du vill komma med detta. Att du har rätt för att du har pöbeln med dig? Näringsrätten skadar Åland, och det gör den oavsett hur många lagtingskandidater som vill ha den kvar.

20. Wille Valve - oktober 11, 2007

Tjänare igen!

Jag menar självfallet inte att jag har rätt för att jag råkar ha majoriteten med mig, men i enlighet med demokratins spelregler är det just majoriteten som genom sin relativa representation i lagtinget får avgöra, huruvida näringsrätten skadar Åland eller inte.

21. Fredrik Gustafsson - oktober 11, 2007

Mycket avgör lagtinget, men vad som är sant och falskt avgör det inte. Lagtinget kan lika lite bestämma att näringsrätten inte skadar Åland som att bestämma att 2 + 2 inte är lika med 4, för att hårdra saken lite.

22. Wille Valve - oktober 11, 2007

Jag känner igen ovanstående dogmatiska resonemang från folkrätten:

”En folkrättstridig annektering är folkrättstridig oberoende av huruvida staterna anser den vara folkrättsstridig eller inte.” (Oppenheim)

Frågan om huruvida näringsrätten är skadlig för Åland eller inte har inget med naturlagar att göra. Det är ytterst en bedömningsfråga som förutsätter att man gör en helhetsbedömning av för- och nackdelarna med den.

23. Kaj Grüssner - oktober 12, 2007

Wille

Frågan huruvida näringsrätten skadar Åland har med -ekonomiska- lagar att göra, vilka är precis lika tvingande som naturlagar.

Näringsrätten begränsar inflödet av utlänskt kapital och kunnande, samt konkurensen. Det innebär sämre kvalitet, sämre service och högre pris. Om du inte behöver bry dig över hövan hur du behandlar dina kunder, eftersom konkurenshotet inte är nämnvärt. Varför tror att statliga myndigheter sällan är speciellt kundserviceorienterade? Varför tror att t.ex ÅAS fullständigt struntar i sina medlemmars intressen?

Ekonomiska lagar, Wille. Ekonomi är -inte- en åsiktsvetenskap, hur gärna folk än vill tro det.

24. Fredrik Gustafsson - oktober 12, 2007

Jag har aldrig påstått att näringsrätten är direkt kopplad till naturlagarna. Däremot är frågan om hur näringsrätten påverkar Ålänningarnas välfärd ett faktapåstående, och deras sanningshalt avgörs av fakta, inte av politiskt tyckande.

25. Wille Valve - oktober 12, 2007

Kaj,

Också de ekonomiska lagarna har sina uttolkare – monetarister, nykeynesianer, nyliberaler – you name it.

När jag talar om helhetsbedömning avser jag samtliga konsekvenser av att avskaffa näringsrätten – konkurrensmässiga, språkpolitiska och självstyrelsepolitiska.

Fredrik,

ÅSUB kan ta fram hur mycket ‘objektiva’ fakta som helst som talar för eller emot näringsrätten, men i sista hand är det inte ÅSUB som avgör om näringsrätten är Åland till gagn eller till skada.

Ni framställer det som något slags objektivt faktum att näringsrätten skadar Åland, men ni verkar ha mycket svårt att medge att era åsikter i frågan är precis lika subjektiva som min – vi bara prioriterar olika saker, precis som man brukar i en normal, politisk debatt.

26. Fredrik Gustafsson - oktober 12, 2007

”Ni framställer det som något slags objektivt faktum att näringsrätten skadar Åland, men ni verkar ha mycket svårt att medge att era åsikter i frågan är precis lika subjektiva som min – vi bara prioriterar olika saker, precis som man brukar i en normal, politisk debatt.”

Nej, det handlar om att vi är oense om fakta. Du säger att om näringsrätten avskaffas förfinskas Åland; jag och Kaj säger att så inte kommer att ske. Du säger att kravet på näringsrätt inte nämnvärt minskar inflödet av utländska investeringar; jag och Kaj säger att så visst är fallet.

Vi vill ha precis samma sak: ett svenskspråkigt ekonomiskt välmående Åland. Det vi är oense om är hur vi ska uppnå detta. Du förespråkar statlig intervention, förmynderi och konkurrenshämmande åtgärder; jag och Kaj föreslår marknadsekonomi, konkurrens och människors fria val.

27. Kaj Grüssner - oktober 12, 2007

Wille

Om man inför pristak, och taket är för lågt kommer det ceteris paribus snabbt att uppstå en brist på varan, eftersom
1) Det existerande lagret köps upp fort och
2) det inte kommer att produceras nya pga bristande lönsamhet.

Det i sin tur leder till en svart marknad på vilken varan säljs till ett mer korrekt pris.

Där har du ett exempel på ekonomisk lag som gäller oberoende man är marxist, keynesian, monetarist eller österrikare. Nyliberalism/klassisk liberalism är förresten en politisk ideologi, inte en nationalekonomisk skola.

Näringsrätten hindrar inflödet av utländskt kapital och kunnande, eftersom utländska investerare diskrimineras och inte ges rätten att kontrollera sina investeringar på det sätt de själva önskar. Bristen på detta inflöde gör att de existerande åländska företagen är mindre konkurensutsatta, vilket gör att de kan ge sämre service till högre pris än om konkurenshotet utifrån vore mer överhängande. Protektionism har denna effekt, också det oberoende om man är marxist, keynesian, monetarist eller österrikare.

Du måste alltså göra skillnad på å ena sidan nationalekonomi och å andra sidan politisk ideologi. Den förra beskriver effekterna av en viss handling, och förklara varför A följs av B. Den senare tar ställning till huruvida man borde vidta A, oberoende av B eller C.

Lite förenklat: om du är protektionist kommmer du att förespråka näringsrätten oberoende av dess eventuella negativa ekonomiska konsekvenser. Är du nyliberal kommer du att förespråka näringsfrihet, oberoende av dess eventuella negativa samhällseffekter.

Politik förespråkar, nationalekonomi förklarar.

Vad gäller tolkare. Det finns de som tror att Gud skapade världen, att jorden är platt, att solen går i bana runt jorden, att människans CO2-utsläpp orsakar den stigande temperaturen osv. Så det finns nog många ”uttolkare” av naturlagarna också, men det gör dem inte mindre sanna.

Det påstående som framförts är att näringsrätten begränsar konkurensen och inflödet av utländskt kapital och kunnande. Det är ett faktum, inte en åsikt.

Huruvida det är bra eller dåligt med begränsad konkurens sagda inflödesbrist, det är en åsiktsfråga. Du verkar tycka att det är bra att det åländska näringslivet inte är konkurensutsatt och att utländskt kapital och kunnade inte kommer hit, antagningsvis för att du är rädd för att svenskan skulle försvinna. Jag däremot vill ha hit utländskt kapital och kunnande, jag vill ha ökad konkurens eftersom det bl.a leder till bättre kvalitet på varor och tjänster till billigare priser.

Våra åsikter skiljer sig, men de ekonomiska lagarna ändras inte.

28. Wille Valve - oktober 12, 2007

Nu ska vi inte överdriva – vad jag säger är bara att en liten grad av protektionism till och med kan vara någonting hälsosamt för vårt åländska samhälle – inte minst för det lokala företagandet. Men ni verkar vara benägna att i alla lägen betrakta protektionism som någonting dåligt.

Jag är inte så tvärsäker på att ett avskaffande av näringsrätten skulle innebära ett välsignat inflöde av utländskt kapital och kompetens till Åland – det kan lika gärna gå så att vi i framtiden har bara en enda matvarukedja och att det ”fria valet” består i huruvida man vill handla i Godby eller Mariehamn 😉

29. Kaj Grüssner - oktober 12, 2007

Wille

Jo, protektionism brukar användas för att skydda det lokala företagandet mot utländsk konkurens, det är lite därifrån ordet kommer.
Det är dåligt ur konsumentens, individens synvinkel eftersom det leder till det saker jag listat ovan. Det beror som sagt helt på ens utgångspunkt. Lite diktatur kan vara bra det också, inte minst för de lokala makthavarna och deras vänner.

Det kan hända att näringsfrihet skulle leda till att någon Wal-Mart liknande kedja får monopol på Åland. Det fina i kråksången är dock det att om det går så, så är det för att konsumenterna, individern, ålänningarna själva har valt det. Jag och Fredrik vill ge dem det valet, du vill neka dem det.

30. Wille Valve - oktober 12, 2007

Kaj,

Vi kan rösta på kandidater som förespråkar avskaffandet av näringsrätten eller på de som endast vill luckra upp den – det är det åländska folket som väljer.

Du påstår vidare att jag ”nekar ålänningarna ett val”.
Har du tänkt på att om vi skulle gå på din linje och helt avskaffa näringsrätten, så kommer vi aldrig någonsin att kunna välja den tillbaka – i alla fall inte inom ramen för EU.

31. Kaj Grüssner - oktober 12, 2007

Wille

Valet som ålänningarna har är vilka 30 som skall sitta i lagtinget de kommande 4 åren. Vad har det med vilka butiker de handlar i och vilka företags tjänster de köper? Ingenting, så varför skall politiker bestämma det?

Som jag redan sade finns det en enkel lösning på EU-problematiken. Å andra sidan förstår jag inte riktigt exakt vad det är du syftar på. Vi behöver inte näringsrätten tillbaks om vi en gång blir av med den. Vi behöver inte skyddas mot utländska företag.

Men däremot vet jag att man inte bekämpar politisk styrning med mer politisk styrning.

32. Fredrik Gustafsson - oktober 12, 2007

Rolig argumentation det här:

Fredrik/Kaj: Näringsrätten är skadlig och bör avskaffas.
Wille: Men om vi avskaffar den kan vi aldrig få den tillbaka.

I och med att jag tycker att näringsrätten är skadlig är det givetvis alldeles underbart att vi inte kan återinföra den när vi en gång avskaffat den.

33. Wille Valve - oktober 12, 2007

Håller med, det är en kul argumentation med många små guldkorn.

Allvarligt talat, landskapslagen om rätt att utöva näring (1996:47) kan vi tydligen inte ändra på utan att näringsrätten försvinner för att aldrig mer återkomma – det har med EG-rättens tillämpning på undantag från EG-rätten att göra. Men på basis av vad ni anfört, så förstår jag att ni gladeligen skulle slopa hela lagen.

Det som man kan ändra på är landskapsregeringens principer för tillämpningen av näringsrätten – och här finns rätt så breda möjligheter att mjuka upp näringsrätten, eftersom landskapsregeringen enligt lagen har att göra en in casu-bedömning av varje enskilt fall.

Jag kan väl bara konstatera att vi har ett gemensamt slutmål – ett svenskspråkigt, ekonomiskt välmående Åland.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: