jump to navigation

Den goda och onda kapitalismen november 12, 2007

Posted by Kaj Grüssner in Ekonomisk politik, Frivilligt samarbete, Interventionism, Privatiseringar.
trackback

Av alla de ismer som brukar dyka upp i politiska debatter är kapitalismen utan tvekan en av de mer kontroversiella. En av orsakerna till det är dess tudelning. Andra politiska ismer, som kommunism och fascism, saknar samma kontrovers i och med att det inte finns så mycket oenighet om vad de betyder och innebär. En av de svåraste sakerna som finns inom politisk debatt är att förklara skillnaden mellan ”ond” och ”god” kapitalism. Lyckligtvis har den mycket omtvistade golfbanan i Godby givit oss ett hemnära, konkret exempel på vad som libertarianer kallar för ond kapitalism.

Under de senaste två veckorna har de åländska turistföretagarna gått man ur huse för att förmå regeringen att äntligen få igång byggandet av golfbanan i Godby. Man har fört fram emotsägliga argument om de vid det här laget sägenomspunna kringeffekterna, om hur bra det vore för hela det åländska samhället om banan byggdes. Och eftersom det vore så bra för det åländska samhället är det just landskapet (skattebetalarna) som skall stå för notan. En av de ivriga företrädarna för det åländska näringslivet sade det rent ut. Från näringslivet sida vill man inte satsa sina egna pengar, även om man nog förstås skulle ha råd, eftersom så mycket av vinsten skulle komma andra än själva golfbanan till godo. Dvs golfbanan skulle i sig självt inte göra mycket vinst, men alla omkringliggande företag som restauranger, vandrarhem, butiker osv skulle tjäna storkovan. Golfbanan är därför enligt företagarna en infrastruktruell satsning, alltså helt tydligt något för det offentliga.

Det är enkelt att belysa det skenheliga och motsägelsefulla i företagarnas utlåtanden. Alla investeringar och allt företagande har kringeffekter, och värdet av dessa är i det närmaste omöjligt att mäta objektivt. Därför kan man å ena sidan hävda att samtliga investeringar och allt företagande borde skötas av staten, å andra sidan hävda att det där med kringeffekter är ett tomt argument. Vad som också ter sig märkligt är hur man som företagare företagare kan hävda att det inte vore lönsamt att själv bekosta bygget, om man faktiskt tror att golfbanan både själv skulle gå med vinst, och dessutom bringa in massor av pengar till de omkringliggande företagarna.

Det som kommit fram i golfcirkusen är ett praktexempel på den onda kapitalismen, dvs det som händer då företag hoppar i säng med staten. Näringslivet förmår staten att bygga en golfbana som de tror att kommer att gynna dem. Andra exempel är protektionsistiska åtgärder, som importtullar och etableringshinder, som staten lagstiftat om på uppmaning av det inhemska näringslivet. Listan kan göras lång.

Om dylika projekt istället drivs av privata investerare undviks problemet med att behöva påvisa en viss mängd positiva ringeffekter hos andra. Istället kan varje enskild aktör göra en egen uppskattning på värdet som golfprojektet skulle ge just dem och därigenom kunna beräkna hur mycket de skulle vara villiga att understödja investeringen. Visst kan en del aktörer vara ”snåla” och vägra investera upp till uppskattningen av värdet de skulle få av investeringen. Men man måste komma ihåg att alla investeringar är riskfyllda och ingen har rätt att tvinga in andra i en investering bara för man själv tror att det är en god investering. Det är bättre att övertyga andra aktörer med goda argument och egen handling än att tvinga dem att betala mot deras vilja med hjälp av skattmasen.

Annonser

Kommentarer»

1. Andrew Hagmark-Cooper - november 14, 2007

Hej Kaj! Jag tycker du skriver bra, polemikens förlust är skattesmittarnas vinst!

Där det enda som ligger bakom en sån satsning (typ golfbanan) av samhället är vinstmotiven, så håller jag med dig. Alltså, att landskapet betalar golfbanan för att det ska vara lönsamt att göra det eller för att andra företag ska gynnas av kringeffekterna. Däremot om det är en satsning som jag anser har värde i sig, där det inte är vinstmotiven som driver den, typ sjöjfartsmuséets utbygnad, håller jag inte med.

2. Fredrik Gustafsson - november 15, 2007

”Däremot om det är en satsning som jag anser har värde i sig, där det inte är vinstmotiven som driver den, typ sjöjfartsmuséets utbygnad, håller jag inte med.”

Hur kan en satsning, som inte gör någon vinst, ha ett värde i sig? Jag är intresserad av saker som har ett värde för människor, och sådana saker går automatiskt med vinst eftersom folk är beredda att betala för saker de värderar högt.

Jag skulle säga att det finns inget som har ett värde i sig. En ren miljö har inget värde ”i sig”. En ren miljö är bra för att vi människor värderar en ren miljö högt.

Ett större sjöfartsmuseum har heller inget värde i sig. Tänk dig ett stort, flott museum uppe på en bergknall dit ingen kan ta sig och som ingen vet om. Har detta museum verkligen ett värde? Nej, ett museums värde består givetvis i att människor antingen är glada för att det finns till eller att de tycker om att besöka det.

Det är lite detta jag menar med att liberalismen är den humanistiska ideologin. För liberaler är människan och dess lycka det enda som är ett mål i sig. Inte ens frihet är ett mål i sig. Det är en förutsättning för att människan skall kunna leva ett så bra liv på denna jord som möjligt.

Problemet med alla andra ideologier är att de värderar något högra än människan; oavsett om det må vara miljön, den egna nationen, kulturen, eller något annat.

3. Andrew Hagmark-Cooper - november 15, 2007

”Hur kan en satsning, som inte gör någon vinst, ha ett värde i sig?”

Jag trodde åtminstone att du hade en positiv syn på välgörenhet. Målsättningen där är inte att göra någon vinst, eller?

Om någonting har värde för människor är det ofta så att man kan göra en vinst på det. Men det förutsätter att människorna i frågan har råd med det de sätter värde på. Det som har värde för människor har värde oavsett om man kan göra en vinst på det. Anser du också då att en god hälsa har inget värde i sig, utan bara om individen har råd med det/ om någon kan göra en vinst på det?

”Nej, ett museums värde består givetvis i att människor antingen är glada för att det finns till eller att de tycker om att besöka det.”

Jag håller med. Jag anser dock att museer, och till en mycket högre grad skolor och sjukhus, inte ska drivas med målsättningen att göra en vinst.

4. Fredrik Gustafsson - november 15, 2007

”Jag trodde åtminstone att du hade en positiv syn på välgörenhet. Målsättningen där är inte att göra någon vinst, eller?”

Jo, människor som skänker pengar till välgörenhet anser sig göra en vinst på detta. De gör inte en monetär vinst, men de värde det avstår (välgörenhetssumman) från är mindre än det värde de får av att skänka pengar (välbefinnande).

Sedan är det dock så att välgörenhetsorganisationer inte drivs i vinstsyfte. Och detta är det inget fel på. I en ren marknadsekonomi skulle det finnas mängder av non-profits. Detta ska man dock inte blanda samma med offentligt finansierade icke-vinstdrivande verksamheten, som är beroende av tvångsfinansiering för att överleva. Den förra skapar ett mervärde som folk efterfrågar (se till att din välgörenhet hamnar där den gör nytta) medan den andra inte gör det.

”Om någonting har värde för människor är det ofta så att man kan göra en vinst på det. Men det förutsätter att människorna i frågan har råd med det de sätter värde på. Det som har värde för människor har värde oavsett om man kan göra en vinst på det.”

Som du säkert vet är våra resurser knappa. Vinsten är därför ett verktyg vi använder för att kunna veta vad folk vi ha mest av allt. Saker som inte kan drivas med vinst är inte utan värde. Det är dock så att det finns andra saker vi kan lägga resurserna på som har ett ännu större värde. Det är just detta som prismekanismen är så bra på: att allokera knappa resurser.

”Anser du också då att en god hälsa har inget värde i sig, utan bara om individen har råd med det/ om någon kan göra en vinst på det?”

Det är klart att de flesta människor värderar en god hälsa högt. Dock kan det ändå vara så att man inte har råd med god hälsa. För det första kan det vara så att det finns något annat man värderar ännu högre: till exempel sina barns hälsa. Eller, så kan det vara så att man helt enkelt inte har tillrcäkligt med resurser att bekosta en operation, även om man avstod från all anna konsumtion. Bara för att man inte har möjlighet att skaffa något betyder inte att man inte värderar det högt.

”Jag anser dock att museer, och till en mycket högre grad skolor och sjukhus, inte ska drivas med målsättningen att göra en vinst.”

Det är en åsikt som du har all rätt att ha. Jag kan faktiskt hålla med dig om att det finns en poäng med att sjukhus och skolor inte drivs med vinst.

Att säga detta och att säga att man tycker att dessa skall beskostas med offentliga medel är dock något helt annat. Det finns som du säkert vet mängder av skolor och sjukhus som är helt privata men som inte drivs i vinstsyfte.

Sedan kanske du menar att det ö.h.t. inte ska få finnas skolor och sjukhus som drivs i vinstsyfte. Denna åsikt har jag lite svårt för: varför förbjuda något som folk kanske vill ha?

5. Kaj Grüssner - november 15, 2007

Andy

Du blandar lite äppel med päron. Alla frivilliga åtgärder en individ vidtar har som syfte att öka individens välbefinnande, dvs göra vinst. Murray Rothbard kallade detta för ”psychic profit”. Misstaget du gör är att automatiskt anta att vinst enbart kan mätas monetärt, dvs i pengar.

Både jag, Fredrik och andra har flera gånger påpekat att vinst i de allra flesta fall inte har något med pengar att göra. Vinst uppstår då man får något man värderar högre än det man ger. När jag köpte min TV, värderade jag den högre än det belopp pengar jag måste betala för den. Enligt ditt sätt att se på vinst, gjorde jag en förlust som var lika med köpepriset, eftersom jag gav pengar utan att få pengar tillbaka. Uttryckt så blir det tämligen uppenbart att vinst som begrepp inte har något med pengar att göra.

6. Jakob Lundberg - november 15, 2007

”Om någonting har värde för människor är det ofta så att man kan göra en vinst på det. Men det förutsätter att människorna i frågan har råd med det de sätter värde på. Det som har värde för människor har värde oavsett om man kan göra en vinst på det. Anser du också då att en god hälsa har inget värde i sig, utan bara om individen har råd med det/ om någon kan göra en vinst på det?”

Här tycker jag att det finns en viss begreppsförvirring. Ordet värde (value) används där jag skulle använda nytta (utility). Om en person inte kan få tag på en sak (har inte råd), kan personen inte värdera saken. Detta pga att värde kommer från att välja en sak över en annan. T.ex. Om jag vid valet av ett äpple eller en banan väljer äpplet så har jag värderat det högre än bananen. Däremot kan jag inte värdera solen eftersom jag aldrig ställs framför ett val av solen mot något annat. Däremot kan jag vara medveten om att jag drar nytta av solen.

Problemet med nytta är att man inte kan objektivt jämföra nyttan hos två olika personer. Dvs jag kan inte avgöra om Johan eller Janne drar större nytta av att få ett äpple av mig. Detta är det stora gisslet för utilitarister som försöker maximera den interpersonella nyttan. Allt detta omöjliggör en objektiv, systematisk överföring av pengar med målet att öka den allmäna nyttan. Man kan inte veta om överföringen kommer att öka eller minska nyttan eftersom det helt enkelt inte finns något som en allmän nytta.

7. Andrew Hagmark-Cooper - november 16, 2007

Fredrik

”Sedan kanske du menar att det ö.h.t. inte ska få finnas skolor och sjukhus som drivs i vinstsyfte. Denna åsikt har jag lite svårt för: varför förbjuda något som folk kanske vill ha?”

Nej, jag skulle inte vilja förbjuda privata skolor eller sjukhus. Däremot tycker jag att man ska avskräcka både genom att ha så bra skolor och sjukhus som möjligt inom offentligt regi.

Kaj,

Jag förstår skillnaden och vad du menar med vinst. Det var dock jag som tog upp ordet i den här debatten för att förklara min ställning och där menade jag monetär vinst. När en affärsman pratar om att hans firma gjorde en vinst är det alldeles klart att han menar en monetär vinst, inte att välbefinnande inom firman hade minskat, så visst har begreppet med pengar att göra i vardagsspråk även om din definition är fullgiltig och bredare.

Jakob,

”Om en person inte kan få tag på en sak (har inte råd), kan personen inte värdera saken. Detta pga att värde kommer från att välja en sak över en annan.”

Jag håller inte med. Man kan också ställas inför teoretiska val. Man skulle välja en sak över en annan om man fick välja.

”Problemet med nytta är att man inte kan objektivt jämföra nyttan hos två olika personer. Dvs jag kan inte avgöra om Johan eller Janne drar större nytta av att få ett äpple av mig. Detta är det stora gisslet för utilitarister som försöker maximera den interpersonella nyttan. Allt detta omöjliggör en objektiv, systematisk överföring av pengar med målet att öka den allmäna nyttan. Man kan inte veta om överföringen kommer att öka eller minska nyttan eftersom det helt enkelt inte finns något som en allmän nytta.”

Visst kan man objektivt jämföra nyttan hos två olika personer. Johan har råkat ut för en svår bilolycka medan Janne är lite förkyld men annars oskadad. Johan är helt pank medan Janne har pengar och annat av monetärt värde i överflöd. Vilka värdesätter en läkares behandling mer? Vilka drar större nytta av en läkares behandling?

8. Fredrik Gustafsson - november 16, 2007

”Nej, jag skulle inte vilja förbjuda privata skolor eller sjukhus. Däremot tycker jag att man ska avskräcka både genom att ha så bra skolor och sjukhus som möjligt inom offentligt regi.”

Fast är inte det lite orättvist både mot de som äger dessa sjukhus och de som vill bli kunder. Säg att man vill gå till en privat läkare. Problemet är då att man redan har tvingats betala för den offentliga sjukvården genom skattsedeln. På så sätt tvingas man betala för sin sjukvård två gånger om man går till en privatläkare.

Visst, de som har mycket pengar eller jobbar på företag som erbjuder sina anställda sjukförsäkring har råd med detta, men detta system tvingar in de mindre bemedlade i den offentliga sjukvården. Jag tycker inte detta är speciellt rättvist.

9. Lucas - november 16, 2007

Fredrik,
dom som förespråkar offentligt finansierad sjukvård gör det rimligen på någon form av utilitarsistiska grunder, och i den utsträckning dom har rätt så får mindre bemedlade i själva verket mer sjukvård än de betalar för via skattsedeln. Så det är knappast orättvist att dom inte dessutom har råd att betala privata specialister, de är redan subventionerade och har generellt en bättre deal än de hade haft i ett privat system.

10. Kaj Grüssner - november 16, 2007

Andy

Du tog upp ordet vinst även i välgörenhetssammanhang, och ifrågasatte att man kan göra vinst på välgörenhet. Nu är det förstås så att man även kan göra monetär vinst även på välgörenhet, men det är väl sällan det man siktar på.

Hursomhelst har du en lite för snäv uppfattning om företagande och samarbete. Det finns otaliga privata företag som uttryckligen drivs med 0-resultat som målsättning. Det bästa exemplet är bostadsbolag, i regel bostadsaktiebolag. Det är oftast frågan om ett helt privat samfund vars syfte är att förse ägarna med bostad, inte att skapa monetär vinst.

Skolor och sjukhus skulle kunna fungera på samma sätt, för att inte tala om att de skulle vara tacksamma enheter att skänka pengar till för välbärgade personer och företag.

Med tanke på hur fruktansvärt dåligt den offentliga vården i Finland fungerar (trots att vi är så snabba med att skryta om den), så är det faktiskt helt obegripligt hur någon på allvar kan förespråka offentlig vård framför privat. För övriga tankar om den offentliga sjukvården, läs mitt inlägg ”Demokrati och frihet”.

11. Fredrik Gustafsson - november 16, 2007

Lucas

Visa personer har svårt att ha råd med mat också om de inte får något utkomststöd, men det är väl ingen som föreslår att staten skall öppna mataffärer och försöka ”avskräcka” privata matvaruaffärer från att bedriva sin verksamhet.

Som i så många fall tror jag att vänstern drivs av avundsjuka i detta fall. Man kan helt enkelt inte tåla att vissa har råd att betala för en bra sjukvård. man vill hellre att alla får samma kassa sjukvård än att de fattiga får en ok sjukvård och de rika den absolut bästa vården.

Den utilitaristiska lösningen skulle, på sin höjd, vara att man betalade utkomststöd till de sämst ställda så de hade råd att betala sjukvård, köpa mat, och annat de behöver. Inte att helt socialisera sjukvården bara för att ett fåtal inte har råd att betala sina egna sjukvårdskostnader.

12. Jakob Lundberg - november 17, 2007

Andy

”Jag håller inte med. Man kan också ställas inför teoretiska val. Man skulle välja en sak över en annan om man fick välja.”

Ett teoretiskt val visar endast ett teoretiskt värde. Därför kan det inte demonstrera samma information som ett riktigt val gör.

”Visst kan man objektivt jämföra nyttan hos två olika personer. Johan har råkat ut för en svår bilolycka medan Janne är lite förkyld men annars oskadad. Johan är helt pank medan Janne har pengar och annat av monetärt värde i överflöd. Vilka värdesätter en läkares behandling mer? Vilka drar större nytta av en läkares behandling?”

Jag är hemskt ledsen, men det där är en subjektiv jämförelse. Vissa anser att fattiga har stor nytta av välgörenhet. Medan andra tycker att välgörenhet skapar beroende och i slutendan en negativ nytta. Jag påstår inte att du har fel, men åsikten är subjektiv. Pga detta går det inte att bygga ett system som garanterar en ökad nytta med hjälp av tvångsöverföringar. Men vid frivillig välgörenhet finns det frivilliga valet som garanterar att donatören värderar givandet över att inte ge samt att mottagaren värderar att mottaga över att inte mottaga.

Lucas

Bara för att kostnaden för sjukvård är högre än vad en viss person tvingas betala betyder inte att personen får något som är värt mer.

13. Andrew Hagmark-Cooper - november 18, 2007

Jakob,

”Jag är hemskt ledsen, men det där är en subjektiv jämförelse. Vissa anser att fattiga har stor nytta av välgörenhet. Medan andra tycker att välgörenhet skapar beroende och i slutendan en negativ nytta. Jag påstår inte att du har fel, men åsikten är subjektiv.”

Du har helt rätt att det råder olika åsikter om välgörenhet är bra för de fattiga. Och man kan logiskt resonera så att den inte är det. Men bara en ideolog kan resonera så att det är en subjektiv åsikt att någon som är svårt skadad har större nytta av en läkare än någon som är förkyld.

Anser du också att man inte kan objektivt avgöra vad som är till nytta i andra sammanhang. Till exempel, är vatten eller jord till större nytta när man lagar te? Kan det då finnas objktivetet?

Om vad det krävs för att värdera en sak: En man bjuder allt han äger för att få tag på någoting, men någon annan bjuder över honom. Påstår du att det inte är möjligt att bedöma om han värderar saken?

14. Jakob Lundberg - november 18, 2007

Jag menar att det inte finns någon objektiv nytta. Att säga att det finns nytta där det inte finns individer förefaller absurt. Är solljuset som faller på Jupiter till nytta eller skada?

Vatten kan endast vara till nytta vid telagning om telagningen i sig är till nytta.

Om en man handlar genom att bjuda allt han äger för en sak demonstrerar han att han värderar saken över vad han äger. Därför får vi information om hans värderingar. Med det möjliga undantaget att han visste eller förväntade sig att han inte skulle vinna budgivningen.

15. Andrew Hagmark-Cooper - november 20, 2007

Jakob,

Om vi ställde min fråga om läkaren och de två männen till vem som helst över 5-6 år gammal skulle vi vänta svaret att den som är svårt skadad har större nytta av läkaren. Om de skulle svara tvärtom skulle vi misstänka att de var utvecklingsstörda, försökte vara lustiga eller något sånt. Att då påstå att det är en subjektiv åsikt gör ordet objektiv meningslöst.

”Om en man handlar genom att bjuda allt han äger för en sak demonstrerar han att han värderar saken över vad han äger.”

Då behöver man inte ha råd med en sak för att kunna värdera det.

16. Jakob Lundberg - november 20, 2007

”Om vi ställde min fråga om läkaren och de två männen till vem som helst över 5-6 år gammal skulle vi vänta svaret att den som är svårt skadad har större nytta av läkaren. Om de skulle svara tvärtom skulle vi misstänka att de var utvecklingsstörda, försökte vara lustiga eller något sånt. Att då påstå att det är en subjektiv åsikt gör ordet objektiv meningslöst.”

Bara för att människor är överens om något gör det inte till ett objektivt faktum. T ex alla är överens om att choklad smakar bättre än petrolium. Men bedömingen om vad som smakar gott är fortfarande subjektiv. Om man vill kan man givetvis förklara subjektiva åsikter med kemi osv.

”Då behöver man inte ha råd med en sak för att kunna värdera det.”

Inte för att värdera det, men för att värdera det mot priset. Han kan bara värdera det mot det bud han gav.

17. Lucas - november 20, 2007

Subjektivitet innebär inte godtycklighet. Om du betraktar dessa frågeställningar som ett spel där du skall statsa pengar, vad hade du satsat på för en godtycklig individ, att han skall käka choklad eller bensin? Självfallet hade du satsat på att han skulle föredra choklad. Det finns alltså objektiv och synnerligen relevant information att utvinna ur det faktum att människan har tendenser som speglar sig i hur preferenserna fördelar sig på ett aggregerat plan.

18. Jakob Lundberg - november 20, 2007

Exakt

19. Fredrik Gustafsson - november 20, 2007

Apropå detta med att äta choklad och bensin finns det givetvis objektiva sätt att avgöra vad som är att föredra givet att man vet målet för individens handlingar. Om målet är att få i sig det med störst näringsinnehåll är det givetvis objektivt bäst att välja chokladkakan eftersom denna innehåller mer näring än bensinen. Om målet är att begå självmord är bensinen att föredra, om man nu inte är extremt allergisk mot choklad.

Min poäng är att det är bara i fall där vi känner till målet med handlingen och på ett objektivt sätt kan jämföra hur bra eller dåliga två alternativ är för att uppnå detta mål som vi kan avgöra vilket som är objektivt bäst. Om man vill gräva en stor grop med minsta möjliga ansträngning på snabbast möjliga tid är en spade att föredra framför en tesked.

Detta är dock något helt annat än att säga att det på något sätt finns objektiva nyttor och framförallt att vi kan jämföra olika personers nytta.

20. Andrew Hagmark-Cooper - november 26, 2007

Något sent tillbaka till debatten, men jag är inte villig att ge mig ännu 😉

Frågan om vad som är till nytta och frågan vad som smakar bäst är av olika sorter. Det är klart att den andra frågan är subjektiv.

Om någon påstår att han tycker choklad smakar bättre än bensin, har man kanske svårt att tro att han egentligen tycker så, men det är inte en fråga om han har rätt eller fel. Man skulle nog ifrågasätta om han förstod begreppet ”att smaka bättre än” eller hans ärlighet, men man skulle inte säga att han hade fel.

Detsamma gäller inte frågan om vem som får större nytta av läkaren. Här kan man ge ett svar som uppfattas antingen som rätt eller fel. Man (jag åtminstone!) skulle inte betrakta någons påstående att han hade större nytta av att dricka bensin än att äta choklad på samma sätt som om han konstaterade att bensin smakar bättre än choklad. Om man försöker begå självmord är bensin till större nytta i denna målsättning, men inte för själva människan. Jag utgår förstås från att det finns en objektiva nytta (ni håller nog inte med) för alla människor som en god hälsa och att inte dö en lång och plågsam död.

21. Kaj Grüssner - november 27, 2007

Ingenting har ett egenvärde i sig, det kan enbart värderas mot något annat, dvs när man gör ett val.

För en förälder kan en lång och plågsam död vara en stor nytta, om alternativet är att barnet måste utstå detta i stället.

Avsaknaden av egenvärde gör att det inte heller finns någon objektiv nytta.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: