jump to navigation

Ölpolitik januari 6, 2008

Posted by Fredrik Gustafsson in Rättighetskränkningar.
trackback

I sin förra post skrev Kaj om den nya alkohollagen i Finland som bland annat förbjuder mängdrabatter på öl. Om du tycker att denna lag är korkad har jag ett än värre exempel. Sedan en tid tillbaka brygger jag mitt eget öl, och undviker på så sätt all alkoholskatt, samtidigt som jag kan brygga den typ av öl jag vill.

Att brygga sitt eget öl är helt lagligt. Man får även bjuda andra på ölet, så länge man inte tar betalt för det. De senaste decennierna har hembryggning blivit allt populärare. Bland har Svenska hembryggareföreningen (SHBF) arrangerat SM i hembryggt öl sedan 1989. Inför år 2006 års SM bestämde sig dock Statens Folkhälsoinstitut (SFI) för att sätta käppar i hjulen för SHBF. I huvudsak koncentrerade man sig på två paragrafer i alkohollagen.

Dels bestämde man sig för att SHBF inte fick ta ut någon entréavgift, eftersom detta kunde tolkas som att man sålde hembryggt öl. Att avgiften var till för att täcka andra omkostnader, och att de som bryggt ölet inte fick ett öre av avgiften spelade mindre roll. Man hänvisade även till en paragraf i alkohollagen som förbjuder att man tar med sitt hembryggda öl till en serveringslokal, oavsett i vilket syfte man gör detta.

För att kunna hålla 2006 års SM var SHBF alltså tvungen att göra två saker. Man var tvungen att flytta tävlingen till en lagerlokal utan serveringstillstånd. Det vill säga, istället för att hålla tävlingen i en riktig serveringslokal som var gjord för ändamålet, fick man hålla den i en lokal utan möjlighet att servera mat och andra drycker. Man var också tvungen att hålla tävlingen utan att ta ut någon deltagaravgift, trots att detta förstås innebar stora förluster för arrangörerna.

Jag förstår inte riktigt hur SFI tänkte här. Tydligen ansåg de att gratis öl i en lagerlokal på något sätt var mer gynnsamt för folkhälsan än ett avgiftsbelagt ölprovningtillfälle i en vettig lokal som även serverar annat än öl. 2007 kunde återigen SHBF ta ut entréavgift på SM, men var fortsättningsvis hänvisad till att hålla tävlingen i en lokal som inte är avsedd för servering.

Annonser

Kommentarer»

1. Kaj Grüssner - januari 6, 2008

Man blir nog helt mållös. Har lyssnat på Thomas E. Woods, jr:s föreläsningsserie ”The Political Incorrect Guide to American History”.

I den amerikanska konstitutionen finns en klausul som säger att ”the Federal Government has the power to regulate commerce between the several states”, alltså mellanstatlig handel inom USA. Den ursprungliga meningen med denna klausul var att den federala regeringen hade rätt att upphäva handelshinder som delstaterna satte upp gentemot varandra, typ importtullar och så.

Men det finns ingen ände på den politiska påhittigheten. I ett HD fall ansågs staten ha rätt att reglera en enskild bondes odlande av vete. Bonden ifråga odlade alltså vete på egen gård för eget bruk. Han åt det själv och gav åt sina djur. Regeringen och HD tyckte dock att eftersom han -inte- handlade vete med andra, vilket han -antagligen- hade gjort om han inte själv odlade vete, så påverkade han den mellanstatliga handeln med vete. Han påverkade alltså handeln eftersom han inte handlade, utan använde sitt vete själv.

Varken i det här eller det svenska ölfallet finns det huvud eller ända, men det spelar ingen roll. Inte för politikerna, byråkraterna och deras lakejer i HD. De bestämmer och reglerar för sakens skull, för att de tycker det är roligt. För att de njuter av maktkänslan det ger. De pitchar för precis vad som helst eftersom de vet att bara ett fall går igenom så har de prejudikat vilket i sig säkerställer ytterligare maktbefogenheter.

Det är en av ett oändligt antal orsaker till att vara skeptisk mot staten och av staten kontrollerade domstolar.

2. Fredrik Gustafsson - januari 6, 2008

Anledningen till att många delstater i USA kan göra internetpoker kriminellt är att det finns någon lag som säger att man inte får placera vad över telefon. Och detta får de mao till man inte får idka vadslagning över Internet. Som sagt, när det gäller att reglera och förbjuda saker samt driva in skatt finns det ingen hejd vad gäller fantasi och effektivitet. I alla anra fall är staten och byråkratin själva höjden av ineffektivitet.

3. August - januari 6, 2008

Upptäckte ditt okunniga inlägg om fattigdom i USA kontra fattigdom i Sverige/Finland. Tillåt mig citera Paul Krugman:

”A few months ago the conservative cyberpundit Glenn Reynolds made a splash when he pointed out that Sweden’s G.D.P. per capita is roughly comparable with that of Mississippi — see, those foolish believers in the welfare state have impoverished themselves! Presumably he assumed that this means that the typical Swede is as poor as the typical resident of Mississippi, and therefore much worse off than the typical American.

But life expectancy in Sweden is about three years higher than that of the U.S. Infant mortality is half the U.S. level, and less than a third the rate in Mississippi. Functional illiteracy is much less common than in the U.S.

How is this possible? One answer is that G.D.P. per capita is in some ways a misleading measure. Swedes take longer vacations than Americans, so they work fewer hours per year. That’s a choice, not a failure of economic performance. Real G.D.P. per hour worked is 16 percent lower than in the United States, which makes Swedish productivity about the same as Canada’s.

But the main point is that though Sweden may have lower average income than the United States, that’s mainly because our rich are so much richer. The median Swedish family has a standard of living roughly comparable with that of the median U.S. family: wages are if anything higher in Sweden, and a higher tax burden is offset by public provision of health care and generally better public services. And as you move further down the income distribution, Swedish living standards are way ahead of those in the U.S. Swedish families with children that are at the 10th percentile — poorer than 90 percent of the population — have incomes 60 percent higher than their U.S. counterparts. And very few people in Sweden experience the deep poverty that is all too common in the United States. One measure: in 1994 only 6 percent of Swedes lived on less than $11 per day, compared with 14 percent in the U.S.”

Glöm dessutom inte att ungefär 50 miljoner amerikaner saknar sjukförsäkring.

Förövrigt vill jag rekommendera dig denna:

http://www.stateofworkingamerica.org/

4. August - januari 6, 2008

Ps.

Krugman skriver också följande:

”First, the share of the rich in total income is no longer trivial. These days 1 percent of families receive about 16 percent of total pretax income, and have about 14 percent of after-tax income. That share has roughly doubled over the past 30 years, and is now about as large as the share of the bottom 40 percent of the population. That’s a big shift of income to the top; as a matter of pure arithmetic, it must mean that the incomes of less well off families grew considerably more slowly than average income. And they did. Adjusting for inflation, average family income — total income divided by the number of families — grew 28 percent from 1979 to 1997. But median family income — the income of a family in the middle of the distribution, a better indicator of how typical American families are doing — grew only 10 percent. And the incomes of the bottom fifth of families actually fell slightly.

Let me belabor this point for a bit. We pride ourselves, with considerable justification, on our record of economic growth. But over the last few decades it’s remarkable how little of that growth has trickled down to ordinary families. Median family income has risen only about 0.5 percent per year — and as far as we can tell from somewhat unreliable data, just about all of that increase was due to wives working longer hours, with little or no gain in real wages. Furthermore, numbers about income don’t reflect the growing riskiness of life for ordinary workers. In the days when General Motors was known in-house as Generous Motors, many workers felt that they had considerable job security — the company wouldn’t fire them except in extremis. Many had contracts that guaranteed health insurance, even if they were laid off; they had pension benefits that did not depend on the stock market. Now mass firings from long-established companies are commonplace; losing your job means losing your insurance; and as millions of people have been learning, a 401(k) plan is no guarantee of a comfortable retirement.”

Ds.

5. Fredrik Gustafsson - januari 6, 2008

”But the main point is that though Sweden may have lower average income than the United States, that’s mainly because our rich are so much richer.”

Dock att det säkert var ett år sedan jag skrev den posten (orkar inte leta upp den) vill jag minnas att den handlade om de fattigaste 10%-en i USA och Sverige och deras andel av den amerikanska medianinkomsten. Så Krugmans ”main point” applicerar över huvud taget på dessa siffror som inte jämför medelinkomster över hela befolkningen, utan jämför medelinkomsten bland den fattigaste 10%en.

Men om du tror att jag tänker försvara USA och dess sjukvård på bred front tror du fel. Landet och dess sjukvård är, liksom Sverige, ett överreglerat helvete.

6. August - januari 6, 2008

Nu förstår jag inte riktigt vad du menar?

Faktum kvarstår hursomhelst:

”Swedish families with children that are at the 10th percentile — poorer than 90 percent of the population — have incomes 60 percent higher than their U.S. counterparts. And very few people in Sweden experience the deep poverty that is all too common in the United States. One measure: in 1994 only 6 percent of Swedes lived on less than $11 per day, compared with 14 percent in the U.S.”

Här är ett annat bra och nyanserat inlägg (på svenska) i ämnet:

http://www.katallaxi.se/2005/09/26/konstigheter/

Läs det! Mkt bra fakta.

7. August - januari 6, 2008

Förövrigt intar Sverige den bästa platsen på FN:s Poverty Index (2006), långt före USA.

8. Fredrik Gustafsson - januari 6, 2008

”Nu förstår jag inte riktigt vad du menar?”

Att måttet jag skrev om enbart tittar på den fattigaste 10% och jämför deras inkomster. Hur många rika USA har är helt irrelevant.

9. August - januari 7, 2008

Ja. Men hur går dina siffor ihop med följande faktum

”Swedish families with children that are at the 10th percentile — poorer than 90 percent of the population — have incomes 60 percent higher than their U.S. counterparts.”

De fattigaste 10% av Sveriges befolkning är alltså rikare än de fattigaste 10% av USA:s befolkning.

Eller som Björn Halleröd skrev i Expressen för några år sedan:

”Andelen fattiga (I USA) har under de senaste åren varit stigande och stannade år 2004 vid 12,7 procent. Nu säger Munkhammar att detta inte är något större problem eftersom de fattiga i USA trots allt är välmående i jämförelse med många svenskar. Faktum är, menar Munkhammar, att inkomsterna är så låga i Sverige att hela 37 procent av svenskarna skulle räknas som fattiga i USA. Slutsatsen är att vi bör bekymra oss för de låga inkomsterna i Sverige, inte fattigdomen i USA. Hur Munkhammar kommit fram till denna siffra är svårt att förstå, speciellt som han, tillsammans med Fredrik Segerfeldt, hävdar att en amerikan är fattig med en inkomst efter skatt som understiger 70 000 kronor. Enligt SCB räknas en svensk som låginkomsttagare om inkomsten understiger 88 380 kronor. Knappt 9 procent av befolkningen föll år 2003 under den nivån.”

10. August - januari 7, 2008

Halleröd skrev också följande:

”Varifrån idén om välståndet bland USA:s fattiga kommer vet jag inte men jag misstänker att någon har räknat fel och blivit så glad över resultatet att tanken på att kontrollräkna aldrig infunnit sig. Det finns dock seriös forskning som försökt att jämföra fattigdom i olika länder. Timothy Smeeding med flera har till exempel visat att i mitten av 90-talet hade 13,6 procent av amerikanerna och 6,3 procent av svenskarna inkomster under USA:s fattigdomsstreck. Resultatet ligger således ganska långt från Munkhammars 37 procent och hans beskrivning av Sverige som ett ”fattighus”. Möjligen kan den rosiga bilden av USA:s fattiga ha underblåsts av att många fattiga amerikaner inte tycks ha det så illa om man ser till vad de verkligen kan konsumera. Sålunda skriver Munkhammar och Segerfeldt: ”Standarden hos den fattigaste gruppen i USA är ofta inte heller katastrofal. 72 % har en eller flera bilar, 50 % har luftkonditionering, 72 % har tvättmaskin, 60 % har mikrovågsugn, 93 % har färg-tv och 41 % äger sin egen bostad. Hur många i de stora grupperna invandrare i förorterna till Stockholm, Paris, Frankfurt, Rom och Amsterdam jobbar, äger sin bostad och kör bil?”. Lika lite som siffrorna ovan ger en bild av situation för den svarta befolkningen i Chicagos eller New Orleans innerstäder kan jag svara för invandrare i förorterna till Stockholm, Paris, Frankfurt, Rom och Amsterdam. Men, eftersom det rör sig om en jämförelse med landet USA så kan jag svara för landet Sverige: Av dem som hade en inkomst under 60 procent av medianinkomsten år 2002 hade 67 procent en eller flera bilar, luftkonditionering är, ska erkännas, sparsamt förekommande men centralvärme är å andra sedan legio, 58 procent hade egen tvättmaskin (en siffra som påverkas av tillgång till kollektiva tvättstugor), 78 procent hade en mikrovågsugn, 96 procent hade färg-tv och 50 procent ägde sin bostad.”

11. August - januari 7, 2008

Räknat med alla sociala förmåner man får när man bor i Sverige (hög boendestandard, allmän sjukförsäkring, gratis högre utbildning, billig och bra kollektivtrafik etc.), så har Sveriges fattiga de långt mycket bättre än de fattiga i USA.

Finns ju dessutom en relativt tillförlitlig statistik som säger att trettio miljoner amerikanska barn är undernärda. Trevligt va?

12. August - januari 7, 2008

*människor ska det vara, inte barn

13. August - januari 7, 2008

Ps. Lägg dessutom till att svenskar jobbar färre timmar per år än amerikaner. Ds.

14. Dennis - januari 7, 2008

August: Det är ju lite spännande att du länkar till mitt gamla inlägg, och sedan ändå citerar Halleröd rakt av. Det är inte så lite enögt.

15. Fredrik Gustafsson - januari 7, 2008

”Finns ju dessutom en relativt tillförlitlig statistik som säger att trettio miljoner amerikanska barn är undernärda. Trevligt va?”

Jag finner detta föga trolig. Säg att du räknar barn som personer under 18 år. Vi pratar då om mindre 80 miljoner individer. Du påstår alltså att nästan 40% av de amerikanska barnen skulle vara undernärda? Det skulle jag ha velat sett en källa på. Sedan finner jag det lite roligt att folk i nästa andetag skriker om att barnen i USA är överviktiga på grund av all snabbmat. Undernärda eller överviktiga, ni har lite svårt att bestämma er.

Jag håller dock med om att situationen för de flesta amerikaner är ganska illa och att den riskerar att bli ännu sämre. Det är det som är anledningen till att jag skriver rätt mycket om den amerikanska presidentkandidat som föreslår de mest radikala förändringarna av alla gällande det amerikanska systemet.

16. August - januari 7, 2008

@ Fredrik Gustafsson:

Observera inlägget där jag rättade mig själv:

”människor ska det vara, inte barn”

Alltså ska de stå följande:

Finns ju dessutom en relativt tillförlitlig statistik som säger att trettio miljoner amerikanska MÄNNISKOR är undernärda.

”Allt fler barn hungriga i USA

Andelen undernärda barn ökar i USA samtidigt som hela två tredjedelar av befolkningen är överviktiga eller mycket feta, skriver TT-AFP.

År 2003 upplevde 11,2 procent av nationens familjer matbrist – motsvarande siffra 1999 var 10,1 procent, visar officiell statistik.

Nu oroar sig barnläkare för att president George W Bushs neddragningar av sociala förmåner i 2006 års budget ska förvärra situationen ytterligare.
Publicerad: 2005-06-12”

http://wwwc.aftonbladet.se/vss/telegram/0,1082,65352898_852__,00.html

17. August - januari 7, 2008

Hehe, ”amerikanska människor”… amerikaner kanske låter bättre. 😉

18. Fredrik Gustafsson - januari 7, 2008

Om något visar väl dessa siffror att de mängder welfare program som riktas just mot de fattiga uppenbart inte fungerar. Dessutom är inte situationen i Sverige så bra heller. Det finns olika studier som visat att så mycket som hälften av alla äldre på sjukhus och äldreboende lider av undernäring, och dessa är alltså personer som vårdas direkt av fabror staten. Dessutom dör tusentals personer i Stockholmsområdet varje år i behandlingsbara sjukdomar (främst infektioner) på grund av vårdköerna. Svaret på både USAs och Sveriges välfärdsproblem är mindre stat och mer privat välgörenhet, inget annat.

19. August - januari 7, 2008

Det är förfärligt att äldre lider av undernäring, men orsaken är vad jag vet oftast underålig vård, snarare än brist på mat (rätta mig om jag har fel).

Då familjer upplever matbrist beror detta istället främst på att de inte har råd att köpa tillräckligt med (näringsrik) mat.

Skulle inga welfare program finnas alls skulle dessutom långt fler människor vara undernärda.

20. Kaj Grüssner - januari 7, 2008

”Skulle inga welfare program finnas alls skulle dessutom långt fler människor vara undernärda.”

Vad får dig att tro det? Det vore oerhört intressant att höra dig argumentera för det där påståendet.

21. August - januari 7, 2008

Förklara först på vilket sätt ”Svaret på både USAs och Sveriges välfärdsproblem är mindre stat och mer privat välgörenhet”. Tror ni på fullt allvar att privat välgörenhet tex kan täcka alla kostnader för de fattigas sjuvård?

22. Kaj Grüssner - januari 8, 2008

Med tanke på att det är välfärdsstaten som fått kostnaderna att skjuta i höjden för -allas- sjukvård, så jo, det tror jag absolut. Framför allt i USA. Dock kan jag påpeka redan nu att det naturligtvis inte vore den privata välgörenheten i sig som skulle vara den främsta garanten för tillgänglig sjukvård. Det vore enbart ett komplement.

Men förklara du först, så kommer jag att svara och ge min syn på saken. Just sjukvården är något jag har debatterat rätt mycket på rätt många olika ställen, och det har alltid varit en enkelriktad diskussion. Därför ber jag dig ödmjukast att först redogöra för ditt påstående. Kan du vara så vänlig och göra det?

23. Fredrik Gustafsson - januari 8, 2008

Bland annat om den amerikanska genomreglerade sjukvården och försäkringsmarknaden skulle avregleras skulle priset på sjukvården och sjukförsäkringar sjunka kraftigt. Jag tror detta, tillsammans med de inkomstökningar och de ökade privata donationer, som skulle följa av en liberalisering, skulle garantera att många fler än i dag skulle få en adekvat sjukvård. Alla skulle inte ha rpd med den bästa sjukvården som finns tillgänglig, men det skulle i alla fall vara bättre än i dag.

24. Jakob Lundberg - januari 8, 2008

Den stora frågan är väl hur ska privat välgörenhet förse de fattiga med bilar om vi har en privat bilindustri.

Tacka vet jag Trabant!

25. August - januari 8, 2008

Tycker ni också att staten ska sluta upp med att kraftigt subventionera läkemedelsindustrins forskning? Och att Pentagons livsviktiga stöd till utvecklingen av en hel del högteknologi ska upphöra?

Tex. transistorerna, en av 1900-talets viktigaste uppfinningar, utvecklades av Bell labs i USA, vilket var ett statsstött privat monopol med staten som enda kund under ungefär ett decennium. Dessutom utnyttjade man en statligt genererad teknik från krigsåren.

Tex. internet utvecklades av Pentagon, och mobiltelefoner vad jag vet bland annat i de statliga skandinaviska Televerken. Pentagon har i USA varit livsviktigt i utvecklandet av en hel del högteknologi.

De grundläggande idéerna till det amerikanska systemet för massproduktion, för tillverkning, 1800-talets stora nya system, utarbetades på ställen som Springfield Armory, där man behövde ha utbytbara delar och noggrann kvalitetskontroll. Sedan överfördes det till den privata sektorn.

Samma sak gäller utvecklandet av datorer etc.

Läkemedelsindustrin i Europa liksom USA är beroende av offentliga medel etc.

@ Kaj:

Dessa fattiga som idag inte har råd att köpa mat. På vilket sätt skulle deras möjlighet att köpa mat ÖKA ifall staten gav dem mindre ekonomiskt stöd?

Konsumtionen av mat har ökat i tex Venezuela där staten subventionerar mat åt de fattiga (nu är jag ingen anhängare av Chávez, men jag tar ändå landet som ett relevant exempel). Detta ter sig ganska självklart. Maten har blivit billigare för de fattiga. Eller hur menar du?

26. August - januari 8, 2008

Givetvis är samhällsekonomin inget nollsummespel, men i ngn utsträckning är det ändå lönsamt (för de fattiga) att ta från de rika och ge till de fattiga. Det har gjorts och görs i samtliga av jordens länder. Tex i Chile:

http://socrates.berkeley.edu:7001/Events/fall2007/10-18-07-castells/index.html

27. August - januari 8, 2008

”Den stora frågan är väl hur ska privat välgörenhet förse de fattiga med bilar om vi har en privat bilindustri.

Tacka vet jag Trabant!”

Det är en viss skillnad på sjukvård och bilar. Att ingen ska behöva dö i botbara sjukdomar känns ganska fundamentalt för mig, att alla ska få köra bil mindre viktigt.

28. Fredrik Gustafsson - januari 8, 2008

Och det är just av denna anledning som det är synd att staten har monopoliserat sjukvården och inte biltillverkningen. Samhällsekonomins kanske viktigaste sektor drivs enligt planekonomiska regler.

29. Jakob Lundberg - januari 8, 2008

Och därför har vi det sämre systemet för det som är viktigt och det fungerande systemet för det som inte är lika viktigt?

Angående allt gott som kommer från statliga stöd så glömmer du att analysera vad som skulle ha skapats om resurserna inte skulle ha beslagtagits till att börja med. Om staten tar pengarna du tänkte köpa ett äpple för och sedan ger dig ett päron istället kan du ju inte börja hurra över att du fått ett päron.

Argumentet att ett krig som direkt dödade 600 000 människor var bra eftersom man lärde sig att bygga många gevär är väl lite långsökt.

30. August - januari 8, 2008

Lite om barnfattigdom i USA:

31. August - januari 8, 2008

”Och därför har vi det sämre systemet för det som är viktigt och det fungerande systemet för det som inte är lika viktigt?”

Nej, därför fortsätter vi att ”tillåta” det faktum att alla inte har råd med att köpa en bil, medan vi däremot håller fast vid att ALLA ska ha råd med sjukvård.

”Angående allt gott som kommer från statliga stöd så glömmer du att analysera vad som skulle ha skapats om resurserna inte skulle ha beslagtagits till att börja med. Om staten tar pengarna du tänkte köpa ett äpple för och sedan ger dig ett päron istället kan du ju inte börja hurra över att du fått ett päron.”

Så vet du ju själv att det inte fungerar eftersom vi har en progressiv beskattning (även om alla betalade en lika stor procentsats skulle det inte fungera såsom du beskriver det). Det är alltså främst inte mina föräldrars bidrag till staten i form av skatter som finansierar min skolgång, utan skatter på betydligt rikare personer.

Och ifallet Venezuela komemr intäkterna främst från ”förstatligade” oljeresurser. Ifall staten inte skulle ”beslagta” dessa resurser så skulle de försvinna ut ur landet (något som de också gjorde innan Chávez kom till makten). Här kan ni läsa något liknande om Bolivia:

http://magnuslinton.blogspot.com/2007/01/grattis-evo.html

”Argumentet att ett krig som direkt dödade 600 000 människor var bra eftersom man lärde sig att bygga många gevär är väl lite långsökt.”

Hahaha. Du vet lika väl som jag att det inte var min poäng. Poängen var att staten varit livsviktig i utvecklandet av en hel del teknologi etc.

Jag har gjort det förut och jag gör det igen: Jag citerar Joseph Stiglitz, Nobelpristagare i ekonomi 2001 och före detta ekonomisk rådgivare åt Clinton och vicepresident i världsbanken (citatet är taget ur Stiglitz bok Globaliseringen och dess kritiker, s 102):

”Det var först när japanerna tryckte på om det som Världsbanken kom sig för att göra en undersökning av den ekonomiska tillväxten i Östasien (slutrapporten 1993 hade just titeln The East Asia Miracle) och först efter det att japanerna erbjudit sig att betala för den. Orsaken var uppenbar: dessa länder hade varit framgångsrika inte bara för att de inte följ merparten av Washingtonsamsynens diktat utan just därför. Även om experternas slutledningar var nedtonade i slutrapporten visade den vilken betydelsefull roll regeringarna hade spelat. Det var långt ifrån det av Washingtonsamsynen omhuldade scenariot med en minimalistisk roll för regeringsmakten.’’

och

”Idag har marknadsfundamentalismens intellektuella försvar i hög grad raserats. Min forskning om informationsekonomi visade att närhelst informationen är ofullständig, och särskilt när det råder informationsasymmetri – när vissa individer vet något som andra inte vet (det vill säga alltid) – tycks den osynliga handen vara osynlig helt enkelt för att den inte finns. Utan lämplig statlig reglering och intervention leder inte marknader till ekonomisk effektivitet. […] Idag råder det i stort sett (åtminstone bland ekonomer, om än inte bland politiker) en insikt om marknaders begränsningar. 1990-talets skandaler i Nordamerika och på andra håll störtade ”finansväsen och kapitalism modell USA” från den piedestal där de hade stått alltför länge.” (Fungerande Globalisering, s 13)

32. Jakob Lundberg - januari 8, 2008

”Så vet du ju själv att det inte fungerar eftersom vi har en progressiv beskattning (även om alla betalade en lika stor procentsats skulle det inte fungera såsom du beskriver det). Det är alltså främst inte mina föräldrars bidrag till staten i form av skatter som finansierar min skolgång, utan skatter på betydligt rikare personer.”

Även om det där skulle vara sant så pratade vi ju inte om hur bra det är att ta från vissa för att ge till andra. Frågan var ju varför det som staten ger skulle vara bättre än vad man själv vill köpa.

Ska man vara förvånad att någon som jobbat med en amerikansk president, en mellanstatlig organisation samt fått Sveriges riksbanks pris i ekonomi till minnet av nobel tycker att statlig inblandning i ekonomin är bra?

33. August - januari 8, 2008

”Frågan var ju varför det som staten ger skulle vara bättre än vad man själv vill köpa.”

För att man annars inte kan köpa det själv. Det är ju någon annan, bättre bemedlad, som betalar.

”Även om det där skulle vara sant.” På vilket sätt är det inte sant?

”Ska man vara förvånad att någon som jobbat med en amerikansk president, en mellanstatlig organisation samt fått Sveriges riksbanks pris i ekonomi till minnet av nobel tycker att statlig inblandning i ekonomin är bra?”

De flesta har vid det här laget insett att staten är och alltid har varit oerhört viktig för att en ekonomi ska fungera. Det gäller för USA, liksom Sydkorea och Sverige.

34. Jakob Lundberg - januari 8, 2008

”För att man annars inte kan köpa det själv. Det är ju någon annan, bättre bemedlad, som betalar.”

Men om det är endast därför man tar pengar borde det ju vara mycket bättre att helt enkelt ge dessa pengar. Inte att börja med statlig produktion av en massa varor och tjänster.

”På vilket sätt är det inte sant?”
De ”rika” brukar vara duktiga på att undvika skatt och lobba till sig en massa (indirekta) stöd. Men det är bara en bisak i det här sammanhanget.

”De flesta har vid det här laget insett att staten är och alltid har varit oerhört viktig för att en ekonomi ska fungera. Det gäller för USA, liksom Sydkorea och Sverige.”

Uppenbarligen har jag inte kommit till denna ”insikt” än 🙂

35. August - januari 8, 2008

”Men om det är endast därför man tar pengar borde det ju vara mycket bättre att helt enkelt ge dessa pengar. Inte att börja med statlig produktion av en massa varor och tjänster.”

Heh. Jo, visst. Eller så finansierar man sjukvård och gratis utbildning åt alla för att skapa mer rättvisa förutsättningar åt alla.

Jag hade dock förespråkat gemensamt finansierad sjukvård även om alla betalat exakt lika mycket i skatt. Men som tur är har vi en progressiv beskattning.

36. August - januari 8, 2008

”De “rika” brukar vara duktiga på att undvika skatt och lobba till sig en massa (indirekta) stöd. Men det är bara en bisak i det här sammanhanget.”

Jepp. Och det bör motarbetas. Men fortfarande betalar de rika i slutändan mer än de fattiga. Det vet du lika väl som jag.

37. August - januari 8, 2008

Såhär gör man exempelvis (som tur är) i det sk ”nyliberala” Chile:

”One way to demonstrate the extent of economic redistribution in post-Pinochet Chile is to analyze the most common criticism leveled against Chile ’s economy: income inequality. The difference between the highest-earning 20 percent and the lowest-earning 20 percent is approximately a magnitude of 14, an indicator that has remained essentially the same over the last 30 years. Yet if government transfers are included in the calculation of income, Castells argued, this number decreases to a magnitude of seven in the period after 1990.”

Bla pga detta visar Chile upp sina fantastiska resultat i fattigdomsminskning:

”Every existing empirical indicator demonstrates much higher economic performance in the period since 1990 than in the years before. Yet the greatest contrast between the two models is in the areas of poverty and living conditions. In 1990, 38.5 percent of the population was below the poverty line; today the figure is 17 percent. Extreme poverty went from 12.7 percent to a current 3.5 percent. And in real terms, Chile’s minimum wage has increased by 80 percent during the democratic period.”

Källa:

http://socrates.berkeley.edu:7001/Events/fall2007/10-18-07-castells/index.html

38. August - januari 8, 2008

Marknad och stat i samverkan minskar fattigdomen.

39. Kaj Grüssner - januari 8, 2008

Staten har aldrig utgjort något annat än ett hinder för ekonomin. Några exempel, av många möjliga:

Skatter och avgifter

Minskar lönsamheten och ökar därmed risken för entreprenörer. Det leder till lägre produktivitet, mindre konkurrens och långsammare utveckling. I Finland är den höga kostnaden för anställning ett bra exempel på obegripliga avgifter.

Regleringar och handelshinder

Gör det svårare för entreprenörer att starta, driva och förvalta sitt företag. Handelshindren minskar konkurrensen med ovan nämnda effekter. Skapar tungrodd och ogenomskinlig byråkrati vilket avskräcker utländska investeringar.

Immigrationslagar

Hindrar rörelsen av arbetskraft och skyddar på så sätt mindre produktiva arbetare från omvärlden

Inflation

Den av staten skapade och kontrollerade centralbanken skapar pengar ur tomma intet, kapital som sedan multipliceras pga fractional reserve systemet. Leder till att värdet på besparingarna sjunker, priserna stiger, signalmekanismen mellan producenter och konsumenter sätts ur spel (i form av artificiellt låga räntor) vilket i sin tur är upphovet till konjunkturcykeln (sprickande bubblor).

Strejkrätten

Ger arbetarna rätt att bryta avtal utan att arbetsgivaren kan vidta motåtgärder. Arbetsgivaren har givetvis inte motsvarande rätt. Minimilönen är till för att skydda fackanslutna mot konkurrens från arbetslösa och mindre skolade arbetssökande.

Tilläggas kan alla krig och konflikter staterna orsakat vilket visat sig vara förödande för ekonomin i de drabbade länderna.

I Sovjet var staten = ekonomin och vi vet hur det gick. Det finns solklar korrelation mellan frihet och fungerande ekonomi. Ju friare ekonomin är (dvs ju lägre statlig inblandning), desto bättre fungerar den.

De förmögna har all rätt i världen att undvika så mycket skatt som möjligt. Mentaliteten att framgångsrika människor och företag skall straffas till förmån för mindre framgångsrika typisk socialistisk. Ner med borgarna, leve proletariatets diktatur. Eftersom att man med all önskvärd tydlighet har sett vad den sortens mentalitet leder till tar jag stort avstånd från den.

Socialism har alltid lett till fattigdom, svält och misär. Ekonomin i relativt fria länder fungerar -trots- statlig intervention, inte tack vare den. Historien har som ssagt visat hur det går i länder där hela eller nästan hela ekonomin är under statlig kontroll.

40. Kaj Grüssner - januari 8, 2008

Angående statlig sjukvård och de fattigas ställning i ett land med begränsad statlig inblandning.

Ron Paul intervjuas av Larry King. Inrikespolitiska frågorna tas upp under andra halvan av interjvun.

Hur många gånger jag än lyssnar på honom klarar jag aldrig av att förklara saken så enkelt och så välförståeligt som han.

41. August - januari 10, 2008

Marknaden fungerar TACK VARE STATEN.

Jag vet inte varför du blandar in ”socialism”och Sovjet i diskussionen. Bara för att man är för en stark och aktiv stat/offentlig sektor (som i USA, Chile, Sydkorea, Kina (ta tex Kinas Township and village enterprises), Sverige och alla andra av jordens framgångsrika länder) så är man inte per automatik socialist. Isf är samtliga av jordens ekonomier socialistiska.

Tex. transistorerna, en av 1900-talets viktigaste uppfinningar, utvecklades av Bell labs i USA, vilket var ett statsstött privat monopol med staten som enda kund under ungefär ett decennium. Dessutom utnyttjade man en statligt genererad teknik från krigsåren. Internet utvecklades av Pentagon (Pentagon har i USA varit livsviktigt i utvecklandet av en hel del högteknologi), mobiltelefoner bland annat i de statliga skandinaviska Televerken. Pentagon har i USA varit livsviktigt i utvecklandet av en hel del högteknologi. De grundläggande idéerna till det amerikanska systemet för massproduktion, för tillverkning, 1800-talets stora nya system, utarbetades på ställen som Springfield Armory, där man behövde ha utbytbara delar och noggrann kvalitetskontroll. Sedan överfördes det till den privata sektorn. Läkemedelsindustrin i Europa liksom USA är beroende av offentliga medel etc.

Staten har en viktig roll att spela, inte enbart som lagstiftare. Det finns en hel del teknikutveckling och forskning som aldrig skulle klara sig på marknaden förrän man kommit en bra bit på vägen. Statens har här en aktiv roll att spela. Utan stat, ingen fungerande marknad. I länder med ett feodalt jordägande måste staten fördela om jorden (som i Sydkorea och Taiwan) och i många icke-utvecklade länder måste den reglera kapitalmarknader satsa på utbildning och sjukvård, bygga infrastruktur, allokera resurser, ge småskaliga subventioner till fattiga osv, i utvecklade länder måste staten pumpa in pengar i olika delar av näringslivet liksom till och från skydda viss forsking och teknikutveckling från marknadskrafter (två saker som den sk ”marknadsvänliga” Reagan gjorde till sin favoritsysselsättning under sin tid som USA:s president), bygga infrastruktur, satsa på utbilding, sjukvård, stifta reglerande lagar kring bankväsendet (som den amerikanska lagen Community Reinvestment Act) osv osv osv. BLAND ANNAT. Staten är oumbärlig, liksom marknaden, och dess roll olika beroende på om vi talar om en utvecklad/icke utvecklad ekonomi. Staten har ALLTID spelat en viktig roll på många områden.

Det var antagligen just pga att man INTE drev business enligt marknadens spelregler som man kunde utveckla tranistorerna. Och internet, innan man överlämnade det till den privata sektorn.

Själv är jag mkt tacksam över att staten i olika länder kraftigt subventionerar eller själva står för en hel del forsking och teknikutveckling som inte överlevt på en ”fri marknad”. Du kan ju försöka förklara för mig hur någon på en fri marknad skulle lyckats med att utveckla transistorerna? Det fanns ju till en början inte ens någon egentlig kund, bara staten (som fallet ofta brukar vara i inledningsfasen av utvecklandet av olika sorters teknologi).

Och läs tex Magnus Lintons blogginlägg om Evo Morales från början av 2007:

http://magnuslinton.blogspot.com/2007/01/grattis-evo.html

Är det enligt dig alltid fel av staten att höja skatter, oavsett om det är mkt samhällsekonomiskt lönsamt (som i detta fall, särskilt då för de fattiga)? Erkänn själv att Morales förstatligande varit enormt lönsamt för Bolivia. Snälla.

Och inte för att jag är ngt Chomsky-fan, men i denna fråga har han fullkomligt rätt:

”MAN: De flesta försök att planera ekonomin strider mot demokratiska ideal och stupar på det.

CHOMSKY: Det beror ju på vilka planekonomier du menar. Det finns massor av planerade ekonomier – exempelvis är USA en planerad ekonomi. Vi talar visserligen om oss själva som en ”fri marknad” men det är struntprat. De enda delarna av USA:s ekonomi som är internationellt slagkraftiga är de planerade delarna, de som är statssubventionerade, till exempel det kapitalintensiva jordbruket (som har en statsgaranterad marknad som skyddsnät om det går till överdrifter), eller den högteknologiska industrin (som är beroende av Pentagonsystemet), eller läkemedelsindustrin (som är massivt subventionerad av offentligt finansierad forskning). Det är delarna av USA-ekonomin som fungerar väl.
Och om man går till de östasiatiska länder som sägs vara de stora ekonomiska succéerna – vad alla talar om som den fria marknadsekonomins triumf – så har de inte ens den mest avlägsna relation till en fri marknadsekonomi. Formellt är de fascistiska, statsorienterade ekonomier som drivs i samarbete med stora koncerner. Detta är just fascism, det är inte fri marknad.”

Asiens mirakelekonomier = Högt inhemskt sparande, en statligt styrd industripolitik och offentliga satsningar på utbildning.

En nyliberal stat skulle kollapsa efter en vecka.

Här är förövrigt ett bra inlägg angående Fraser-institutets economic freedom index:

http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2007/12/20/nyliberalism-ekonomisk-frihet-och-chiles-valfardsstat.html

Fri marknad ja! Aktiv och stark stat ja!

42. August - januari 10, 2008

”Det finns solklar korrelation mellan frihet och fungerande ekonomi. Ju friare ekonomin är (dvs ju lägre statlig inblandning), desto bättre fungerar den.”

Se som sagt:

http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2007/12/20/nyliberalism-ekonomisk-frihet-och-chiles-valfardsstat.html

43. August - januari 10, 2008

Återigen:

”Idag har marknadsfundamentalismens intellektuella försvar i hög grad raserats. Min forskning om informationsekonomi visade att närhelst informationen är ofullständig, och särskilt när det råder informationsasymmetri – när vissa individer vet något som andra inte vet (det vill säga alltid) – tycks den osynliga handen vara osynlig helt enkelt för att den inte finns. Utan lämplig statlig reglering och intervention leder inte marknader till ekonomisk effektivitet. […] Idag råder det i stort sett (åtminstone bland ekonomer, om än inte bland politiker) en insikt om marknaders begränsningar. 1990-talets skandaler i Nordamerika och på andra håll störtade ”finansväsen och kapitalism modell USA” från den piedestal där de hade stått alltför länge.” (Fungerande Globalisering, s 13)

44. August - januari 10, 2008

Förövrigt:

”Uppåt sjuttio procent av en dagstidnings intäkter kommer från annonsintäkter. Det innebär att du som läser det här är den verkliga varan och annonsören tidningens verkliga kund.

Eftersom tidningskonsumenten för reklamköparen bara är värd sin köpkraft förklarar det här varför de flesta tidningar är borgliga.

Ett svenskt exempel är Arbetet som gick i konkurs år 2000 trots en upplaga på 70 000 exemplar. Konkurrenten Sydsvenska Dagbladet fick ungefär tre gånger mer reklamintäkter per läsare än Arbetet. Det är svårt att se hur skulle kunna finnas en stark vänsterpress när det är näringslivet som är huvudfinansiär.”

En fri marknad skapar inte en demokratisk massmedia.

45. Fredrik Gustafsson - januari 10, 2008

”Min forskning om informationsekonomi visade att närhelst informationen är ofullständig, och särskilt när det råder informationsasymmetri – när vissa individer vet något som andra inte vet (det vill säga alltid) – tycks den osynliga handen vara osynlig helt enkelt för att den inte finns.”

Och min forskning om informationsassymetrier och marknadsmisslyckanden visar att marknaden fungerar alldeles utmärkt även i dessa fall. Huvudanledningen till detta är (lite skämtsamt) att den största informationsassymetrin man kan tänka sig föreligger mellan marknaden och staten: staten kan omöjligt samla in den mängd information som krävs för att fatta rätt beslut, även om den hade incitament för att göra detta. Att staten skall gripa in för att aktörer på marknaden är oinformerade är som att en blind leder en person som ser på ett öga.

”Asiens mirakelekonomier = Högt inhemskt sparande, en statligt styrd industripolitik och offentliga satsningar på utbildning.”

För det första antar jag att du inte inkluderar Singapore och Hong Kong i dessa mirakelekonomier, för där har det inte förkommit någon industripoltik att tala om (förutom lite tvåmngssparande och statliga företag i SP). Dessutom är det en helt öppen fråga om industripolitiken verkligen hjälpte tillväxten i t.ex. Malaysia, Japan, Taiwan och Korea. Det finns mycket forskning som föreslår att överlag har effekten varit försumbar eller negativ.

Och varför du drar upp den där bloggposten från Andreas vet jag inte. För det första tycker jag att han har fel (socialliberaler är inte så liberala som han tror), och för det andra säger han ju inget om att det inte finns något samband mellan en nyliberal politik och hög tillväxt. Tvärtom är jag mycket övertygad om att det är det han tycker. Det han säger är att just detta mått är ett dåligt mått på graden av nyliberalism.

46. Kaj Grüssner - januari 10, 2008

August

Marknaden fungerar trots statlig inblandning. Ju mindre inblandning, desto bättre klarar sig marknaden.
Vad jag vet har en fullständigt fri marknad aldrig existerat, åtminstone inte de senaste 6000-7000 åren. Det är inte jag som blandar in socialism i diskussionen, det är du som hela tiden förespråkar det. En stark och aktiv stat är per definition socialism, eller kollektivism för att ta ett litet neutralare ord. Statlig sjukvård är socialism, statliga vägar är socialism, statlig utbildning är socialism, statligt rättsväsende är socialism osv. Hur mycket socialism man måste propagera för innan man kallar sig socialist är väl en smaksak, men på basen av dina egna ord skulle jag nog säga att du gått över gränsen redan. Inget fel med det. Det står var och en fritt att välja sin ideologi.

Hjulet och elden, vilka är bra mycket viktigare uppfinningar än mobiltelefonen, uppfanns av privata individer. Så vadå då? Bara för att man genom långsökta härledningar kan hävda att något uppfanns i ett statligt program betyder det inte att det inte skulle ha uppfunnits annars också. Man kan göra långa listor åt båda hållen, det betyder exakt ingenting. För att inte tala om den förädlingsprocess som det privata näringslivet har stått för under tidens gång. Så ditt påstående om en massa teknikutveckling som aldrig skulle ha klarat sig på marknaden, vad nu det sedan betyder, har ingen som helst grund. Eller tycker du kanske att radio och internet blivit mycket sämre sedan den privata sektorn tog över?

Från början fanns det ingen egentlig kund för telefonitjänster heller, men hoppsan vad det blev populärt när man väl började tillverka dem. Enligt din logik är det omöjligt för näringslivet att slå mynt av uppfinningar och innovationer. Kanske du borde se över den tankegången en aning.

Staten behöver inte spela rollen som lagstiftare, faktum är att det är just i den rollen den har ställt till mest besvär. Prisregleringar, handelshinder, skattelagstiftning, subventioner, centralbanksväsendet, statliga monopol, anti-trustlagstiftning osv i all oändlighet är saker staten i sin roll som lagstiftare hittat på som gjort det svårare för marknaden att fungera. Du kan upprepa ditt mantra ”ingen stat, ingen marknad” tills du blir blå i ansiktet om du vill, det blir inte rätt för det.

Vad gäller statens roll i utvecklingsländer, lyssna på följande föreläsning av Thomas E. Woods, jr

[audio src="http://www.mises.org/multimedia/mp3/Woods2/13.mp3" /]

Talar lite om utlandsbistånd och vad som händer när man dumpar pengar i händerna på regimerna i Tredje Världen. Läs gärna även följande artikel:

http://www.mises.org/story/1093

Jag håller med dig att staten alltid har spelat en viktig roll, tyvärr har rollen även varit mycket destruktiv.
Det är givetvis alltid fel att höja skatter, eftersom det innebär att man med våld tar pengar från person A och ger till person B. Dessutom försvinner en stor del av de uppburna skatterna ner i byråkratiska svarta hål. Felallokering av resurser uppstår till följd av att kapital investeras av politiker och byårkrater i stället för entreprenörer.

http://www.mises.org/freemarket_detail.aspx?control=546

Chomsky är inte mycket till ekonom. Har han månne hört talats om IT-industrin? Det finns ett par företag inom den sektorn som nog kan anses vara rätt framgångsrika. Sedan har vi nöjesindustrin, även där har amerikanska företag lyckats rätt bra. Hotel- och restaurangindustrin har ett antal flaggskepp den med, liksom storvaruhandeln. Så nej, Chomsky har riktigt, gruvligt fel.

http://www.mises.org/books/socialism/appendix.aspx

Du verkar gilla att läsa, så här kommer några länkar:

http://www.mises.org/story/1522
http://www.mises.org/story/2427
http://www.mises.org/story/2303
http://www.mises.org/story/2366
http://www.mises.org/story/2818

Och om de inte räcker till så finns det ett ändlöst utbud på:

http://www.mises.org/articles.aspx

variation hittar du bl.a på
http://www.lewrockwell.com

Håll till godo!

47. Kaj Grüssner - januari 11, 2008

Det är symptomatiskt för typer som Stiglitz att helt undan grund påstå att ”Idag har marknadsfundamentalismens intellektuella försvar i hög grad raserats”. Världens äldsta skola i nationalekonomi, den österrikiska, blomstrar idag. Se bara på vilken uppmärksamhet Ron Paul skapat i det amerikanska presidentvalet. Naomi Kleins bok ”Chockdoktrinen” var likaså ett verk fylld med rena rama lögner och faktafel, helt i stil med den propaganda som producerades av 1900-talets totalitära regimer.

Vad spelar det för roll om informationen är ofullständig? En del av varje åtgärd är att ta samla information på basen av vilken konsumenten fattar sitt beslut. Informationssamlande innebär också en kostnad. Det är upp till var och en att avgöra hur mycket man är beredd att sätta på det. Allt är den del av marknaden. Till skillnad från alla andra talar inte österrikiska ekonomer om ”den perfekta marknaden”, där alla vet allting om allt, produktionen exakt motsvarar efterfrågan osv, som om det vore ett mål som går att nå. Något sådant kommer aldrig att uppnås eftersom individernas värderingar är satta i ständig förändring. Alla de försök staten gjort för att nå denna perfektion har bara gjort allting mycket värre. Man har ju sett hur det går när politiker och byråkrater försökt planera ett lands ekonomi.

Återigen talar han om ”stort sätt råder insikt”, inte olikt klimatfanatikerna som tror att vetenskap baserar sig på majoritetsbeslut. Det rådde stor insikt om att New Deal skulle lyfta USA ur depressionen också, men det visade sig gå precis tvärtom. Depressionen förlängdes och fördjupades av FDR:s ekonomiska politik.

Att föra fram skandalerna i USA som ett argument för att marknaden inte fungerar är mer än lovligt löjligt. Hur mycket tyngre väger inte då exemplen Sovjet, Kina, Nordkorea, Nazityskland och Fascistitalien, båda världskrigen, kalla kriget, Irak-krigen osv som argument för att -staten- inte fungerar? För att inte tala om de sprickande bubblor som det statliga centralbanksväsendet har orsakat under det senaste dryga seklet.

Och som det har konstaterats tidigare, kapitalism av modell USA har inte varit något att ta efter på minst hundra år om inte mer. Den typ av amerikansk kapitalism vi sett under 1900-talet och fortfarande ser idag hör hemma i en fascistisk stat, vilket USA rätt långt också är.

En föreläsning om Lyndon Johnsons ”Great Society”, den välfärdsstat han införde i USA:

http://mises.org/Controls/Media/MediaPlayer.aspx?Id=3105

Läs också

A Retrospective on Johnson’s Poverty War
http://www.mises.org/article.aspx?Id=1126

Finns mycket, mycket mer.

48. August - januari 11, 2008

”Det är inte jag som blandar in socialism i diskussionen, det är du som hela tiden förespråkar det. En stark och aktiv stat är per definition socialism, eller kollektivism för att ta ett litet neutralare ord. Statlig sjukvård är socialism, statliga vägar är socialism, statlig utbildning är socialism, statligt rättsväsende är socialism osv. Hur mycket socialism man måste propagera för innan man kallar sig socialist är väl en smaksak, men på basen av dina egna ord skulle jag nog säga att du gått över gränsen redan. Inget fel med det. Det står var och en fritt att välja sin ideologi.”

Ok, så då är samtliga av världens ekonomier socialistiska?

Jag är INTE socialist. Möjligtvis en måttlig sosse då (ifall man ser till hur stark och aktiv jag vill att staten ska vara).

”Bara för att man genom långsökta härledningar kan hävda att något uppfanns i ett statligt program betyder det inte att det inte skulle ha uppfunnits annars också. Man kan göra långa listor åt båda hållen, det betyder exakt ingenting. För att inte tala om den förädlingsprocess som det privata näringslivet har stått för under tidens gång. Så ditt påstående om en massa teknikutveckling som aldrig skulle ha klarat sig på marknaden, vad nu det sedan betyder, har ingen som helst grund.”

Nej, mina exempel är inte långsökta. Du har fortfarande inte svarat på hur tex tranistorerna och internet skulle kunna ha utvecklats utan staten. Och hur framgångsrika tror du tex att läkemedelsindustrin och alla andra viktiga sektorer skulle ha varit utan all offentligt subventionerad forskning?

”Eller tycker du kanske att radio och internet blivit mycket sämre sedan den privata sektorn tog över?”

Nej, tvärtom. De har uppenbarligen blivit mycket bättre. Men för att de överhuvudtaget skulle kunna uppstå och utvecklas inledningsvis krävdes en mkt aktiv stat. Detta gäller en hel del avancerad teknik och forskning.

”Från början fanns det ingen egentlig kund för telefonitjänster heller, men hoppsan vad det blev populärt när man väl började tillverka dem. Enligt din logik är det omöjligt för näringslivet att slå mynt av uppfinningar och innovationer.”

Nej, då har du missförstått min logik. Se svaret ovan.

”Det är givetvis alltid fel att höja skatter, eftersom det innebär att man med våld tar pengar från person A och ger till person B. Dessutom försvinner en stor del av de uppburna skatterna ner i byråkratiska svarta hål.”

Ok, så i fallet Evo Morales (Länk: http://magnuslinton.blogspot.com/2007/01/grattis-evo.html – ett inlägg som jag antar att du inte läste) var det moraliskt fel att höja skattesatserna på naturgasutvinning, och därmed skapa en rikare statskassa och satsa på alfabetiseringskampanjer och sjukvård åt de fattiga?

”Felallokering av resurser uppstår till följd av att kapital investeras av politiker och byårkrater i stället för entreprenörer.”

Uhhmm. Så du hävdar tex alltså något så otroligt som att marknader ALDRIG är överoptimistiska/överpessimistiska?

Och att kapitalflöden tex är pro-cykliska, är det en lögn enligt dig? Uppenbarligen strömmar kapital ut ur ett land som befinner sig i en recession och in när högkonjuktur råder.

49. August - januari 11, 2008

Men du, jag skulle faktiskt nästan kunna tänka mig att gå in på alla dina bifogade länkar och läsa skiten ( och sedan ge en kommentar). Förutstatt att du lovar att göra detsamma när det gäller mina (till antalet långt färre) länkar:

http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2007/12/20/nyliberalism-ekonomisk-frihet-och-chiles-valfardsstat.html

http://magnuslinton.blogspot.com/2007/01/grattis-evo.html

http://socrates.berkeley.edu:7001/Events/fall2007/10-18-07-castells/index.html

50. August - januari 11, 2008
51. August - januari 11, 2008

Jag tror inte på ”trickle down”-teorin. Det är inte så att fördelarna av tillväxten till slut ”sipprar ner” till de fattiga. Det går ju såklart inte att veta hur detta skulle se ut i ett nyliberalt samhälle eftersom ett sådant aldrig har existerat, men, men… Jag är övertygad om att staten, som man gjort i exempelvis Chile (se en av länkarna ovan), måste agera för att de fattiga ska få del av kakan.

Som Paul Krugan skrev:

”Adjusting for inflation, average family income — total income divided by the number of families — grew 28 percent from 1979 to 1997. But median family income — the income of a family in the middle of the distribution, a better indicator of how typical American families are doing — grew only 10 percent. And the incomes of the bottom fifth of families actually fell slightly.

Let me belabor this point for a bit. We pride ourselves, with considerable justification, on our record of economic growth. But over the last few decades it’s remarkable how little of that growth has trickled down to ordinary families. Median family income has risen only about 0.5 percent per year — and as far as we can tell from somewhat unreliable data, just about all of that increase was due to wives working longer hours, with little or no gain in real wages.”

Nu är ju USA inte nyliberalt, men mer ekonomiskt liberalt än Sverige.

52. Kaj Grüssner - januari 11, 2008

Samtliga av världens ekonomier är mer eller mindre socialistiska, ja. Några få har mycket lite statlig inblandning, men i huvudregel är världens ekonomier både överreglerade och underkastade betydlig statlig intervention. Jag har märkt att det är få som vill kalla sig socialister, trots att de helt klar håller socialistiska åsikter. Vad det beror på vet jag inte riktigt, men det påminner väldigt mycket om det klassiska ”Jag är inte rasist, men jag hatar folk som är av annan ras än mig själv av just den orsak att de är av annan ras än jag själv.”

Varför skulle inte transistor och internet kunnat utvecklas utan staten? Det förstår jag överhuvudtaget inte. Och med tanke på den enorma efterfrågan på sjukvård och mediciner förstår jag verkligen inte varför läkemedelsindustrin inte skulle klara sig utan staten.

”Men för att de överhuvudtaget skulle kunna uppstå och utvecklas inledningsvis krävdes en mkt aktiv stat. Detta gäller en hel del avancerad teknik och forskning.”

Ett fullständigt grundlöst påstående. Kanske jag missförstod din ”logik”, men det berodde nog mer på att den byggde på ovan citerade påståenden och inget annat.

Staten behövs inte för att satsa på sjukvård och utbildning, tvärtom har staten i många fall gjort båda två sämre. Följer man ditt resonemang till slut kommer man strax fram till att staten skall förse folket med allt som de kan tänkas behöva och vilja ha. Det går inte. Det resonemang du för är i sin helhet ad hoc och saknar logisk härledning. I regel märks denna brist i att folks som förespråkar höga skatter och aktiv stat begränsar sig till vissa utvalda områden. De olika begränsningar varierar storligen, och baserar sig sålunda inte på något annat än subjektiva åsikter för vilka logiskt och förnuftigt resonemang inte föreligger.

En av de mest skadliga statliga interventionerna de senaste hundra åren är införandet av centralbanksväsende och fractional reserve banksystem. Inflationen, alltså ökningen av penningmängden, har satt signalmekanismen mellan producenter och konsumenter ur spel. Detta är den viktigaste bakomliggande orsaken till Wall Street-kraschen, bankkrisen i början av 90-talet, IT-bubblan, sub prime krisen i USA och många fler. Om du ger några exempel på överoptimistiska/överpessimistiska marknader kan vi diskutera saken närmare.

53. August - januari 11, 2008

Trist att du inte svarar på särskilt många av mina frågor, eller rättare sagt nästan inga alls, varken den om Bolivia, pro-cykliska kapitalflöden, ”trickle down”-teorin (var ju iofs inge fråga men skulle vara intressant att höra en kommentar) etc. etc. Jag är dock medveten om att jag själv inte svarat på alla dina, vilket jag ska försöka göra så fort jag får tid.

”I regel märks denna brist i att folks som förespråkar höga skatter och aktiv stat begränsar sig till vissa utvalda områden. De olika begränsningar varierar storligen, och baserar sig sålunda inte på något annat än subjektiva åsikter för vilka logiskt och förnuftigt resonemang inte föreligger.”

Eh, ja. Det kallas ideologi. Värderingar. Hört talas om sådana? Jag vill leva i ett samhälle där alla har lika stor chans att överleva och få vård, medan det inte känns lika viktigt att leva i ett samhälle där alla har råd med en Ferrari. Du kan ju känna annorlunda. Men jag gissar att de flesta människor tyckler som jag, kanske pga att vi alla (de flesta) har en medfödd tendens att känna medlidande, vad vet jag.

54. August - januari 11, 2008

”Följer man ditt resonemang till slut kommer man strax fram till att staten skall förse folket med allt som de kan tänkas behöva och vilja ha. Det går inte.”

Nej det går inte. Men vissa saker kan, och bör de (enligt mina värderingar och pga att jag inte tror att marknaden på egen hand klarar av det), förse oss med.

55. August - januari 11, 2008

”Varför skulle inte transistor och internet kunnat utvecklas utan staten? Det förstår jag överhuvudtaget inte.”

Därför att när den började utvecklas så fanns det under ungefär ett decennium ingen efterfrågan på marknaden. Den var vad jag förstått saken som inte lukrativ förrän tekniken blivit så pass användbar att efterfrågan kom.

56. August - januari 11, 2008

Blev helt fel där i sista inlägget. Försvann (råkade ta bort den utan att jag märkde det?) en jävligt långt del som skulle in mellan det jag skrev om bristen på efterfrågan på marknaden, och den andra meningen om det med att tekniken inte var lukrativ. 😦

Orkar/hinneri nte skriva om för tillfället. Gör det senare.

57. August - januari 11, 2008

Det syftade egentligen på två olika saker.

”Den var vad jag förstått saken som inte lukrativ förrän tekniken blivit så pass användbar att efterfrågan kom.” syftade inte främst på transistorerna.

58. Kaj Grüssner - januari 11, 2008

August

Du skall nog inte börja beklaga dig över undvikande, du har har själv lämnat hela inlägg mer eller mindre oberörda.

Men vad gäller Bolivia och andra exempel. Problemet ligger i dylika lösningars kortsiktighet. Naturligtvis får många det kortsiktgit bättre när staten plundrar privata företag och delar ut stöldgodset. De bekymmer det leder till är långsiktiga. Att göra på det sättet kommer att leda till stagnation inom den privata sektorn, eftersom incentiven till eget förtagande och egna investeringar försvinner. Inte bara det, man kan inte vara säker på när nästa statliga plundringståg kommer. Mises förklarade redan på 1920-talet varför socialism inte fungerar och att Sovjet därmed var dömt att falla. Han hade rätt, det gick precis som han förutspådde och av de orsaker han hade angett. Men det tog dryga 60 år innan kollapsen kom. Men när den kom blottlades allt det oerhörda kaos och den oerhörda misär systemet gett upphov till. I kölvattnet av Sovjetstatens fall slets landet bokstavligen talat i bitar och en ny våg av korrupta politiker tog över. Sedan dess har man börjat gå tillbaka till den auktoritära stat man en gång hade genom Putin. Därför hyllar jag varken Morales eller Chavez. Det är lätt att utmåla dem som hjältar, men konsekvenserna av deras gärningar kommer att bli digra. Intressant dessutom att du hyser sådan beundran för dem, båda tvättäkta socialister av den gamla skolan, men vägrar låta dig själv kallas socialist.

Vad gäller kapitalflöden. Kapital allokeras till sådana marknader där investerare förväntar sig god avkastning. Var dessa marknader finns varierar givetvis. Depressioner och recessioner beror inte på att kapital flödar ut ur landet, utan på grund av kluster av felinvesteringar inom den egna ekonomin. Det är den logiska följden av den smått vansinnga penningpolitik som bedrivts av såväl det amerikanska som det europeiska centralbanksväsendet.

Vad gäller trickle down. Tack vare kapitalismen och den (relativt) fria marknaden och frihandeln, det vill säga det system som ersätte merkantilismen, har sådan lyx som tidigare enbart var reserverad för befolkningens högsta elit blivit dagligvaror. Dagens låg- och medelinkomsttagare njuter långt högre levnadsstandard än historiens kungar, kejsare och faraoner. Ekonomisk tillväxt som följer av en fri gynnar alltid de fattigaste mest i relativa termer. Att gå från välbärgad till superrik är utgör i sig självt inte en märkbar förändring i relativa termer. Att gå från slav till förvärvsarbetare med egen inkomst och eget bohag är enorm förändring. Det är kapitalismen och den fria marknaden vi har att tacka för att levnadsstandarden för alla har höjts så mycket på relativt kort tid. I november publicerade jag ett inlägg med rubriken ”Den onda och den goda kapitalismen”. Jag föreslår att du läser det, så får du en bättre bild av det jag menar då jag använder ordet ”kapitalism”.

Ideologi är fint och bra, själv är jag anarko-kapitalist. Men vad man vill uppnå är en sak, ideologi. Hur man uppnår det är en annan, nationalekonomi. Det är där det brukar brista för socialister. Det är tusans lätt att skandera propaganda och gå omkring i Che Guevara t-shirts, att konkret förklara hur man uppnår sina mål är något helt annat. För att inte tala om att förstå vad ens förslag till åtgärder leder till. Dessutom kan jag ju påpeka att om alla har råd med en Ferarri, så har de nog råd med sjukvård också.

Vad gäller medlidande. Jag har så mycket medlidande att gör mig besväret att lära mig lite om nationalekonomi innan jag springer iväg och hyllar socialistiska program som de Morales och Chavez satsat på. Den senare är dessutom på god väg att bli diktator, en vanlig följd av implementeringen av socialism. Det enda medlidande jag sett från dig så här långt är föga mer än den falska filantropi jag talade om i mitt inlägg om privat sjukvård(Den heliga kon), som jag publicerade för några dagar sedan. Jag skulle gärna se att du läste det och kommenterade. Om jag minns rätt var du själv rätt ivrig på en diskussion om saken.

59. Kaj Grüssner - januari 11, 2008

August

Jag har förstått att dina värderingar gör att du inte tror på att marknaden kan klara av vissa saker. Men vad marknaden klarar av är inte en åsiktsfråga. Vilka varor och tjänster du än menar att marknaden inte klarar av producera måste ändå produceras av människor. Om det sedan är staten eller ett privat företag spelar i det fallet ingen roll, i båda händelser är det människor som producerar dem. Du vet, staten är ingen drömfabrik som på magisk väg skapar det vi behöver. Det enda staten de facto skapar är pengar, och det är en av vår tids absolut största och allvarligaste ekonomiska problem.

Enligt Say skapar produktion sin egen efterfrågan. Marknadens förmåga att skapa nya saker och slå mynt av dem är otrolig. Idag är vi beroende av massa små saker som inte ens existerade för några årtionden sedan. Så ditt påstående om att transistorer aldrig skulle ha utvecklats utan staten faller fortfarande på sin egen orimlighet. Visst kan det ta en stund innan en uppfinning utvecklas så långt att den slår igenom, och på den vägen kan det väl hända att några företag går i konkurs. Men det enda som behövs är någon med vision, kunnande och kapital, antingen eget eller från utomstående investerare, för att få något att fungera.

60. August - januari 17, 2008

Ifall vi ska diskutera saker vill jag be dig att inte ljuga:

”Intressant dessutom att du hyser sådan beundran för dem, båda tvättäkta socialister av den gamla skolan, men vägrar låta dig själv kallas socialist.”

Jag har ADLRIG hyllat Chávez. Skrev själv i inlägg 25 att ”nu är jag ingen anhängare av Chávez, men jag tar ändå landet som ett relevant exempel.” Antar att du missade det. Förövrigt så är Chávez mest socialist i retoriken. Den privata sektorns andel av BNP har exempelvis ÖKAT under hans tid vid makten. Låter det socialistiskt? Visst satsar Chávez asmycket pengar på kooperativ och sjukvård och subventionerar livsmedel etc. osv, men inte så mkt mer än så (hittills). Bra att han förlorade folkomröstningen om grundlagen iaf.

Evo Morales sypatiserar jag på många sätt med ja. Särskilt som många av hans reformer är fullkomligt nödvändiga, och förmodligen skulle välkomnas av de flesta, exempelvis Johan Norberg (som jag förstått är anhängare av jordreformer i länder med ett feodalt ägande och sharecropping, så som de ex genomfördes i Sydkorea och Taiwan).

Det stämmer förövirgt inte att landet på sikt blir fattigare av skatten på Naturgas. Inte ett enda bolag flydde landet när Morales höjde skattesatsen (företagen kunde göra stora vinster ändå) och de förband sig dessutom att investera miljarder i Bolivia energisektor de kommande åren (http://www2.unt.se/avd/1,,MC=3-AV_ID=557683,00.html).

”Kapital allokeras till sådana marknader där investerare förväntar sig god avkastning. Var dessa marknader finns varierar givetvis. Depressioner och recessioner beror inte på att kapital flödar ut ur landet, utan på grund av kluster av felinvesteringar inom den egna ekonomin.”

Jag antar nu att du tror att depressioner aldrig skulle uppstå på en fri marknad?

Det jag sade var förövrigt att kapital flödar ut ur ett land som befinner sig i en recession och in när högkonjuktur råder. Inte att de var anledningen till recessionen in the first place.

Du har rätt i att ideologi är en sak och vägen dit en annan. Min uppfattning om att en aktiv stat behövs grundar sig på att jag är övertygad om att de fattigaste får det matriellt sett bättre då. Inte pga ngn tramsig pojkdröm om planekonomi. Det verkar som om du tror det.

Jag tycker aldrig att det är fel att ta från de rika och ge åt de fattiga (rent principiellt). Så länge det gör nytta så är det rätt, enligt min åsikt. Ingen människa (möjligtvis ngn enstaka) har skapat enorma rikedomar helt på egen hand. Jag förstår inte alls varför man rent principiellt ska värdera idéer så mkt högre än arbete, även om jag förstår att det är nödvändigt rent samhällsekonomiskt. Nu talar jag alltså bara om var som är moraliskt rätt/fel, inte om vad som pragmatiskt sett är det bästa alternativet.

Ifall jag ex kommer på receptet på en maträtt, och sedan låter min tjej laga den, har jag då rätt att hävda att mitt arbete är mer värt än hennes? Kanske till och med kräva att få det mesta av maten? Sjävklart inte. Men uppenbarligen har ngn som kommit på en affärsidé moralisk rätt till all vinst, medan de som genomför den får nöja sig med lite rester?

Tyvärr så skapar ett sådant ”tjuvsamhälle” en större välfärd än andra samhällsmodeller, och därför ska vi också ha en kapitalistisk samhällsmodell (jag är alltså helt pragmatisk i detta fall. Jag har ett mål (mkt förenklat): ”största möjliga välfärd åt den fattigaste delen av befolkningen”). Men i den utsträckning det faktiskt lönar sig för de fattiga att ta från de rika så finns nästan aldrig några moraliska hinder i vägen för att faktisk också göra så.

Hopaps du hajar min poäng. Skrev texten mkt fort och slarvgt.

61. August - januari 17, 2008

Det jag menar är egentligen att det inte är stöld att skattevägen tvinga rika att betala för de fattigas välfärd, eftersom de fattiga varit med och skapat rikedomarna och har moralisk rätt att ta del av dem. Men som sagt, detta är bara rent principiellt. Alltså inte detsamma som hur ett samhälle bör se ut i praktiken, för då måste man ju som bekant ta hänsyn till vad som fungerar och inte.

62. Kaj Grüssner - januari 18, 2008

August

Morales och Chavez sysslar med rätt liknande saker, och Morales har du ju nog varit positiv inställd till. Lite som att tycka att Lenin var bra men Stalin dålig.

Chavez är nog socialist långt mer än till bara retoriken. Han har nationaliserat flera industrier, stängt ner kritiska mediakanaler och börjat lägga grunden för en enpartidiktatur. Det låter mycket socialistiskt i mina öron. Hoppas bara att folket i Venezuela fattar vad det är som håller på att hända innan det är för sent. Men kritiken gällde inte Morales och Chaves personligen, utan den politiska och ekonomiska doktrin som deras reformer bygger på.

Att företag investerar i ett land har knappast något med höjda skatter att göra. Det som gör ett land fattigare av höjda skatter är att så stor del faller ner i byråkratiska svarta hål i stället för att investeras på ett sätt deras rättmätiga ägare hade tänkt göra.

Depressioner skulle sannolikt inte uppstå på en fri marknad med guldmyntfot, åtminstone inte till närmelsevis lika ofta eller lika allvarliga som i det nuvarande systemet.

Orsaken till det är att det inte skulle finnas någon inflation, vilket betyder att räntan skulle hållas korrekt, vilket betyder att investerarna skulle ha mycket bättre pejl på konsumenternas preferenser, vilket betyder att de massiva kluster av felinvesteringar som är upptakten till depressioner inte skulle förekomma. Dessutom skulle det inte finnas en massa ur luften skapade pengar bankerna skulle kunna låna ut till betalningsoförmögna bostadsköpare och aktiefrälsta.

Centralbanken skapar inflation, denna inflation multipliceras i fractional reserve banksystemet, sätter räntan ur spel och leder till vad jag beskrivet ovan. Ta bort centralbanken, ta bort papperspengarna, ta bort inflationen och ta bort fractional reserve systemet. Då har du tagit bort alla de faktorer som orsakat samtliga sprickande bubblor de senaste 200 åren.

Jag vill inte göra livet surt för dig, men en aktiv stat innebär planekonomi. Det är det staten gör, planerar ekonomin. Den ekonomiska politiken, penningpolitiken, skattepolitiken. Vad trodde du att det handlade om, om det inte var att planera ekonomin?

Det är alltid fel att ta egendom från A och ge till B. Stöld är inte ibland rätt och ibland fel. Det är alltid fel. Dessutom gör det faktiskt inte nytta, tvärtom. Det skapar ett individens beorende på staten, och det är en av de mest allvarliga konsekvenser välfärdsstaten har haft. Den har eroderat geniun mänsklig medkänlsa, gjort välgörenhet till något vederstyggligt, kvävt entereprenörsandan, förstärkt och förkovrat jante-mentaliteten, lett till likiktning av befolkningen.

Idag upplever vi att saker som jobb, sjukvård, utbildning och ett gott liv i största allmänhet är en mänsklig rättighet, och om jag inte kan fixa det själv så har jag rätt att ta det från mina medmänniskor. Tycker du att det låter bra?

Få människor har skapat sin rikedom helt själv. I regel har den skapats genom samarbete med andra, ett samarbete som lett till att samtliga involverade har berikats. En företagare blir rik genom att berika andra. Det är sådant som bör uppmuntras. Vi behöver mer framgångsrika och starka företag, för det är företagen som skapar möjlighet till allt det vi värdesätter så högt, inte staten.

Den som kommer på en affärsidé och grundar ett företag är den som bär risken, och är den som i regel jobbar överlägset mest, mycket mer än de anställda. Den lön han betalar åt sina anställda är den lön de kommit överens om. Arbetstagaren säljer sin arbetskraft till ett visst pris han anser vara godtagbart, medan arbetsgivaren köper arbetskraften till ett pris han anser vara godtagbart. Båda vinner på affären. Genom sitt initiativ, sin risktagning och hårda arbete har företagaren skapat arbete och på sätt en inkomstmöjlighet för arbetstagaren. Skall han ställas i skamvrån för det? Allt för många svarar jakande på den frågan. Hur man kan göra det är och förblir en gåta.

Jag hajar din poäng, jag har hört den flera gånger förrut och blir lika nedstämd varje gång. Man skapar inte välfärd genom att stjäla, min bäste August. Man skapar ett beroende.

63. August - januari 19, 2008

”stängt ner kritiska mediakanaler”

RCTV stödde/deltog i en statskupp mot Chávez 2002. Då drog regeringen in kanalens licens. Detta skule skett även i USA/Europa. Att stödja statskupper mot demokratiskt valda regeringar är olagligt. Sedan var Chávez egentliga motiv säkerligen ett annat än att skydda demokratin.

”Man skapar inte välfärd genom att stjäla, min bäste August. Man skapar ett beroende.”

Uppenbarligen skapar stöld välfärd. Tyvärr. De som arbetar hårdast i detta ”samarbete” som du talar om får för det mesta den minsta delen av kakan.

Det som är stöld är när en enskild företagare får den största delen av vinsten, trots att hans anställda jobbar minst lika hårt (ofta hårdare), men inte alls blir lika rikligt belönade.

Att ge tillbaka en del av denna vinst till löntagarna är aldrig stöld.

”Morales och Chavez sysslar med rätt liknande saker, och Morales har du ju nog varit positiv inställd till. Lite som att tycka att Lenin var bra men Stalin dålig.”

Ehhmmm. Tungt argument. Well, Morales är en produkt av en folkrörelse på ett helt annat sätt än Chávez. Han är inte lika maktfullkomlig och gör en hel del mkt bra och samhällsekonomiskt lönsamma (även på sikt, som jag visat) saker. Särskilt för de fattiga.

64. August - januari 19, 2008

”Det som gör ett land fattigare av höjda skatter är att så stor del faller ner i byråkratiska svarta hål i stället för att investeras på ett sätt deras rättmätiga ägare hade tänkt göra.”

Berätta för mig på vilket sätt Naturgasindustrin vinster investerades i Bolivia innan Morales skattesatser? För första gången kommer nu vinsterna de fattiga till del genom alffabetiseringsprogram, sjukvård etc. Tidigare försvann de ut ur landet.

65. August - januari 19, 2008

”Idag upplever vi att saker som jobb, sjukvård, utbildning och ett gott liv i största allmänhet är en mänsklig rättighet, och om jag inte kan fixa det själv så har jag rätt att ta det från mina medmänniskor. Tycker du att det låter bra?”

Nej, för det är inte det som sker. Löntagarna har ju blivit bestulna in the first place. Det tar bara tillbaka en del av det som de skapat.

Som sagt:

Jag tycker aldrig att det är fel att ta från de rika och ge åt de fattiga (rent principiellt). Så länge det gör nytta så är det rätt, enligt min åsikt. Ingen människa (möjligtvis ngn enstaka) har skapat enorma rikedomar helt på egen hand. Jag förstår inte alls varför man rent principiellt ska värdera idéer så mkt högre än arbete, även om jag förstår att det är nödvändigt rent samhällsekonomiskt. Nu talar jag alltså bara om var som är moraliskt rätt/fel, inte om vad som pragmatiskt sett är det bästa alternativet.

Ifall jag ex kommer på receptet på en maträtt, och sedan låter min tjej laga den, har jag då rätt att hävda att mitt arbete är mer värt än hennes? Kanske till och med kräva att få det mesta av maten? Sjävklart inte. Men uppenbarligen har ngn som kommit på en affärsidé moralisk rätt till all vinst, medan de som genomför den får nöja sig med lite rester?

Tyvärr så skapar ett sådant ”tjuvsamhälle” en större välfärd än andra samhällsmodeller, och därför ska vi också ha en kapitalistisk samhällsmodell (jag är alltså helt pragmatisk i detta fall. Jag har ett mål (mkt förenklat): ‘’största möjliga välfärd åt den fattigaste delen av befolkningen”). Men i den utsträckning det faktiskt lönar sig för de fattiga att ta från de rika så finns nästan aldrig några moraliska hinder i vägen för att faktisk också göra så.

66. August - januari 19, 2008

”ta bort inflationen och ta bort fractional reserve systemet. Då har du tagit bort alla de faktorer som orsakat samtliga sprickande bubblor de senaste 200 åren”

Det är mkt möjligt, är inte så fantastiskt insatt i just detta ämne ännu.

67. Kaj Grüssner - januari 19, 2008

Pratet om statskupper var inget annat än propaganda. Han stängde ner kanalen för att den var privat och kritisk inställd till honom. Men det är väl tämligen onödigt att fundera huruvida Chavez är socialist eller inte. Svaret torde vara ganska solklart.

Nej, stöld skapar inte välfärd, hur mycket du än vill tro det. Den förmögenhet som stjäls och omdistribueras har redan skapats av den privata sektorn. Om du tar mina pengar som jag tjänat ihop och ger till en fattig kan du väl knappast säga att du har skapat välfärd.

En företagare bär hela risken. Utan hans initiativ och risktagning skulle det inte finnas löntagare. Det enda en arbetare gör är att sälja sin arbetskraft. Han har inte rätt till något utöver den lön han säljer sin arbetskraft för. Om de vill bli ”lika rikligt belönade” får de köpa in sig i företaget. Att med våld ta egendom från A emot hans vilja och ge det till B är stöld. Utan undantag.

Vad spelar det för roll vad Chavez och Morales har för bakgrund och amibitioner? Det är deras politikiska och ekonomiska doktrin jag talar om, och den är socialistisk av den gamla skolan. Och det kommer att ha förödande samhällsekonomiska konsekvenser.

Vinsten från industriverksamhet återinvesteras i existerande produktionsanläggningar och därtillhörande infrastruktur. Investeringarna gjordes således i de anläggningar som finns i Bolivia för att utvinna naturgas, anläggningar som skapar arbete åt lokalbefolkningen.

Att bara upprepa vad du sagt tidigare är inte så produktivt. Ingen löntagare har blivit bestulen så länge han fått den lön han har blivit lovad. Företagare belönas inte för sina fina idéer, utan för den risk de tagit och det hårda arbete de gjort. Att skapa en individens beroende av staten är en av de mest omänskliga ideologier som finns.

”Det är mkt möjligt, är inte så fantastiskt insatt i just detta ämne ännu.”

Nej, det är faktiskt tämligen klart. Det samma gäller nationalekonomi i stort.

68. August - januari 19, 2008

Du upprepar saker i exakt samma utsträckning som jag.

”Vinsten från industriverksamhet återinvesteras i existerande produktionsanläggningar och därtillhörande infrastruktur. Investeringarna gjordes således i de anläggningar som finns i Bolivia för att utvinna naturgas, anläggningar som skapar arbete åt lokalbefolkningen.”

Vilket de fortfarande gör (SOM SAGT):

”De utländska företagen kan fortsätta sin verksamhet i Bolivia – men på Bolivias villkor enligt Morales. Han framhöll också att utländska investeringar i Bolivia är inte bara välkomna utan i själva verket hett eftertraktade:
-Bolivia behöver en massa investeringar. I överenskommelsen den 28 oktober förband sig de utländska energibolagen enligt tjänstemän i La Paz att investera motsvarande 23,7 miljarder kronor i den bolivianska energisektorn mellan 2007 och 2010.”

Fortfarande kommer företagen fortsätta att investera. Skillnaden är att nu stannar mycket mer av kapitalet inom landet. Och även om nu staten skulle slarva bort hälften av skatteintäkterna (vilket du verkar tro att de gör) så skulle ändå mer kapital återinvesteras inom Bolivias gränser. Som jag sagt nu två gånger.

Som sagt: För första gången kommer nu vinsterna de fattiga till del genom alffabetiseringsprogram, sjukvård etc. Tidigare försvann de ut ur landet (förutom de summor som återinvesterades och FORTFARANDE ÅTERINVESTERAS ”i existerande produktionsanläggningar och därtillhörande infrastruktur”). Hur du än räknar kommer en mycket större del av naturgasintäkterna bolivianerna till del.

”En företagare bär hela risken. Utan hans initiativ och risktagning skulle det inte finnas löntagare. Det enda en arbetare gör är att sälja sin arbetskraft. Han har inte rätt till något utöver den lön han säljer sin arbetskraft för. Om de vill bli ”lika rikligt belönade” får de köpa in sig i företaget. Att med våld ta egendom från A emot hans vilja och ge det till B är stöld. Utan undantag. […]
Att bara upprepa vad du sagt tidigare är inte så produktivt. Ingen löntagare har blivit bestulen så länge han fått den lön han har blivit lovad. Företagare belönas inte för sina fina idéer, utan för den risk de tagit och det hårda arbete de gjort. Att skapa en individens beroende av staten är en av de mest omänskliga ideologier som finns.”

Well, du vet mkt väl att i de flesta fall arbetar löntagarna hårdare, och för mindre betalning, än arbetsgivaren (globalt sett). I ett visst marknadssystem, under vissa förhållanden, har löntagaren ”inte rätt till något utöver den lön han säljer sin arbetskraft för”. Det bevisar inte att det är moraliskt rätt.

En fattig kinesisk bonde som säljer sitt arbete för en svältlön gör det tex för att det är det enda (och bästa) alternativet för denne. Detta är dock inte ett fritt val. Jag är ingen anhängare av det negativa frihetssynen. Fri är man när man har valmöjligheter. Inte när man tvingas (vilket man i prktiken gör) välja ett alternativ.

Det moraliska idealet enligt mig är arbetarägda företag. Och i många fall är det ett alternativ som fungerar. I många andra inte.

69. August - januari 19, 2008

”Pratet om statskupper var inget annat än propaganda. Han stängde ner kanalen för att den var privat och kritisk inställd till honom.”

Det första påståendet är fel. Det andra antagligen rätt.

70. Kaj Grüssner - januari 19, 2008

Jag vet inte var du har fått det där med att löntagarna arbetar hårdare, inte heller på vilket sätt det ens är relevant för diskussionen. Men i mitt senaste blogginlägg har jag diskuterat frågan företagare vs. anställd. Och som sagt, om arbetarna vill äga företagen så är det bara köpa in sig i dem. Svårare än så är det inte. Vad det har med moral att göra förstår jag dock inte.

Frihet är frånvaron av tvång, inte hur många valmöjligheter man har. Man har alltid ett val, även om alternativen ibland inte är så lockande.

Bolivias naturgasindustri är ett utmärkt exempel på hur företagande skapar välfärd. De utländska investeringarna kommer att fortsätta att komma så länge investerarna anser att avkastningen är hög nog. Om bolivianerna vill maximera nyttan av sina naturtillgångar bör de se till att själva investera i den samtidigt som den hålls lockande för utlänningar. Nationalisering eller hot därom brukar inte vara den bästa vägen att gå då.

71. August - januari 20, 2008

Btw vill jag inflika att Chomsky-citatet är nästan tjugo år gammalt.

72. Kaj Grüssner - januari 20, 2008

Tror jag säkert, men det höjer knappast dess värde.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: