jump to navigation

Vinnare och försvinnare i välfärdsstaten februari 2, 2008

Posted by Kaj Grüssner in Ekonomisk politik, Välfärd.
trackback

I vårt land har staten skapat ett individens beroende på staten, något som ibland kallas ”the soft prison of welfare”. I det samhällssystem som bygger på omfördelning är det faktiskt just låg- och medelinkomsttagare som drabbas hårdast, eftersom de har de minsta marginalerna. Detta trots att det är just denna grupp som anses ”vinna” på systemet. Vad man måste komma ihåg är att inkomsskatten bara är en av otaliga skatter och avgifter som staten uppbär. Momsen, till exempel, är en tung börda som läggs på enskilda individer. Ett än värre problem är den inflation som pappersmyntfot och fractional reserve banking ger upphov till. Den urholkar folks besparingar och eroderar deras pengars köpkraft. Det leder till att deras reallöner sjunker trots ekonomisk tillväxt. Med andra ord blir de fattigare. I ett samhälle underkastad hög inflation är det medelklassen som slås ut. Det är det mer än något annat som lett till att inkomstklyftorna har ökat.

Wall Street Journal publicerade en artikel som beskrev oljeprisets höjning uttryckt i procent per valuta mellan 2000 och 2007. I dollar hade priset på olja stigit med 350%, i euro med 200%, jämfört med värdet på guld knappast något alls. Det betyder att det faktiska priset på olja inte har rört på sig desto mera, men dollarn och euron har tappat oerhört mycket av sin köpkraft. Vi plågas av ständigt ökande priser på grund av att våra pengars värde sjunker hela tiden. De med minst marginaler drabbas hårdast. För de som får använda de nya pengarna först, dvs de som är närmast centralbanken, är inflationen dock en välsignelse. Dessa är bankerna och börsen. Inflation leder till att förmögenhet flyttas från rika till fattiga.

Ett annat problem med det beroende välfärdsstaten har skapat är övertygelsen om att staten tar hand om en på ens gamla dagar. Inget kunde vara mer felaktigt. Den lagstadgade arbetspensionsavgiften som folk betalar hela sitt verksamma yrkesliv kommer inte arbetstagaren själv till godo. Avkastningen på den inbetalade summan, som under ett yrkesliv kan betyda flera tiotals tusen euro för en vanlig arbetstagare, är negativ. Det beror på dålig hantering av de statliga tjänstemän som ansvar för pensionerna. Inflationen äter upp avkastningen och en ordentlig bit av själva investeringen därtill. Dessutom går de pengar du betalar in till att finansiera offentliga tjänster idag. De läggs inte undan åt dig. Det måste du ha en privat pensionsförsärking till. Folkpensionssystemet är alltså på väg att gå i konkurs, vilket innebär att alla de som betalat in till systemet, men inte fått något därifrån, förlorar alla sina pengar. Men det tar inte slut där. På grund av tron på staten struntar många i att ta privata pensionsförsäkringar. Där står man sedan utan pension trots att man betalat för sig under hela ens karriär.

Det är mycket lätt att säga att höga skatter och stort utbud av offentliga tjänster leder till positiv nettoeffekt för de fattigaste, men ekonomi är mycket mer komplicerat än så. Naturligtvis får vi aldrig lära oss om de brister rådande samhällssystem har, det ser det statliga utbildningsväsendet till. Dess effektivitet är mycket synlig. Så kallade nationalekonomer uttalar sig i media och lurar i folk att inflation är lika med prisökning, och att graden av inflation mäts med diverse olika index, varav vilka konsumentprisindexet är det vanligaste. Denna definition hittas även i regeringens budgetförslag. Tidningar som Hufvudstadsbladet hyllar ECB-chefen Trichet på ledarplats när denne pumpar in 349 miljarder euro i det europeiska banksystemet. Vi luras tro att den omfattande inkomstomfördelningen kan göras utan negativa konsekvenser. Att man kan styra befolkningens beteende med straffskatter på alkohol, tobak och fossila bränslen.

Nu mera än tidigare talas det om vilken typ av värld vi lämna över till efterkommande generationer. Klimatförändringen är det stora orosmolnet för många. Vad som är långt mycket allvarligare än klimatförändringen och något som vi faktiskt kan påverka, är den indoktrinering som vi utsätts för från vagga till grav. Det är dags att på allvar börja diskutera alla de allvarliga avigsidorna det så hyllade folkhemmet faktiskt har.

Annonser

Kommentarer»

1. Johan Nilsson - februari 7, 2008

Citerar Per Hortlund i Fribankskolan:

Murray Rothbard var känd som kompromisslös förespråkare av laissez-faire. Han har emellertid en något udda syn på vad monetär laissez-faire skulle innebära. Rothbard förespråkar att penningmängden skall ha 100 procent täckning i guld. Ej blott sedlar, utan även pengar insatta på betalkonton skall ha hundraprocentig täckning. Hur kan detta vara förenligt med laissez-faire? Rothbards position kan snarare beskrivas som ultramonetarism. Förslag om banksystem med 100 procent reserver framlades en gång i tiden av gammelmonetaristerna Lloyd Mints och Henry Simons, men då inte som ett uttryck för laissez-faire, utan tvärtom som ett nödvändigt ingrepp i den fria marknaden.
Rothbard anser att banker som håller fraktionella reserver ägnar sig åt bedrägeri. Han argumenterar att banksedlar är en form av depositionsbevis eller certifikat. Om man lämnar in sin rock i teatergarderoben och får ett inlämningsbevis vore det bedrägeri om rockvaktmästaren skulle passa på att låna ut rocken medan man är på föreställningen. På samma sätt är det bedrägeri av bankerna att låna ut det guld som har ”deponerats” hos dem. I ett laissez-faire-samhälle skulle domstolarna inte tillåta detta bedrägeri. Detta är emellertid ohållbart. Det är möjligen sant att det i bankernas barndom förekom klandestin utlåning av medel som enbart hade lämnats till förvaring. Men sedlar och betalkonton fick så småningom en annan rättslig karaktär. Sedlar och betalkonton är former av skuldförbindelser, inte depositionscertifikat. I dag finns det heller ingen som inte känner till att banken kommer att investera de medel som anförtros åt dem. Insättarna är införstådda med detta, och föredrar att sätta in sina pengar i banker som håller fraktionella reserver, eftersom de då erhåller ränta och andra fördelar. I ett 100 procent reserv-system skulle insättare betala en kontoavgift i stället för att erhålla ränta, precis som man i dag betalar en avgift för bankfack. Banker som håller fraktionella reserver kommer därför att finnas i laissez-faire.

http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/7566514X.pdf (s.117)

2. Jakob Lundberg - februari 7, 2008

Jag har svårt att se hur man kan se bankdeponeringar som ett låneavtal. För att citera Mises, att då ett lån
”in the economic sense means the exchange of a present good or a present service against a future good or a future service, then it is hardly possible to include the transactions in question [irregular deposits] under the conception of credit. A depositor of a sum of money who acquires in exchange for it a claim convertible into money at any time which will perform exactly the same service for him as the sum it refers to, has exchanged no present good for a future good. The claim that he has acquired by his deposit is also a present good for him. The depositing of the money in no way means that he has renounced immediate disposal over the utility that it commands.”

Jag anser även att det är felaktigt att säga att de flesta kunder är medvetna om att pengarna på deras konto inte är i deras ägo. Detta pga av att banker i regel är avsiktligt väldigt otydliga på denna punkt i kontrakt och vid kundrådgivning.

Om kontrakten skulle förtydligas skulle däremot inget bedrägeri ske. Men därmed är inte sagt att denna investeringsform skulle vara vanlig eller ens existera i ett samhälle där staten inte stödjer banker med centralbank och/eller direkta bistånd. Detta pga av att fraktionella reserv investeringar är en väldigt instabil investeringsform. Därför tror jag att dess inverkan på ekonomin skulle vara mycket begränsad om bankerna inte skulle ha tillgång till en centralbank, inte få skattepengar om de kan betala sina investerare eller få rätten att skjuta upp betalningen till investerarna.

3. Johan Nilsson - februari 7, 2008

Om kunderna tror att pengarna bara förvaras så borde de undra varför banken betalar ränta. Bankfacket betalar man ju en avgift för.

Boken jag länkade till tar upp de mest oreglerade banksystem som världen har skådat, det skotska och det kanadensiska. Förtroendet i Skottland för banksystemet var så stort att bara 2% av sedlarna hade täckning i guld. Marknader är resurseffektiva och det gäller även bankmarknades sätt att använda den monetära basen. Det går att diskutera samhällsekonomiska nyttan av det men att FRB och laissez-faire hör ihop går både förstå och är ett historiskt faktum.

4. Jakob Lundberg - februari 7, 2008

Jag tittade lite på Kanadas bankhistoria och den var lite annorlunda än vad som framgicks i boken du refererade till.

http://www.bankofcanada.ca/en/dollar_book/1926-31.pdf

Enligt den här boken hade den Kanadensiska staten redan tagit alla funktioner av en centralbank före det formella bildandet av Bank of Canada. Och att inga banker gick under vid den stora depressionen berode på att Kanada gick från guldmyntfot i praktiken 1929 och officiellt 1931. Dvs Kanada hade allt annat än laissez-faire bank system.

Ska försöka titta på Skottlands historia om jag får tid.

5. Johan Nilsson - februari 7, 2008

Det är nog tiden före 1:a världskriget man bör titta på. Under mitten/slutet av 1800-talet borde banksystemen varit som friast och samtidigt utvecklade.

Beskrivningen av centralbankens tillkomst skiljde en del.

6. Kaj Grüssner - februari 7, 2008

Johan

Problemet med fractional reserve banking är att det är bedrägeri. Det är ju inte så att bankerna bara lånar ut depositionerna, de lånar ut mycket mer än så.

I Finland är reservkravet 8%. Det betyder att en bank kan ge lån för motsvarande 125.000 euro (teoretiskt maximum) för varje 10.000 euro den får in i deposition eller kreditinjektion. Den 18.12.2007 injicerade ECB 349 miljarder euro in i den europeiska banksystemet. Även om man inte ens kommer i närheten av det teoretiska maximumet innebär det en ofantlig mängd expanderad kredit. Ett par biljoner kan man nog räkna med. Och det var en enda dags kreditinjektion. ECB har pumpat in flera hundra miljarder till under 2007.

Fractional reserve banking är ett system som ökar den av centralbanken skapade inflationen. Därför är laissez faire ekonomer emot systemet. Återigen kommer vi till det här med begrepp. Laissez faire betyder inte att allting är tillåtet, det betyder att staten skall hålla sig borta. Det är väl fullständigt uppenbart att Rothbard, liksom alla andra österrikare, är emot bedrägeri.

Eller vad kallar du det då någon lånar ut 12.5 gånger mer pengar än vad den har i sina valv, på basis av pengar som inte ens är långivarens egna?

7. Johan Nilsson - februari 8, 2008

Är man naturrättare och vill förbjuda FRB borde man ta sig en funderare. Det är ett grovt ingrepp i avtalsfriheten. Staten (eller vad det nu finns för tvångsmakt) måste tvinga banken och inlånaren att se överenskommelsen som en deposition. Parterna får inte komma överens om att banken får öka utlåningen mot att inlånaren får ränta.

Jag har dock inga problem med att staten sätter upp sådana villkor. Subjektivitet råder. Vill en befolkning ha det på det viset så är det fritt fram. Muslimska länder har därför sina sharia-banker.

Om befolkningen däremot inte instämmer så får staten det svårt. Privata IOU:s kan börja cirkulera som betalningsmedel och det måste förbjudas, då det kan orsaka konjunkturer och är ett FRB-system med 0% i reserver. Projektet Ripple måste också förbjudas. Det är förmodligen olagligt redan idag eftersom staten reglerar banksystemet.

Exemplet Skottland tyder på att folk där föredrog FRB framför deposition. Läser man Fribankskolan och ser hur penningmängden ökade vid skördetider så går det att förstå varför. Jag sökte lite och hittade faktiskt en text där Rotbard försöker debunka det fria bankväsendet i Skottland. Han lipar i största allmänhet över att bankerna var elaka typer och att konkurrensen var dålig. Men han nämner inte att det inte fanns några inträdeshinder. Finns inga sådana är marknaden per definition fri.

Länkar:
http://www.mises.org/journals/rae/pdf/rae2_1_15.pdf
http://economics.about.com/cs/moffattentries/a/scot_banking.htm

8. Kaj Grüssner - februari 10, 2008

Fractional Reserve Banking är bedrägeri, det är därför det borde förbjudas. Det spelar väl ingen roll vad banken och kunden kommit överens om. Inte har de rätt att bedra någon annan. FRB betyder att du lånar ut pengar som inte finns, och det är fel. Inte har A rätt att stjäla från B bara för att han kommit överens med C att stöld är ok.

Laissez faire, fria marknader osv betyder inte att du får göra vad som helst.

9. Johan Nilsson - februari 10, 2008

Skottland spelar tydligen ingen roll. Historien går inte att lära av. Samhället skall byggas med intelligent design på Den Enda Sanna Moralen.

Du vill nu påtvinga alla människor *en* syn på pengar. Subjektivitet förbjuds. De som ser pengar som skuldförbindelser har fel smak jämfört med dem som betraktar pengar som deponerat guld. De sistnämnda har RÄTTEN på sin sida. Precis som de som har gult som favoritfärg har rätt över de som gillar blått.

Vad tänker du göra med försäkringsbranschen? Den måste rimligen också förbjudas. Hela tanken bygger på att bara enstaka försäkringstagare åt gången råkar ut för olycka. Premierna räcker inte för att täcka att alla drabbas samtidigt. Försäkringsbolaget förbinder sig att betala ut pengar som inte finns. Handel med risk är bedrägeri! Förbjud!

10. Kaj Grüssner - februari 11, 2008

I bankväsendets början var det flera bankirer som sportade med att trycka upp fler sedlar än vad de hade täckning för. Det är bedrägeri, något som bl.a i 1800-talets USA var belagt med dödsstraff. FRB är exakt samma sak. Banken lånar ut pengar som den egentligen inte har och tjänar pengar på det. Systemet garanteras och upprätthålls genom speciallagstiftning och centralbanken.

Pengar är en vara precis som vilken annan vara som helst. Vad som gör pengar efterfrågade är dess användbarhet som bytesmedel och värdemätare. Den inflation som skapas av att centralbanken och FRB-systemet sänker värdet på de existerande pengarna, vilket i praktiken innebär att värdet på folks besparingar och löner sjunker. I allt väsentligt är det samma sak om stöld. Återigen kommer vi till det där att ekonomi -inte- är en åsiktsvetenksap. Det finns ekonomiska lagar vars tillämpning inte är beroende av folks åsikter.

Vem har talat om förbud? Banker både kan och har existerat även med 100% reservkrav. Det kallas deposition banking. Den andra varianten är loan banking. Det var så det började, det vi har nu är av staten sanktionerat bedrägeri. Din jämförelse mellan bank och försäkringsbolaget håller inte. Om försäkringsbolaget inte kan täcka försäkringskostnaden går det in konkurs, svårare än så är det inte.

11. Johan Nilsson - februari 11, 2008

Och en bank kan inte konka under FRB? Ha, ha, ha! Läste du inte om The Ayr Bank i den länk jag postade.

Ekonomi behandlar orsak och verkan men kan inte säga något om värderingar, t.ex. vad som är att betrakta som stöld. Humes lag. Återigen (skriver jag för att betona trots att jag inte nämnt det förut).

Fractional reserve banking tillämpas friskt av privatpersoner. A gör en tjänst åt B till priset 100 kr men B vill använda hundralappen till annat. B säger då ”I owe you one” till A. Nästa gång är det B som gör en tjänst åt A och fordringen kvittas. A och B har då minskat behovet av pengar i samhällsekonomin, minskat pengars köpkrafte och begått STÖLD på C som legat likvid. Fy vad hemskt! Förbjuuuuuud!

Likadant med försäkringsbolag. Förbjuuuud!

12. Kaj Grüssner - februari 11, 2008

Klart en bank kan gå i konkurs även om man tillämpar FRB-systemet. När har jag påstått något annat?

Ekonomi är studiet av mänskligt agerande. Stöld är kränkning av äganderätten, att ta någon annans egendom utan ägarens tillåtelse. Bedrägeri är att bedra andra, t.ex. genom att låna ut saker man inte har och ta betalt för det. Försök hålla i sär begreppen.

Nu börjar du yra på riktigt ordentligt. Om A och B kommer överens om att senarelägga betalningen uppstår ett skuldförhållande, som sedan kvittas mot prestation av motsvarande värde. Det är helt normalt och har ingenting med FRB att göra. Det är fråga om vanlig byteshandel.

FRB innebär att du som bank skapar pengar på skapad kredit och lånar ut något som du egentligen inte har att låna ut, vilket förstås är något helt annat.

Kanske du borde ta en liten paus och läsa på lite, så att du förstår vad diskussionen handlar om. Just nu är du fullständigt ute och cyklar på mycket hal och tunn is.

13. Johan Nilsson - februari 11, 2008

Du gjorde en skillnad mellan banker och försäkringsbolag: ”Din jämförelse mellan bank och försäkringsbolaget håller inte. Om försäkringsbolaget inte kan täcka försäkringskostnaden går det in konkurs, svårare än så är det inte.”

Nu är du med på att en bank kan gå i konkurs. Även försäkringsverksamhet måste alltså förbjudas då den inte har full täckning för sina åtaganden. Att den inte skulle förbjudas skulle förvirra vän av logik.

Exemplet med A, B och C är så banksystemet fungerar fast i större skala. Skillnaden är att kreditprövningen är mer formell med krav på säkerheter och att bankverksamhet regleras av staten (en inskränkning av avtalsfriheten). Studera projektet Ripple (www.ripple.org). Det är ett banksystem i miniatyr med annorlunda kreditprövning. Alla utestående skulder i Ripple kan läggas till totala penningmängden.

Jag höll på att dö av skratt en gång när en naturrättare som hade spytt galla över FRB tyckte att Ripple var ett intressant och lovande system som kunde få spridning i fattiga u-länder. Moralister har det jobbigt ibland.

14. Johan Nilsson - februari 11, 2008

Rättelse av länk: ripple.sourceforge.net

15. Kaj Grüssner - februari 11, 2008

Jag har aldrig påstått att en bank inte kan gå i konkurs. Var du fått den uppfattningen ifrån förstår jag verkligen inte. Det var flera banker som gick omkull under 90-talets kris, då deras reserver tärdes bort pga stora kreditförluster.

Försäkringsbolag skapar inte pengar ur tomma intet, eller något annat för den delen. Fractional reserve banking är, så som namnet antyder, något specifikt för banksektorn. Det skulle inte kunna funka inom någon annan bransch. Försök hålla isär begreppen.

Ditt exempel med A, B och C har ingen som helst relevans med banksystemet, inte överhuvudtaget. Du blandar vanlig byteshandel med något helt annat.

Det är nog du som borde ta och studera lite här. Sedan år 2000 har oljepriset uttryckt i dollar stigit med 350%. Jämfört med priset på guld har oljepriset hållits mer eller mindre oförändrat. Det är inflation. Det faktiska priset har hållits på samma nivå, men dollarns värdeminskning har lett till en enorm, synbar prisökning. Hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet gjorde miljontals människor utfattiga i ett slag, då alla deras besparingar blev värdelösa.

16. Johan Nilsson - februari 11, 2008

Både banker och försäkringsbolag har fraktionella reserver. De klarar inte sina åtaganden om alla kunder tar ut sina pengar samtidigt respektive drabbas av olycka samtidigt. Bedrägeriargumentet skulle kräva förbud av båda.

Exemplet med A, B och C påstår du är felaktigt för att det är vanlig byteshandel. I banksystemet så är det vanlig byteshandel när du skickar 100 kr till grannen ena veckan och han skickar tillbaka samma belopp veckan efter. Den monetära basen (M0), de riktiga pengarna, rörs inte. De samlade skulderna i banksystemet, utestående bytesmedel, räknas likväl som pengar (M1).

Angående guld- och oljepris så är det FRB som jag har diskuterat. Jag förstår om du har behov av att komma från ämnet.

17. Kaj Grüssner - februari 12, 2008

Försäkringsbolag skapar inte inflation eftersom de inte skapar pengar. Det åtar sig att ersätta en skada som deras kunder kanske råkar ut för, precis som en timmerman åtar sig att bygga ett hus inom en viss tid. I regel åtföljs sådana avtal av straffsanktioner om inte åtagandet uppfylls i tid, och med skadeståndsskyldighet om det inte uppfylls alls. Försök nu förstå denna tämligen uppenbara och avgörande skillnad.

Det är inte betalningsrörelsen mellan bankerna som är problemet, utan det faktum att är jag sätter in 100 euro på banken, så lånar de ut 1000. Först mina 100 euro, sedan 900 till som de skapat ur tomma intet. Penningmängden har ökat tiofalt. Det är vad fractional reserve betyder, det är vad det innebär och det är vad som händer i ett FRB-system.

Du har inte diskuterat FRB, eftersom du inte vet vad det där. Vad jag försökte illustrera med oljepriset jämfört med guld är den otroliga värdeminskning dollarn har genomgått bara under de senaste 7 åren. Oljepriset har varit ett av de mest aktuella ämnena i världens ekonominyheter en lång stund nu pga de ständigt nya prisrekorden. I verkligheten är det alltså på det viset att priset hållits konstant, men dollarns köpkraft har minskat oerhört mycket. Det beror på inflationen som skapas av the Fed och FRB-systemet.

Euron är inte mycket bättre. Under samma period steg oljerpriset mätt i euro med 200%. Trots att euron är en så ung valuta(i.e den har inte hunnit utsättas för lika mycket inflation) är den på god väg att bli lika värdelös som dollarn. Den 18.12.2007 injicerade ECB 349 miljarder euro i det europeiska banksystemet. Hur många biljoner euro det multiplicerades till pga FRB kan ingen veta, men i Finland är reservkravet 8%. Om vi utgår från att reservkravet i Europa är lite högre, säg 10%, är alltså det teoretiska maximumet för bara den enda injektionen 3.49 biljoner. Och det är helt nya pengar utan täckning.

Vilken effekt tror du att det har på eurons värde,

a) det höjer eurons värde och ökar dess köpkraft, eller

b) det sänker eurons värde och minskar dess köpkraft

18. Johan Nilsson - februari 12, 2008

OK, bedrägeriargumentet är borta och försäkringsbolagen går fria. Allt som skapar inflation skall däremot förbjudas.

Det finns två sätt att skapa inflation, att öka utbudet eller minska efterfrågan på pengar. Vad banksystemet gör är att minska efterfrågan på pengar. De kan inte skapa pengar (M0). De håller koll på kundernas skuldförbindelser. Detta uppfattar dock staten som pengar (M1). Bankverksamhet regleras därför och banken får bara skapa en viss mängd M1 i förhållande till eget kapital (reservkrav gäller inte i Europa).

På samma sätt minskar grannar efterfrågan på pengar genom att hålla koll på vem som är skyldig den andre en tjänst i stället för att betala varandra med sedlar. Ekonomiska föreningar minskar efterfrågan på pengar genom att byta dagsverken eller dela på en stenkross. Projektet Ripple skapar intern kontering och minskar behovet av skuldförbindelser i banker. Det blir alltså två nivåer av FRB.

För att inte tala om volontärsarbete. Om man från att ha skänkt en hundralapp i månaden övergår till att jobba ett par timmar så minskar ju efterfrågan på pengar.

Allt detta skapar inflation och måste därmed förbjudas.

Du skriver att jag inte vet vad jag talar om. Berätta nu exakt vad som är felaktigt i ovanstående.

19. Kaj Grüssner - februari 12, 2008

Inflation är ökning av penningmängden, inget annat. FRB-systemet med centralbanken som ökar penningmängden. Centralbanken injicierar skapad kredit (trycker pengar) in i banksystemet. På grund av FRB-systemet multipliceras den skapade krediten flera gånger om. Penningmängden ökar, och den ökar mycket. Med det sjunker värdet. Ju fler euron ECB pumpar in, desto lägre blir eurons värde. Samma sak gäller dollarn och alla andra valutor.

Konsekvensen av den ökade penningmängden och därmed minskade värdet är att köpkraften avtar, vilket tar sig i uttryck som högre priser. Priset inom vissa branscher ökar snabbare än andra. Oljepriset hör till de priser i vilka inflationen märks mest, vilket är helt naturligt. Dollarn var länge den mest efterfrågade valutan av alla. Detta är nu på väg att ändras på grund av den hägrande dollarkrisen. Var tror du ”kundernas skuldförbindelser” kommer ifrån, och vad bygger de på? Vilka pengar är det som har lånats ut?

”Du skriver att jag inte vet vad jag talar om. Berätta nu exakt vad som är felaktigt i ovanstående.”

Det är det jag har försökt göra under hela denna diskussions gång, men budskapet når inte fram. Om du inte förstår den milsvida skillnaden mellan att inte vilja ha pengar och att skapa pengar ur tomma intet, då blir det svårt.

FRB betyder alltså ”fractional reserve banking”. Vilken sektor kan är det månne systemet hänför sig till? Det är inte att hålla koll på skuldförbindelser, det går inte att jämställa med vanlig byteshandel, inflation är inte att någon sänker efterfrågan på pengar, den sänkta efterfrågan är en konsekvens av inflationen. Hittills har du inte lyckats prestera ett enda riktigt påstående eller fungerande analogi.

Så svaret på din fråga är: ”Allt.”

Därför rekommenderar jag att du bekantar dig med Ron Paul. Han är mycket bra på att förklara hur penningpolitiken fungerar. Det finns en hel uppsjö med videosnuttar på youtube. På mises.org kan du läsa både hans och flera andra ekonomers texter om ämnet, samt lyssna till en hel del ljudföreläsningar. Jag kan varmt rekommendera Joseph T. Salerno ”Banking and the Business Cycle”.

20. Johan Nilsson - februari 12, 2008

I rest my case.

Finns någon skribent på detta forum utan prästkappa? Jakob Lundberg och Fredrik är jag beredd att debattera vidare med.

21. Kaj Grüssner - februari 12, 2008

Varifrån kommer denna förkärlek till jämförelser med religion?

22. Kaj Grüssner - februari 12, 2008

Lite om inflation.

Credit Crisis: Precursor of Great Inflation

Förklarar rätt bra vad det är frågan om och vad det är som händer.

23. Johan Nilsson - februari 14, 2008

Verkar inte bli någon mer debatt så jag sammanfattar de två saker jag har argumenterat för:
* I de fall i historien där banker enbart lytt under samma lagstiftning som övriga samhället så har det resulterat i FRB.
* FRB går i praktiken inte att förbjuda, p.g.a. pengars subjektiva natur. Privatpersoner praktiserar det dagligen.

24. Kaj Grüssner - februari 15, 2008

Johan

Punkt 1: Du har fel. Redan på 1600-talet i Sverige var det några banker som försökte trycka upp mera pengar än vad de hade täckning för. Allt som oftast blev de för giriga och tryckte upp så mycket att folk blev misstänksamma. Denna misstanke ledde till att alla for till banken för att ta ut sina ägodelar. Detta fenomen kallas för ”run on the bank”, och har figurerat många gånger under historiens lopp. De lurendrejande bankirerna lynchades inte sällan.

FRB-systemet som vi har idag är resultatet av centralbankens tillkomst, övergånen till pappersmyntfot och statlig speciallagstiftning inom banksektorn.

Punkt 2: Det enda som krävs är att man höjer reservkravet till 100% och separerar depositionsbanking från lånbanking. Därutöver bör man slopa centralbanken och återgå till guldmyntfot. FRB går lika bra att förbjuda som vilken falskmynteriverksamhet som helst. Det är dessutom något som specifikt hör till bankväsendet, det är ingenting privatpersoner sysslar med.

Pengar är ett bytesmedium som kommit till genom en marknadsprocess. Dess värde ligger i att det är något alla vill ha och kan använda, vilket betyder att bagaren inte måste hitta en skräddare som vill ha hans bröd för att få tag i kläder, det räcker med att han har pengar. Genom historien har en rad olika saker använts som pengar. Det som visat sig vara bäst lämpat för detta ändamål är guld.

25. Johan Nilsson - februari 16, 2008

Jag debatterar inte med idioter har jag ju sagt.

26. Kaj Grüssner - februari 16, 2008

Skulle gissa att du lär få det svårt att hitta någon som vill debattera med dig, om ovanstående är den stil du tänker köra med.

27. Wille Valve - februari 16, 2008

Försökte just skriva ett inlägg under ”Vem får makten om staten avskaffas?”, men friheten att skriva kommentarer under blogginläggen verkar ha begränsats av en osynlig hand (eller tvångsapparat?) ;D

Om vi nu återgår lite till AK-rättssamhället. Låt oss tänka oss att din vision stämmer – vi har ett AK-samhälle med ett brett utbud av privat drivna domstolar. Domstolarnas objektivitet snedvrids inte av deras vinstintresse, eftersom vinstintresset i stället sporrar domstolarna till en slags ädel tävlan om vilken domstol som är mest opartisk, saklig och effektiv.

Vi accepterar ovanstående premisser och så tänker vi oss ett enskilt, rätt så enkelt fall. A har knuffat till B i fyllan. B anser sig ha blivit utsatt för ”lindrig misshandel” och vill dra A inför rätta. A vägrar inställa sig inför rätta och anser sig inte vara skyldig till annat än lite bristande balans. Vem tvingar A att inställa sig inför rätta?

Är det staten? Är det någon av de vinstdrivna domstolarnas styrkor? Är det B själv som får tvinga A till domstol, eller är det någon slags privat driven polisstyrka?

28. Kaj Grüssner - februari 16, 2008

En mycket bra frågeställning. Det här är vad Rothbard hade att säga om saken:

The Public Sector, III: Police, Law, and the Courts”

Länken är till kapitel 12 i hans bok ”For a New Liberty”. Kan ju samtidigt passa på att länka till hela boken, indelad per kapitel. Uppläsare är Jeff Riggenbach.

For a New Liberty

29. Jakob Lundberg - februari 17, 2008

Den anarkistiska moralen grundar sig på att det är endast offret som har rätt att på något sätt använda våld i syfte att få vedergäldning. Den här rätten kan ju dock delegeras till de som sköter arbetet i praktiken. Tyvärr är det ju väldigt svårt att gissa sig till hur denna struktur skulle se ut om det lämnades till den fria marknaden pga av att det har varit ett statligt monopol på dessa tjänster i, grovt räknat, dryga 500 år. Detta att jämföras med den svåra uppgift att gissa sig till strukturen på en fri skoindustri i Nordkorea. Allt man kan göra är att spekulera.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: