jump to navigation

Mera protektionism och vänstergnäll februari 17, 2008

Posted by Kaj Grüssner in Hembygdsrätten, Interventionism, Näringsrätten.
trackback

Så var det dags för jordförvärvsreglerna igen. Centern föreslår skärpta regler så att utlänningar inte kan komma åt åländsk mark genom aktiebolag. Anthonio Salminen har hyllat närings- och hembyggdsrätterna länge, senast i en kort insändare för någon vecka sedan. Jag har redan sagt en del om dessa ”särrättigheter” i bloggposten Kränkande skydd, så jag skall inte dra ut på saken alltför mycket. Men jag vill understryka något jag länge sagt om just hembyggdsrätten och jordförvärvsreglerna. Enligt mig är de snäppet värre än näringsrätten. Den är sist och slutligen inte så mycket mer än vanlig protektionism, vilket det sannerligen inte råder någon brist på här i världen. Man vill skydda åländska näringsidkare mot konkurrens. Vad jag tycker om det torde vara glasklart. Hembyggdsrätten handlar om lite mer än så. Det finns klara nationalistiska och xenofobiska element knutna till hembyggdsrätten. Man vill inte att åländsk mark skall hamna i utlänningars ägo, eftersom de inte förstår att uppskatta Ålands fantastiska natur. Det är bara ålänningar som är värdiga att axla detta ansvar. Den tankegången får mig ärligt sagt att må illa. Inte nog med att den starkt antyder att ålänningar är bättre än alla andra, den utgör också ett hinder för människors fria rörlighet, vilket är något som framför allt Fredrik Gustafsson håller som en av de allra viktigaste. Och det gör han rätt i. Människor som får fara och flyga som de vill är svåra att kontrollera och det är givetvis en mardröm för vilken politiker och byråkrat som helst.

Som rubriken antyder är inte ovanstående de enda protektionistiska åtgärderna som aktualiserats den senaste tiden. EU har infört ett förbud mot import av kött från Brasilien på grund av att ” Brasilien inte kunnat tillmötesgå EU:s krav på kontroll av djurhälsa, transporter och spårning”.
Det kräver knappast någon större tankeverksamhet att förstå att ovan citerade skäl inte har något som helst med saken att göra. Eller skall vi säga att det ligger i klass med ”Vi måste invadera Irak eftersom Saddam har massförstörelsevapen”. Den mest grundläggande regeln inom politiken är att de officiella skälen aldrig är de riktiga. Vad de handlar om är förstås ytterligare protektionism för att skydda EU:s livsmedelsindustri, som om vi inte hade tillräckligt med alla subventioner och övriga tullmurar och importförbud. Hur mycket måste konsumenterna måsta betala för att hålla en uppanbart konkurrensoduglig industri vid liv? Tydligen flera tiotals miljarder om året. Just jordbrukssubventionerna är den överlägset största posten i EU:s budget.
Att låta européerna själva avgöra om de litar på brasilianska köttproducenter kommer inte på fråga, eftersom de då bevisligen väljer fel alldeles för ofta. Se bara på snusarna! Därför måste byråkraterna välja åt oss. Det här är något som vi på Åland också är rätt bekanta med.

För dem som läser Taloussanomat, Kauppalehti och Helsingin Sanomat har det knappast gått förbi att Högsta Förvaltningsdomstolen gav ett tämligen intressant avgörande för inte så länge sedan. Frågan HFD tog ställning till var om läkare som gått ihop och bildat ett aktiebolag fick ta ut sin ersättning som dividend i stället för lön. Genom att använda olika aktieserier och separat bokföring kunde läkarna hålla koll på hur mycket var och en dragit in till bolaget och därmed avgöra hur mycket var och en hade rätt att lyfta i dividend. HFD godkände denna struktur, något som HS var skarpt kritiskt till. På ledarsidan sades att gränsen för arbetsinkomst suddas ut, då vissa yrkesgrupper kan börja lyfta dividend i stället för lön. Det hävdades felaktigt att detta ger ekonomisk fördel, men faktum är att totalskattebördan är ungefär den samma. Det finns dock en märkbar skillnad. Lyfter man dividend slipper man betala den lagstadgade pensionsavgiften. Gissningsvis är det där skon klämmer. För den vänstertidnigen HS är det väl oacceptabelt att vissa föredrar att inte delta i det farsartade pensionssystem som administreras av en av den offentliga sektorns verkliga dinosaurier: FPA.

Annonser

Kommentarer»

1. Henrik Jansson - februari 17, 2008

Jordbruksstöd är inte längre EU:s största utgiftspost. I och med 2008 sjönk den posten till ungefär 43% av EU:s budget, medan den nya vinnaren, stöd för ekonomisk tillväxt och anställningsstöd, står för 45%. Det är ju så man gråter när man märker att nästan 90% av EU:s budget används för helt och hållet förkastliga ändamål (visserligen tror jag inte de resterande 10% används till något vettigare heller). Detta enligt en notis i senaste Foreign Policy.

2. Kaj Grüssner - februari 17, 2008

Ah, tack för rättelsen. Vill minnas att stöden tidvis varit en bra bit över hälften av budgeten.

Undrar även på vilket sätt ECB:s kreditinjektioner beaktas i åtgärderna för ”ekonomisk tillväxt”.

3. Erik Johansson - februari 18, 2008

”Kan man inte se det här som en inskränkning i rätten att äga?

– Nej, det är precis som med jordförvärvsrätten i övrigt.”

Veonica briljerar med sina kunskaper i jordförvärvsrätten

4. Kaj Grüssner - februari 18, 2008

😀

5. Wille Valve - februari 19, 2008

Mycket intressant ljudfil om rättsväsendet i ett AK-samhälle. Rent allmänt så verkar det ställas oerhört stora krav på rationalitet och goodwill i ett AK-rättssamhälle, vilket i mina ögon gör det rätt utopistiskt.

Ett lästips till dig också, Kaj: Du har väl sett nationalekonomen Christer K. Lindholms kolumn i söndagens HBL, där han dödförklarar nyliberalismen i ljuset av Subprime-krisen. Garanterat intressant läsning!

Som jag har sagt nån gång förut, så finns det en hel del som marknaden sköter bättre än offentlig sektor, men t.ex. domstolsväsende och polis hör nog inte till dessa saker …

6. Kaj Grüssner - februari 19, 2008

Det finns väl ingen som kan påstå att den offentliga sektorn sköter domstolsväsendet och polisen på ett bra sätt? Tvärtom har användandet av privata skiljedomstolar ökat mer och mer (inom de områden det är tillåtet), liksom användadet av privata väktarfirmor.

Återkommer om Lindholms kolumn. Men eftersom jag känner till mannen ifråga vet jag också att nationalekonomi inte är hans starka sida.

7. Kaj Grüssner - februari 19, 2008

Det var så läsvärt som jag trodde. Karln kan ju inte ens skilja på ideologi och nationalekonomi. Dessutom talar han om betingad motvilja mot statlig intervention i ekonomin. Vilket skämt!

Amerikanska staten och amerikanska presidenter har sedan Lincoln varit mycket positivt inställda till statliga interventioner i ekonomin. FDR underställde praktiskt taget hela den amerikanska ekonomin central planering.

Det här är alltså nivån på våra nat.ekon professorer. Är det då så konstigt att saker och ting är som de är idag?

8. Henrik Jansson - februari 19, 2008

Economist skriver om statliga interventioner i det senaste numret. Ovanligt sakligt för att vara den tidningen, som i regel inte sticker under stol med sina åsikter, men fortfarande finns grundtanken att staten måste göra _någonting_ för att hjälpa ekonomin med. Hur som helst jämför den forskning från båda sidor om altaret, och den dödförklarar också några interventioner från tidigare år. Här är länken:

http://www.economist.com/finance/displaystory.cfm?story_id=10697166

9. Wille Valve - februari 19, 2008

Tack Henrik, mycket intressant läsning.

10. Kaj Grüssner - februari 19, 2008

När vi ändå håller på och länka så skall jag också ge mitt bidrag:

The Frightful Face of Stimulus

11. Fredrik Gustafsson - februari 20, 2008

Personligen är jag väldigt skeptisk till konjunkturpolitik. Dessutom är den skatterabatt som amerikanska familjer får ta del av i maj ganska cynisk. Det är helt enkelt en förskottsbetalning på deras egna skatteåterbäring. Det vill säga, de får tillbaka en del av den skatt de ändå skulle fått tillbaka lite tidigare, allt för att få dem att konsumera ännu mer.

Den amerikanska ekonomin är sjuk och det vore mycket bättre att, som Ron Paul föreslår, att ta itu med grundproblemen istället för att fortsätta med dessa nödlösningar som bara innebär att krashen bara blir ännu större när den väl kommer.

12. Kaj Grüssner - februari 20, 2008

Så är det.

När ekonomin är på väg in i recession/depression/banan skall man givetvis spara, inte konsumera. Är det verkligen så omöjligt att ta sig en titt på vad som hände på 1930-talet, då FDR gjorde allt vad han kunde för öka konsumtionen? Hur kan det här tämligen uppebara faktumet vara så svårt att fatta?

Nåväl, med tanke på nivån på vissa ekonomie doktorer kan väl inte förvänta sig så mycket. Vi fick faktiskt en liten diskussion på gång, men det slutade med att doktor Lindholm konstaterade ”så här tycker jag, och jag får tycka vad jag vill”.

Visst får han det, men det säger väl en hel del om hans akademiska nivå och den brist på respekt han har för sin egen vetenskap.

Har månne Wille en kommentar till min kritik mot den gode doktorn? 😉

13. Wille Valve - februari 20, 2008

Inget annat än att det vore minst sagt intressant att se en Hbl-svarsinsändare i ämnet 😉

14. Kaj Grüssner - februari 20, 2008

Visst, skulle nog kunna skriva än det ena, än det andra. Problemet är bara det att en insändare inte riktigt räcker till, man skulle behöva en hel artikelserie.

Därför tycker jag att det både är oansvarigt och vetenskapligt oförsvarbart att som dr. Lindholm skriva en liten kolumn om ett ämne han inte känner till och komma med en massa starka påståenden som inte har något med verkligheten att göra.

Men som sagt tycker dr. Lindholm att ekonomi bara har med åsikter att göra, och att det inte existerar fakta eller sanningar inom vetenskapen ifråga.

Om du är nyfiken kan jag dock publicera mitt initiala svar på hans kolumn här på bloggen 🙂

15. Wille Valve - februari 21, 2008

Jaa du.. som dom säger i landet i väst: ”Curiosity killed the cat” 😀

16. Kaj Grüssner - februari 21, 2008

Haha, klassiska transatlantiska visdomsord!

Nåväl, jag tror jag skall se över min korrespondens med doktor Lindholm och plita ihop något, när tillfälle erbjuds. Sannolikt under helgen.

Skulle nog vara lite roligt att springa in till ASA 363 och sitta med på föreläsning i bank- och penningteori…


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: