jump to navigation

En utbildning i kris februari 23, 2008

Posted by Kaj Grüssner in Debatt, Utbildning.
trackback

Min gode vän Wille Valve gjorde mig uppmärksam på en kolumn skriven av Christer K. Lindholm, lektor i nationalekonomi vid Åbo Akademi och publicerades i Hbl 17.2.2008. Rubriken var ”En ideologi i kris”, och i kolumnen drog Lindholm paralleller mellan nyliberalism, fria marknader och bolånekrisen. Nyliberalism är, så vitt jag förstått det, ett annat ord för klassisk liberalism. Trots den begränsade längden lyckades Lindholm få med en ansenlig mängd rena faktafel, varav de flesta på så grundläggande nivå att man verkligen kan undra hur mannen i fråga faktiskt kan hålla en doktorstitel i nationalekonomi. Nedan följer några citat från den gode doktorns kolumn:

den ideologi(nyliberalism) som i ett kvartssekel har styrt den ekonomiska politiken i USA

USA har inte präglats av nyliberalism eller någon annan sorts liberalism för den delen sedan dess grundande i slutet på 1700-talet. Att hävda att den amerikanska ekonomin eller politiken i stort präglats av liberalism är rent skrattretande.. USA:s ekonomi- och penningpolitik har sedan 1930-talet följt fascismens ekonomiska modell: corporatism. The Fed grundades redan 1913, så dagens destruktiva penningpolitik började egentligen redan då, och var en stor bidragande orsak till kraschen 1929.

Ideologin i fråga är naturligtvis nyliberalismen, som i sin korthet går ut på att den fria marknaden alltid och utan undantag leder till bästa möjliga resultat.

Den klassiska liberalismen är en politisk ideologi, enligt vilken statens enda uppgift är att garantera individens rätt till liv, frihet och egendom. Dess ekonomiska modell är laissez faire kapitalism. Lindholm blandar ihop filosofi med nationalekonomi.

En ideologiskt betingad motvilja mot alla former av statlig inblandning…

Någon sådan motvilja har inte funnits i USA på mycket länge. Både från politiskt och näringslivets håll har krav på intervention ställts. Tullmurar, licenskrav, subventioner, antitrustlagar etc. har länge varit vardagsmat i USA, precis som här.

… kan till en del förklara att den halsbrytande risktagningen på den amerikanska bolånemarknaden vars följdverkningar sedan utlöste den nuvarande krisen tilläts fortgå så länge.

Den sprickande bubblan är orsakad av statlig intervention i form av centralbankens kreditinjektioner, samtliga med stort stöd från privata affärsbanker. Faktum är att staten till och med tvingat banker låna ut till icke kreditvärdiga låntagare med hänvisning till diskrimineringsförbud.

Den främsta drivkraften bakom USA:s ekonomiska tillväxt har redan länge varit den privata konsumtionen

Det är just denna kreditdrivna konsumtion som ofta lett till ekonomiska kriser, vilket subprime-krisen är ett bra exempel på. Endast sparande kan leda till tillväxt. Artificiellt stimulerad konsumtion leder till sprickande bubblor.

Orsaken till medelklassens ekonomiska predikament är att en allt större del av den årliga inkomstökningen har koncentrerats till de allra rikaste.

Den verkliga orsaken till att medelklassen håller på att slås ut är den höga, av staten skapade inflationen. Erosionen av medelklassen är en oundviklig följd av hög inflation, eftersom inflationen gör vanliga människor fattigare. De som sitter nära centralbanken, däremot, blir rika.

Till en del kan den rekordartat ojämna inkomstfördelningen förklaras av att marknaden, i god nyliberal anda, har fått ha sin gilla gång utan några störande statliga ingrepp.

Orsaken till den ojämna inkomstfördelningen redogjorde jag för i punkten ovan. För den som är intresserad av den här frågan kan rekommendera Ron Paul. Han är ytterst bra på att förklara hur inflationen påverkar oss. Att påstå att marknaden i USA fått gå sin gilla gång utan statliga ingrepp ett rent vansinnigt påstående.

växande inkomstskillnader anses nämligen inte bara vara oundvikliga utan rentav önskvärda,

Ingen form av liberalism förespråkar inkomstklyftor, den förespråkar enbart att var och en skall ha full rätt till sin egendom. Det är en viktig skillnad mellan de två ställningstagandena.

Nyliberalismens akademiske gudfader Milton Friedman gick hädan för snart två år sedan

Friedman var knappast någon liberalistisk gudfader, men han hade sina stunder. Han brukade säga (ungefär) att tack vare ekonomerna så var världens tullar kanske en tiondels procent lägre än vad de annars skulle ha varit. Den skillnaden gör att de tjänat in sina löner tusen gånger om.
Som libertarian är det gärna den Friedman man minns, en ekonom som sina vissa villfarelser till trots var en fantastisk akademiker.

Liberalismen, vare sig klassisk eller ny, är inte i kris. Tvärtom upplever den ett stort uppsving, mycket tack vare Ron Pauls kandidatur. Vad som däremot är i kris är utbildningen i nationalekonomi. På grund av lektorer som Christer K. Lindholm, som sannerligen inte är ensam om sin okunskap, har nationalekonomin reducerats till en åsiktsvetenskap som inte längre tas på allvar. Därför är vi dömda att genomgå samma ekonomiska kriser gång på gång på gång. Den kris som USA är på väg in i nu kan mycket väl visa sig vara den allvarligaste någonsin, vars konsekvenser jag åtminstone inte i det här skedet vill sia om.

Annonser

Kommentarer»

1. Kaj Grüssner - februari 23, 2008

Angående nyliberalism. Här är en är bra kommentar av Henrik Bejke:

Vad är nyliberalism?

Visserligen utelämnar han bl.a. Mises Institute och Ron Paul, men får annars med det mesta.

2. Fredrik Gustafsson - februari 23, 2008

Jag tycker att denna artikel kanske är den främsta orsaken till varför det är så viktigt att skriva om liberalism, till exempel på bloggar som denna och i insändare. Folk är helt enkelt okunniga om vad liberalism är för något.

Egentligen är det inget konstigt med detta. Jag är okunnig om en massa olika saker. Jag vet inte hur man byter oljan i bilen, jag kan identifiera max tio olika fågelarter och är helt handikappad gällande fysik.

Att jag är okunnig gällande dessa saker är dock inte ett stort problem: jag kan leva mitt liv ganska ostört ändå. Okunskapen om vad liberalism och verklig frihet är, och vad som skiljer dessaa från dagens amerikanska samhälle, är dock det som står emellan oss och fascism, och något som alla som månar om sitt liv, bör känna till.

3. Fredrik Gustafsson - februari 23, 2008

Det uttalande jag kanske stör mig mest på är detta:

”Ideologin i fråga är naturligtvis nyliberalismen, som i sin korthet går ut på att den fria marknaden alltid och utan undantag leder till bästa möjliga resultat.”

Snacka om halmgubbe. Sjävlfallet leder människors fria val och handlingar inte alltid till bästa möjliga resultat. Tanken är fullständigt absurd. Däremot leder möjligheten att kunna fatta sina egna beslut, och ett samhälle som bygger på frivillig samverkan, i de flesta fall till ett bättre resultat _jämfört_ med ett samhälle som bygger på våld och tvång och där människor inte är fria att fatta sina egna beslut.

4. Kaj Grüssner - februari 23, 2008

Jag skrev ett långt mail till Lindholm om hans kolumn. Vi fick igång en liten korrespondens, men den slutade rätt tvärt.

Den gode doktorns ståndpunkt kunde summeras med ”Så här tycker jag, och jag får tycka vad jag vill”

Så hög vetenskaplig nivå klarade han av att hålla. Konstaterade att han tycker si, jag tycker så. Det finns ingen sanning eller ekonomisk verklighet.

Drar man den logiken till sin spets blir slutresultatet att det överhuvudtaget inte finns några orsaker till ekonomiska kriser. De händer helt slumpartat utan att något som helst skäl. Man kan ju verkligen fråga sig varför Lindholm har doktorerat i nationalekonomi om han anser vetenskapen ifråga vara så värdelös.

5. Fredrik Gustafsson - februari 23, 2008

Fick du honom att förstå att USA inte är nyliberalt, eller fattade han inte det heller? Egentligen vet jag inte om man skall bli speciellt upprörd. Det han menar med nyliberalism och det han kritiserar har inget med nyliberalism att göra. Det som är upprörande är att han använder en term som han inte förstår innebörden av.

6. Kaj Grüssner - februari 23, 2008

För Lindholms del handlar det inte om vad man förstår, det handlar om vad man tycker. Om han tycker att USA är nyliberalt så är USA nyliberalt, åtminstone i hans värld. Vad USA är i min värld bestämmer jag. Ekonomisk lag och verklighet existera inte. Det enda som finns är åsikter.

Lite svårt att diskutera med en person som tänker på det sättet.

7. Fredrik Gustafsson - februari 23, 2008

Låter som en av de onda i Ayn Rands böcker. Man kanske skulle skicka honom en kopia av Atlas Shrugged =)

8. Anders Lind - februari 29, 2008

Subjektivism är ruttet….det finns BARA en värld!

9. Kaj Grüssner - mars 2, 2008

Anders

Skulle du kunna utveckla litet?

10. Fredrik Gustafsson - mars 4, 2008

På tal om subjektivism slår väl DNs Maria Schottenius nytt rekord när hon försöker slingra sig ur att DN ljugit om Johan Norberg:

”- Det är en ny sak som har kommit på senare år, det här att folk ska be om ursäkt, att det finns sant och falskt, och lögner och hit och dit. Det pratas liksom i de termerna och det är ganska nytt. För det mesta så diskuterar man, resonerar, har uppfattningar, åsikter. Det är ett väldigt ointellektuellt sätt att gå till väga på tycker jag, det här att här var det lögn och det ska ursäktas. Så skriver man ju inte normalt sett i kulturartiklar. Så det här är något nytt som jag inte förstår.”

Jag fattar noll. Så för några år sedan fanns det inget sant och falskt, ingen bad om ursäkt, och ingen kunde ljuga? Att det sedan är ointellektuellt att anse att det finns sant och falskt är förstås stor humor.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: