jump to navigation

Den ekonomiska krisen i USA, del 1 mars 25, 2008

Posted by Kaj Grüssner in Nationalekonomi.
trackback

Den senaste tiden har den ekonomiska krisen i USA refererats allt ivrigare i världspressen. Även våra finska tidningar har uppmärksammat skeendena på andra sidan Atlanten, och inte en nyhetssändning går förbi utan att den nämns. Men jag har än så länge inte sett några seriösa försök till att förklara vad krisen beror på (förutom på mises.org). Det beror sannolikt på oenigheten om vad konjunkturcykler (sprickande bubblor) orsakas av. För det är precis det som den ekonomiska krisen i USA är: en gigantisk bubbla det redan börjat gå hål på, men som ännu inte har spruckit. Main stream ekonomer hävdar att bubblorna beror på överambitiösa investerare och företagare som gör alltför optimistiska satsningar som sedan slår fel. Österrikiska ekonomer menar att bubblor är en naturlig följd av inflationen som centralbanken skapar då den trycker pengar ur tomma intet, pengar som sedan dubbleras många gånger om inne i banksystemet.

För att förstå skillnaden måste man först reda ut vad vissa ord betyder. Först ut är ordet kapital. Kapital är produkten av sparande. Sparande i sin tur är att avstå från konsumtion. Utan kapitalackumulation kan ingen tillväxt ske, eftersom kapital används till att investera i nya och bättre produktionsfaktorer. För att illustrera skall jag använda mig av så kallad Robinson Crusoe ekonomi.

Crusoe är ensam på sin ö och för att överleva måste han äta. Anta att Crusoe ägnar 12 timmar varje dygn åt att plocka bär. Under den tiden plockar och äter han 1000 bär. Han ägnar sig åt fritidsaktiviteter i 4 timmar och sover i 8 timmar. Hans konsumtion är lika med hans produktion. Så länge det förhåller så förblir hans levnadsstandard oförändrad. Om vi nu antar att Crusoe lyckas skära ner sin konsumtion till 800 bär om dagen, men håller produktionen oförändrad, får han ett överskott på 200 varje dag. Det är kapitalackumulation, vilket innebär att han kan avstå från bärplockning var femte dag. Han har alltså 12 timmar var femte dag som han ägna åt annat. Till exempel kan han vila hela dagen, men det är inte produktivt. I stället ägnar han dessa 12 timmar åt att bygga ett bärplockningsredskap. Det tar 60 timmar att bygga redskapet, det vill säga fem ”lediga” dagar. När redskapet är färdigt kan han plocka 2000 bär på 12 timmar. Med andra ord har han investerat sitt kapital i en bättre produktionsfaktor, vilket har fördubblat hans produktion. Hans sparande har lett till ökat kapital, som i sin tur lett till högre produktivitet som sedan lett till högre levnadsstandard. Sparande, kapital och investering.

Vad ovanstående illustration visar är att en investering endast är möjlig om det finns kapital att tillgå och att kapital enbart kan skapas genom sparande. Om inte Crusoe minskat sin konsumtion (sparande), hade han inte fått sitt bärlager (kapital) som han sedan använde för att bygga sitt redskap (investering). Utan att spara sina bär hade alltså inte kunnat bygga sitt redskap.

Nu är det naturligtvis inte så att varje aktör måste spara ihop sitt eget kapital för att kunna göra investeringar. Man kan också låna av andra, det vill säga få kredit för vilket man betalar en viss ersättning, det vill säga ränta.

Säg att Crusoe inte klarar av att sänka sin konsumtion till 800 bär och därmed heller inte lyckas bygga upp sitt kapital. Om han vill göra sitt redskap måste han låna bär av någon annan, t.ex. Fredag. Fredag spenderar sin dag precis på samma sätt som Crusoe med skillnaden att han bara konsumerar 800 bär mot Crusoes 1000. Det överskott han får lånar han ut till Crusoe med ränta. Crusoe behöver 5000 bär för att bygga sitt redskap. Det lånar han av Fredag med löfte om att betala tillbaks 6000, vilket han utan problem klarar av efter att han tillverkat sitt redskap. Crusoe lovar alltså att betala 6000 bär i framtiden för att få 5000 bär genast, eftersom bären är mer värda för honom idag än vad de är om en månad. Det är så räntan fungerar, den avspeglar våra tidspreferenser. Räntan är vad du är villig att betala för att få tillgång till kapital idag i stället för någon gång i framtiden. Fredag lånar bär till Crusoe (kredit) i hopp om att få tillbaka det plus avkastning (ränta).

Annonser

Kommentarer»

1. Fredrik Gustafsson - mars 25, 2008

Vi väntar spänt på fortsättningen. F.ö. tror jag visst att någon här har läst Rothbard =)

2. aginamist - mars 25, 2008

Ser fram emot fortsättningen jag också!

3. . - mars 25, 2008

För att det ska löna sig att producera effektivare måste väl någon konsumera den ökade produktionen? Utan ökad konsumtion inget behov av bättre produktionsfaktorer och således måste väl ändå resonemanget om sparande som allenarådande bot på problemet falla på eget grepp, eller?

4. Jakob Lundberg - mars 25, 2008

Ökad konsumtion är givetvis orsaken till sparandet. Om Crusoe inte hade varit intresserad av att öka sin konsumtion skulle han aldrig ha blivit motiverad att göra den uppoffringen som sparandet innebär. Men om han vill öka sin konsumtion är han tvungen att spara för att kunna öka produktionen.

Man bör också poängtera att även underhållet av kapitalet kräver att Crusoe sparar. Dvs tid som kunde användas att plocka bär eller att vila måste användas till reparation och byggande av nya redskap. Om all tid läggs på bärplockning och vila kommer snart hans produktivitet att sjunka tillbaka till den ursprungliga nivån.

5. Andreas Nyberg - mars 25, 2008

Han har ju också möjligheten att ligga och lata sig längre (XLNT) då produktiviteten per arbetad timme ökat, även om vi antar att han ägnar säg en timme om dagen för underhåll av sina redskap.

6. Kaj Grüssner - mars 25, 2008

.

Exemplet visar att investering är omöjlig utan kapital, och kapital kan enbart uppstå genom sparande. Om Crusoe vill öka sin produktivitet står han inför ett problem. Den ”allenarådande boten” i exempelfall 1 är att först spara och sedan investera.

Så nej, resonemanget faller inte, det håller alldeles utmärkt. Men du lyfter fram en bra poäng. Om Crusoe inte är intresserad av att öka sin välfärd kommer han inte att spara. Som med allt annat handlar det om vad individen värderar.

Fredrik

Tänkte väl att du skulle känna igen bärplockningen =)

7. Fredrik Gustafsson - mars 26, 2008

”För att det ska löna sig att producera effektivare måste väl någon konsumera den ökade produktionen?”

Som Jakob säger uppkommer sparande just pga att folk vill öka sin konsumtion. Och detta behöver inte ens vara ökad konsumtion av varor, utan även ökad konsumtion av fritid. Det vill säga, man gör en investering som gör att man kan producera dubbelt så mycket på samma tid som man gjorde tidigare. Inte nödvändigtvis för att man vill konsumera dubbelt så mycket av det man producerar (eller som man kan byta till sig mot det man konsumerar), utan kanske på grund av (som Andreas säger) att man vill konsumera mer fritid, utan att sänka sin konsumtion av varor. Det torde vara fullständigt självklart att inkomstökningen kommer av att man just sparar och investerar–inte av att man använder denna ökade produktivitet till att konsumera mer eller vara mer ledig. Snacka om att förväxla orsak och verkan. Och givet att det finns någon som sparar (vilket är en förutsättning för att någon skall kunna investera) så finns det garanterat en efterfrågan efter mer fritid eller mer varor. Nationalekonomi är för det mesta väldigt enkelt: det gäller bara att glömma det man lärde sig i den statliga skolan och börja tänka logiskt.

8. . - mars 26, 2008

Jag har fått för mig att USA’s problem till stor del kan härledas till alltför hög konsumtion av skinande skit på kredit.

Är den nationalekonomiskt logiska lösningen på detta (lite tillspetsat) att minska konsumtionen för att ha råd att bygga effektivare produktionsmaskiner för konsumtionsvaror?

9. Kaj Grüssner - mars 26, 2008

.

Det är mycket riktigt den kreditfinansierade konsumtionen som i hög grad bidragit till de ekonomiska problemen i USA. Vad landet behöver är mer sparande så att verkligt kapital kan byggas upp. Tyvärr har centralbanken och FRB-systemet förstört ekonomin med inflation. Hur detta har gått till kommer att behandlas närmare i del 2.

10. . - mars 26, 2008

Ser fram emot det, jag läste den senaste tråden du hade om FRB och fick inte riktigt klart för mig varför ingen hänsyn verkade tas till säkerheterna (som ju måste ställas vid de flesta banklån) när FRB-systemet kritiserades. USA har för länge sedan passerat gränsen, därom tvistar jag icke men alla system kan ju missbrukas mer eller mindre flagrant men de behöver ju för den sakens skull inte vara dåliga.

11. Kaj Grüssner - mars 26, 2008

FRB handlar om mycket mer än missbruk, det handlar om legaliserat bedrägeri och falskmynteri. De som vinner på systemet är staten och de finansiella institutionerna, på vanliga individers bekostnad. Inflationen må skapas av centralbanken, men den expanderar något enormt inom banksystemet, vilket kan ha katastrofala följder. FRB-systemet är både dåligt, skadligt och oärligt.

Märkte förresten att FRB behandlas först i del 3 (ber om ursäkt för felsägningen), men det är egentligen inte så viktigt i sig. Som sagt ökar det bara inflationens verkningar, det är inte dess grund. Mer om skadeverkningarna och inflation i del 2 alltså, FRB tas upp i del 3.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: