jump to navigation

Tillfälligt tema mars 27, 2008

Posted by Fredrik Gustafsson in Meta.
3 comments

Bloggens tema (utseendet) verkar ha fått AIDS, så jag övergår till ett tillfälligt tema. Antagligen blir det att byta till ett helt nytt utseende inom kort. Det förra var snyggt, men hade väldigt mycket buggar. Jag kommer dock antagligen att vänta med detta tills de släppt och jag installerat WordPress 2.5.

Annonser

Barns rättigheter mars 27, 2008

Posted by Fredrik Gustafsson in Naturliga rättigheter.
2 comments

Detta med barn, eller mer exakt vilka skyldigheter föräldrar har gentemot sina barn, är en av de frågor som delar klassiska liberaler. Jag har varit inne på denna fråga tidigare, men i och med att jag till viss del ändrat uppfattning i frågan kan det vara värt att återvända till detta ämne.

Den senaste tiden har jag debatterat detta med konfessionella skolor med andra klassiska liberaler. Till min förvånig argumenterar vissa för att sådana skall förbjudas. Argumentet är att föräldrarna inte har någon rätt att undanhålla viktig information och kunskap från sina barn, eftersom det kan jämställas med ett psykiskt övergrepp. Exemplet min motdebattör använde var barn som går i religiösa skolor och därmed får lära sig skapelseberättelsen istället för evolutionsteorin.

Jag kan medge att man kan åsamka ett barn bestående men om man berövar barnet viss kunskap och skolning. Men jag tycker detta endast gäller undervisning i språk och matematik. Om man inte lär sig läsa, skriva eller räkna som barn, är det mycket svårt att göra det som vuxen. Om detta skall jämställas med fysisk misshandel är jag dock inte säker på.

Men säg att vi har att göra med en konfessionell skola som visserligen lär barnet att läsa, skriva och räkna, men inte lär ut evolutionsteorin. Kränker föräldrarna barnets rättigheter om de placerar det i en sådan skola? Nej, det gör de definitivt inte. Om man inte får lära sig om Darwin som liten, finns det ingen som hindrar en från att göra det när man är vuxen. Man får inga bestående men av det.

Att ens sätta barn i skola är ett rätt modernt fenomen, och evolutionsteorin formulerades först under mitten av 1800-talet. Detta skulle innebära att barn födda före början av 1800-talet, som inte gick i skola och som inte lärde sig evolutionsteorin, alla fick sina rättigheter kränkta. Detta är förstås helt absurt. Rätten för ett barn att gå i skola och lära sig ditten och datten, och skyldigheten för föräldrarna att sätta sina barn i skola, är en välfärdsrättighet. Riktiga rättigheter skall vara universella. Man skall ha dem enbart genom att man är människa, och de skall vara samma för alla människor genom alla tider. Rätten för ett barn att gå i skolan och lära sig om evolutionsteorin är uppenbart inte en sådan rättighet.

Dessutom är själva idén att staten skulle förbjuda en produkt (konfessionella skolor) som vissa människor efterfrågar inte speciellt bra. Hur hårt än staten skulle trampa ner på dessa skolor skulle det uppstå en svart marknad för denna typ av utbildning, och det skulle inte göra någon glad, allra minst barnen. Om staten förbjuder något som människor vill ha, då uppstår en svart marknad. Så är det alltid.

Men vad händer i fallen där föräldrarna försätter sina barn i uppenbar fara eller förvägrar dem något som uppenbart hämmar deras utveckling? Hur skulle en helt fri marknad lösa detta? Jag tror att den fria marknaden skulle lösa det på följande sätt. Om någon, vem som helst, anser att ett barn utsätts för skada eftersom dess föräldrar slår det, vägrar skicka det till skolan, ger barnet alldeles för fet eller onyttig mat, och så vidare, bör denna person kunna ta föräldrarna till en (privat) domstol.

Om han eller hon kan bevisa (a) att barnet far illa (b) att barnet själv vill äta nyttigare/gå i en vanlig skola/leva i en annan familj/osv (barn som är några år gamla är kapabla att besluta detta) och (c) att personen är villig och kapabel att själv ge barnet detta (bekosta dess skolgång, mat, adoptera det, osv), då bör domstolen kunna besluta att personen får göra detta. Barnet är inte föräldrarnas egendom. Visst, föräldrar bör få uppfostra sina egna barn, bland annat för att de i 99 fall av 100 gör det bästa jobbet. Men om någon kan bevisa det jag nämnt ovan bör en domstol kunna gripa in. I fallet med de överviktiga barnen som jag skrev om igår skulle det till exempel uppenbart vara fel att tvinga barnen från deras familj, eftersom de själva vill stanna.

Som slutsats skall man i allmänhet vara väldigt försiktig med att ropa på polisen om någon uppfostrar sina barn på ett sätt jag inte gillar och lär dem irrläror, till exempel ger dem en marxistisk skolning. För så fort jag ropar på polisen finns det inget som hindrar någon annan från att ropa polisen för att jag lär ut till exempel österrikisk nationalekonomi (vilket de tycker är en irrlära) till mina barn eller skickar dem till en skola där de får lära sig detta. Om jag vill ha friheten att uppfostra mina barn på det sätt jag vill, måste jag vara beredd att ge andra precis samma frihet.

Den ekonomiska krisen i USA, del 2 mars 27, 2008

Posted by Kaj Grüssner in Nationalekonomi.
6 comments

Nu när begreppen sparande, kapital, investering, kredit och ränta är definierade kan man börja analysera den ekonomiska krisens orsaker. Enligt österrikisk teori är det centralbanken som är grundorsaken till de problem vi ser idag. Det beror på att den skapar pengar or tomma intet, vilket leder till att räntan blir lägre än vad den skulle vara om den bestämdes av marknaden.

Som konstaterades i Del 1 är räntan ett uttryck för våra tidspreferenser och tjänar därigenom som en signal till producenterna om vad konsumenterna föredrar. Då de vill konsumera mycket minskar tillgängligheten på kapital, vilket betyder att räntan stiger. När pendeln svänger och konsumenterna börja spara i stället, då ökar tillgängligheten på kapital med följden att räntan sjunker. Denna signalmekanism är oerhört viktig för producenterna, eftersom den säger när det är dags att satsa på produktion och när det är dags att göra investeringar. När en producent planerar en investering, t.ex. en ny fabrik, nya maskiner, inträde på andra marknader eller något liknande, gör han en uppskattning på hur stor avkastning investeringen kommer att ge. Om hans uppskattade avkastning är högre än räntan tror han sig kunna göra vinst och kommer följdaktligen att genomföra sin investering. Om den uppskattade avkastningen är lägre än räntan kommer han att avstå. Det är här problematiken med centralbanken kommer in.

När centralbanken skapar pengar och injicerar dem in i banksystemet ökar tillgängligheten på kredit. På grund av detta sjunker räntan vilket gör det lönsammare att investera. Problemet med detta är att det ökade kapitalet inte bygger på verkligt sparande. Räntesänkningen är alltså inte verklig. Konsumenternas preferenser har inte ändrats, trots att den låga räntan får det att verka så. När producenten gör sin uppskattning och jämför den med räntan kommer han att tro det är lönsamt att investera, eftersom den uppskattade avkastningen är högre än den artificiellt låga räntan. Det leder till att han genomför investeringar han annars inte skulle ha gjort. Ju mer pengar centralbanken skapar desto mer sjunker räntan, och desto fler producenter luras till att göra olönsamma investeringar. Det är detta kluster av felinvesteringar som utgör det som brukar kallas bubbla. Ekonomin ser ut att uppleva en stadig tillväxt tack vare alla investeringar som görs, men eftersom tillväxten inte bygger på verkligt sparande är den inte heller verklig. Bubblan spricker då felinvesteringarnas olönsamhet börjar visa sig och företag efter företag hamnar i ekonomiska svårigheter, lån förfaller till betalning, folk förlorar sina jobb och så vidare.

Vad som sker rent ekonomiskt är att marknaden rensar bort alla felinvesteringar och allokerar om resurserna från de olönsamma sektorerna till de lönsamma. Den process marknaden går igenom då den korrigerar de fel aktörerna har gjort är ofta mycket smärtsam, men absolut nödvändig och fullständigt oundviklig. Det enda centralbanken kan göra är att fördröja den genom att fortsätta pumpa in mer och mer skapade pengar, men det enda som händer är att bubblan blir ännu större vilket i sin tur betyder att korrigeringsprocessen blir desto längre och smärtsammare.

Sprickande bubblor är dock inte det enda problemet som centralbankens pengaskapande kan leda till. Enligt österrikisk terminologi betyder begreppet inflation att penningmängden ökar vilket leder till att pengarnas värde per enhet (t.ex. dollar) sjunker. Om penningmängden ökar för mycket och för snabbt är risken stor för hyperinflation, vilket betyder att pengarna (i regel en viss valuta) i praktiken förlorar hela sitt värde. Man kan alltså inte att använda dem till att köpa varor och tjänster med längre, eftersom ingen vill ha dem. På grund av att ett lands ekonomiska system oftast bygger på sin valuta leder hyperinflation till att hela det ekonomiska systemet fullständigt kollapsar. Inflation är alltså enligt österrikisk teori inte stigande priser, vilket är hur main stream ekonomer definierar inflation. Stigande priser är följden av inflation, som beror på att pengarnas köpkraft minskar då deras värde sjunker. Ju mer pengarnas värde sjunker, desto mer pengar måste du betala för en vara eller en tjänst. Om pengarnas värde sjunker till noll blir deras köpkraft lika med noll. När det händer är den ekonomiska krisens botten nådd.

Länkar till tidigare delar:
Ett ambitiöst projekt

Den ekonomiska krisen i USA, del 1