jump to navigation

Vad äganderätt är och hur den uppstår augusti 7, 2008

Posted by Kaj Grüssner in Hembygdsrätten, Naturliga rättigheter.
trackback

En av de mest centrala elementen inom politisk filosofi är den äganderätten och dess uppkomst. Det är ett koncept som för många är svårt att greppa, framför allt vad gäller mark, eftersom det är så svårt att föreställa sig att en bit land kan vara utan ägare. I brist på privata ägare, är det staten som äger.

Rent teoretiskt utgår äganderätten från varje individs rätt till sin egen kropp. Även om du inte har några andra ägodelar, inget hus, ingen bil, inga kläder eller något annat, så äger du i alla fall din egen kropp. Det är ett av de främsta teoretiska argumenten mot all form av slaveri. Att ha äganderätt till något innebär att du har rätt att förfoga över egendomen i fråga på det sätt du vill så länge du inte skadar andra. Du har rätt att använda din egendom, låna ut den, hyra ut den, sälja den eller ge bort den. Kort sagt, du får göra vad du vill med den eftersom den är din och just på grund av att det är din och ingen annans.

Den förklaring på äganderättens uppkomst som klassiska liberaler och österrikiska ekonomer håller på är John Lockes princip, som han utarbetade på 1600-talet. Den går ut på att äganderätt uppstår då en person bearbetar en bit mark, exempelvis genom att bruka jorden. Den åker han plöjer upp och de grödor han sår blir hans, tack vare det arbete han lagt ner på det. I praktiken innebär det att man faktiskt måste göra något med den bit mark man gör anspråk på. Det räcker inte att sätta upp ett staket och säga ”Det här är mitt”. Den rätten får du först då du blandar ditt arbete med den mark du ämnar äga. Denna princip kallas ofta för homestead principle.

När äganderätten väl har uppstått kan den överföras från en ägare till en annan genom frivillig handel. I dylik överlåtelse är just ordet frivillig imperativt, eftersom äganderätten inte kan överlåtas genom tvång. Den som tvingar till sig en viss egendom från dess rättmätige ägare erhåller inte äganderätten över sagda egendom. Äganderätten är alltjämt kvar hos den rättmätige ägaren som därför har rätt till att vidta åtgärder för att återbörda sin egendom. Att tilltvinga sig andras egendom kallas rån eller plundring. Då staten gör det kallas det förstås för skatt. Att ta någon annans egendom utan dennes vetskap och tillåtelse kallas stöld eller snatteri. Med frivillig handel menas att någon erbjuder ägaren något i utbyte mot äganderätten till en viss egendom. Idag är det oftast pengar, men kan egentligen vara vad som helst. Det viktiga är att det är fråga om ett frivilligt utbyte.

Om jag ser att Fredrik har en slips som jag vill ha så finns det två sätt för mig att komma över denna slips, frivillig handel eller tvång. För att få honom att frivilligt avstå från slipsen måste jag erbjuda honom något i utbyte, vilket alltså kan vara vad som helst. Jag kan erbjuda honom pengar, en tavla, ett par skor eller en varför inte en arbetsinsats, t.ex. att skriva x antal bloggposter eller att göra hans skattedeklaration. Om han av någon anledning inte vill avstå från sin slips frivilligt, kvarstår det andra alternativet. Jag kan ta en pistol och rikta den mot hans huvud och tvinga honom att ge mig slipsen, eller så kan jag stjäla den hur hans skåp vid nästa pokerkväll när han inte ser. De flesta håller säkert med om att de förra sättet är rätt, medan det senare är fel. Samtidigt innebär det att äganderätten överförs till mig endast genom att följa det första alternativet. I det senare, är det alltjämt Fredrik som äger slipsen trots att jag har den i min besittning. Det här torde vara solklart för allt och alla, men naturligtvis inte för staten.

Mark och fast egendom har alltid ansetts vara skilt från lös egendom och därför underkastat strängare regler. Utgångspunkten är, så som ovan konstaterats, att om inte en privat person eller organisation äger marken, är det per automatik staten som gör det. Vilken stat det är frågan om beror förstås på inom vilken stats gränser ifrågavarande mark ligger. Men även du köper en bit mark, t.ex. en strandtomt ute i skärgården, är det staten som är de facto ägare. Du måste ha en myriad olika tillstånd för att få bygga på eller bruka din mark som du vill och i många fall får du överhuvudtaget inte gör det du skulle vilja. Bland annat måste du först ansöka om och få lagfart på tomten innan den ens i dess begränsade bemärkelse räknas som din. På Åland får du inte ens sälja den till vem du vill, köparen måste som bekant ha hembygdsrätt. Dessutom måste du betala hyra till staten i form av fastighetsskatt. Utöver allt detta finns det en speciell skatt som uppbärs vid köp av fast egendom, den så kallade överlåtelseskatten. Enligt överlåtelseskattelagen måste köparen av fast egendom betala 4 % av köpesumman i överlåtelseskatt. Som köpare måste man alltså först betala skatt för att få köpa marken, sedan underkasta sig alla förbud och byråkrati som hör markägande till och sedan ännu betala fastighetsskatt varje år. Staten behöver givetvis inte göra något för berättiga alla dessa skatter och rättighetskränkningar. Den äger all mark punkt slut och dess ägande har uppstått automatiskt genom gränsdragningar. Det räcker inte för vanliga individer, men nog för staten.

Även om man tycker att staten behövs till att ”garantera” diverse sociala tjänster och upprätthålla lag och ordning, så måste det väl ändå sägas att statens anspråk på all mark inom landets gränser är fullständigt orimligt och illegitimt.

Annonser

Kommentarer»

1. Kaj Grüssner - augusti 7, 2008

För att uttrycka sakens kärna med Lockes egna ord:

”Every man has a property in his own person. This nobody has any right to but himself. The labor of his body and the work of his hands are properly his.”

— John Locke, 1690


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: