jump to navigation

Förnekelse är statens bästa vän augusti 16, 2008

Posted by Kaj Grüssner in Paternalism, Politik och samhälle.
trackback

Samhällsintresserad som jag är, var jag oerhört glad att se att HBLs ledarskribent, Björn Sundell, är tillbaka efter semestern. Efter några rätt harmlösa ledare, börjar han sakta arbeta upp sig mot sin gamla form. Igår (15.8) skrev han om Iraks väg mot stabilitet. Enligt färska rapporter har Irak en hel massa miljarder på amerikanska bankkonton, trots att det inte direkt saknas saker att sätta pengar på i hemlandet. Situationen är alltså den, att landet har hur mycket pengar som helst, men vet inte hur saker och ting skall fås igång. Sundell, med sitt omotosvarade skarpsinne, identifierar genast roten till problemet:

Bristen på kunniga tjänstemän. Och även om han inte säger det rakt ut, är det knappast någon skogsvild gissning att han saknar kunniga politiker också. Så här uttrycker Sundell själv saken:

Irak saknar helt enkelt yrkeskunnigt folk som kan planera projekt, göra upp budgetar, övervaka stora byggen, hantera omfattande kassaströmmar (utan att stora belopp hamnar i fel ficka) och sköta den tekniska kvalitetskontrollen.

För den som någonsin orkat ögna igenom en av mina poster lär det knappast komma som en överraskning, att jag har en liten annorlunda syn på saken. Iraks problem är varken kvantiteten eller kvaliteten på tjänstemännen. Om det ändå vore så enkelt. Det finns inte ett land i hela världen som inte har för många och för inkompetenta tjänstemän. Irak har många långt mer allvarligare problem än så. För det första har etniska motsättningar alltid varit starka i landet. För det första var landet en militärdiktatur i ca 30 år före Gulfkrig II. För det tredje drog sagda denne diktator in Irak i flertalet konflikter, vars resultat var att landet isolerades från resten av Arabstaterna och ett förödande handelsembargo från Väst. För det fjärde ansåg en Väststat att landet utgjorde ett hot mot sagda stats nationella säkerhet och invaderade, vilket först ledde till stridigheter, sedan ockupation och därefter inbördeskrig. Ingen vet hur många som har dött sedan den senaste invasionen. Moderata gissningar talar om hundratusentals, andra talar redan om många miljoner. De materiella skadorna uppgår till oräkneliga miljarder. För det femte styrs Irak fortvarande av en ockupationsmakt som varken har råd eller kompetens att sköta sina åtaganden där. Faktum är att ockupationsmakten totalt har kört sitt eget land i botten, just på grund av denna skriande brist på kompetens.

Staten Iraks problem började med en västerländsk kolonialmakt, fortsatte under inhemsk diktatur och dras nu med en annan västerländsk ockupationsmakt. Problemet för vanliga irakier har alltid varit det samma: staten med dess politiker och tjänstemän, både egna och utländska. Sett till landets storlek är det världens oljerikaste nation, inte minst på grund av att alla de av staten orsakade problemen har oljeproduktionen hållits långt under potentiell nivå. Kuwaits oljeminister sade i början av 2000-talet att om Kuwait flyter på olja, så svävar Irak.

Detta till trots är och har Irak alltid varit ett utvecklingsland, vars armé främst bestått av gammalt skräp taget från Sovjets militära skrotlager. En annan ledarskribent på HBL betonade tidigare i år vikten av att utländska oljebolag inte tillåts utvinna Iraks olja hur som helst, utan att oljefälten måste hållas under statlig kontroll. Endast på detta sätt kan rikedomarna komma folket till godo. Jag utmanar denne skribent och alla andra att visa på vilket sätt oljetillgångarna i Iran eller Saudi-Arabien har kommit folket till godo. Hur har Afrikas rikedomar, som alltid varit under strikt statlig kontroll, kommit folket till godo?

Jag undrar ofta hur det är möjligt att så många kan hålla kvar vid sådan förnekelse av verkligheten. Det har alltid funnits stora skillnader mellan Väst och resten av världen, men den avgörande faktorn, det som gjorde att Europas utveckling sköt iväg och formligen exploderade i höjd levnandsstandard för samtliga samhällsklasser, var just det att rikedomarna hölls kvar i privata händer, de förstatligades aldrig. Förrän på 1900-talet. Östeuropa och Sovjet föll under kommunismen och vi vet alla hur det gick. Där ägde staten allt. Resultatet blev tiotals miljoner döda, av både direkt våld och brist på livsnödvändigheter.

Landet Irak har nu två stater som försöker styra och ställa över folket, med våld som främsta medel. Landet Irak och de människor som bor där behöver färre tjänstemän och kraftigt reducerad statsmakt, inte flera tjänstemän och nationaliserad industri. Människorna i Irak kan nog ta vara på sig själva. De kan bedriva handel. De kan samarbeta. Tyvärr har staten i Irak aldrig gjort något annat än att sabotera. Detta oaktat sätter Sundell sitt hopp till politiker och tjänstemän. Förnekelse var ordet.

Annonser

Kommentarer»

No comments yet — be the first.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: