jump to navigation

De sjunkande prisernas malström, del 2 februari 4, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Nationalekonomi.
trackback

Bristen i resonemanget sjunkande priser – lägre lönsamhet är att sjunkande priser även innebär lägre kostnader för företagen. Att minska produktionskostnaderna är en mycket central faktor i att öka lönsamheten. Om ett företag tvingas sänka priserna på sina produkter men samtidigt kan minska på sina produktionskostnader, då kan lönsamheten till och med öka beroende på förhållandet mellan sänkta priser och minskade kostnader. Det som leder till problem är att lönerna, det vill säga priset på arbetskraft, sällan tillåts sjunka tillsammans med övriga priser. Då är det rätt uppenbart att lönsamhetsproblem uppstår, eftersom personalkostnaderna utgör en väsentlig utgiftspost för de flesta företag. Men problemet orsakas alltså av statlig reglering, fackföreningarnas stora makt, kollektivavtal och dylika interventioner, inte av de sjunkande priserna i sig.

Minskad produktion – högre arbetslöshet – mindre efterfrågan behäftas av samma logiska brist som jag redogjorde för ovan, men denna kausalkedja har svagare länkar än så. Om lönerna tillåts sjunka i takt med övriga priser är det inte alls sagt att någon nämnvärd produktionsminskning sker. I den mån produktionen de facto minskar beror det på en faktisk minskning i efterfrågan, som hade inträffat oberoende av högre arbetslöshet. För att förstå det måste vi först förstå efterfrågans natur.

Efterfrågan minskar till följd av att konsumenternas preferenser har ändrats. I en fri ekonomi är dessa svängar tämligen milda och utjämnade. Den plötsliga störtdykning som kännetecknar en kris beror på att efterfrågan var artificiellt stimulerad, det vill säga den grundade sig på skapade och lånade pengar. Med andra ord konsumerades det på kredit, utöver konsumenternas faktiska inkomster och tillgångar. När den bubblan spricker, som husbubblan har gjort i USA, då följer en drastisk minskning av efterfrågan. Det är alltså inte fråga om en naturlig minskning, utan en oundviklig korrigeringsåtgärd som marknaden vidtar. Ju större bubbla, desto större (och därmed smärtsammare) är minskningen, då efterfrågan korrigeras till en nivå som bättre motsvarar konsumenternas faktiska ekonomiska situation. Således är det återigen fråga om ett av staten skapat problem som måste rättas till.

De betalningssvårigheter som ”lönsamma” företag hamnar i hör till viss del ihop med ovanstående. Betalningsproblem betyder att företagen inte har pengar i kassan för att betala sina räkningar, skulder och löner, eller att de inte har tillräckligt kapital för nödvändiga investeringar. Även dessa problem har sina rötter i bubblan. Problemen kan bero på att efterfrågan på företagets varor och tjänster har varit så artificiellt stimulerad att det då efterfrågan korrigeras visar sig att företaget egentligen inte hade förutsättningar att verka i nuvarande omfattning. Det kan även vara så att företaget har bundit en massa kapital, både eget och lånat, i investeringar som nu visar sig vara olönsamma. Till exempel kan det vara fråga om inköp av dyra maskiner eller rentav byggandet av nya fabriker. Dessa investeringar gjordes i tron på fortsatt hög efterfrågan och för att den förväntade avkastningen översteg den artificiellt låga räntan. När efterfrågan sjunker drastiskt blir avkastningen negativ (ränte- och driftskostnaderna överstiger intäkterna) och tär på företagets kassa. Återigen talar vi om problem som orsakats av statlig intervention. Artificiellt stimulerad efterfrågan och artificiellt låga räntor ger fullständigt felaktiga signaler till producenterna, som på basis av dessa felaktiga signaler fattar felaktiga investeringsbeslut och begår grova entreprenöriella misstag.

Nu har vi rett ut hur artificiellt stimulerad och kreditbaserad konsumtion samt artificiellt låga räntor, som alltså båda är konsekvenser av expansiv penningpolitik och hög statlig skuldsättning, leder till allvarliga problem på marknaden. I del 3 tittar vi närmare på hur de åtgärder staten i regel vidtar för att lösa dessa problem leder till att de i själva verket förvärras ytterligare.

Länkar till tidigare delar:

De sjunkande prisernas malström, del 1

Annonser

Kommentarer»

No comments yet — be the first.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: