jump to navigation

Inflation, ordets ursprung och verkliga innebörd mars 12, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Nationalekonomi.
trackback

Ordet inflation är ett av de mest använda och följaktligen mest felanvända orden i den ekonomiska och politiska debatten. I de flesta uppslagsverk, bland annat Wikipedia, definieras ordet som ”höjning av den allmänna prisnivån”. Det är på basis av denna definition som konsumentprisindexet används som inflationsmätare. Indexet mäter ändringar i priserna på de vanligaste konsumtionsvarorna. Har priserna stigit med 3 procent är inflationen ungefär 3 procent. Det är mot bakgrund av denna definition som man talar om inflationsdrivande faktorer. Priset på arbete och råvaror är typiska inflationsdrivande faktorer. Till exempel anses höga oljepriser och stigande löner leda till inflation.

Varför man har ändrat på ordets definition är en diskussion för sig. Orsakerna är säkert många, men det viktiga är att förstå att ordet inflation har en väldokumenterad, ursprunglig betydelse. Inflation betyder ökning av antalet enheter av en viss valuta, något som är typiskt för pappersmyntfot, på engelska fiat money. Inflation är alltså en medveten handling. Det är en distinkt åtgärd som vidtas, oftast av en centralbank och den åtgärden är att trycka nya pengar med centralbankens sedelpressar. Idag skapas nya pengar förstås med några tangenttryck på centralbankens dator.

Österrikiska ekonomer har alltid hållit hårt på den ursprungliga definitionen, men de är inte de enda. Michael F. Bryan har skrivit en kort och koncis historik om ordets ursprung. Då historiken publicerades var Bryan ekonom och vice VD för the Federal Reserve Bank of Cleveland. Den korta historiken är alltså skriven av högt uppsatt tjänsteman i den amerikanska centralbanken, inte en österrikisk ”gold bug”.

Varför priserna stiger då penningmängden ökar är tämligen enkelt att förstå. Om du vid ett givet tillfälle har 100 glassar och 100 euron så är förhållandet mellan glassar och euron 1:1. Du får en glass för en euro. Om mängden euron ökas till 1000, det vill säga tiodubblas, blir förhållandet glass/euro 1:10 i stället. Då måste alltså betala 10 euro för en glass, eftersom mängden euron ökat medan mängden glass hållits konstant, vilket lett till att eurons köpkraft i förhållande till glassarna minskat. Om det hade varit glassmängden som ökat tiofalt och euromängden hållits konstant, då hade eurons köpkraft ökat. Förhållande hade då varit 10:1, tio glassar för en euro.

Man måste hålla i minnet att pengar egentligen är en vara som vilken som helst annan vara. Dess värde ligger i att den kan användas som bytesmedel i handel. På samma sätt som alla varors och tjänster pris sjunker då produktionen av dem ökar, sjunker värdet på pengar då det ”produceras” mer av dem.

När gamla böcker så stöter man ofta på händelser som beskriver den rådande prisnivån. I boken kostar en glass kanske en mark, medan en glass idag kostar två, tre euro. Allting var så mycket billigare förr, verkar det som. Utan att fundera närmare ter det sig på något sätt naturligt att det är mycket dyrare idag än för 50 eller 100 år sedan. Men är det naturligt? Varför är det dyrare idag? Egentligen borde det väl vara mycket billigare, eftersom produktionen är så mycket större idag än vad den var för 100 år sedan, konkurrensen är mycket hårdare, logistiken mycket mer utvecklad och så vidare. Så hur kan det vara dyrare idag, när vi har långt fler glassar än vad vi hade då?

Det beror helt enkelt på att penningmängden har ökat ännu mera än produktionen av varor och tjänster. Orsaken till det är att det är så mycket lättare att ”producera” pengar. Med några tangenttryck kan centralbanken skapa hundratals och tusentals nya miljarder. Produktionen av papperspengar kräver nästan inga resurser alls, medan produktionen av konkreta varor kräver råmaterial, maskiner, arbete och kunskap. Det går inte att skapa en miljard nya bilar genom att trycka på en knapp, man kan inte ens skapa en miljard nya pappersark så enkelt.

Den höga prisnivån idag förklaras av våra papperspengars ständigt sjunkande köpkraft, som i sin tur beror på den ständiga ökningen av penningmängden. Inflation leder alltså till stigande priser, det är inte stigande priser.

Annonser

Kommentarer»

1. Jakob Lundberg - mars 13, 2009

”Om du vid ett givet tillfälle har 100 glassar och 100 euron så är förhållandet mellan glassar och euron 1:1. Du får en glass för en euro.”

Nu har du allt blandat ihop saker och ting. Att det råkar finnas samma antal av två olika varor betyder inte alls att någon individ nödvändigtvis värderar dem lika.

2. Kaj Grüssner - mars 14, 2009

Nå det är klart att det beror på individuella värderingar, exemplet var inte mer en schematiskt. Du hittar mer eller mindre exakt samma exempel i MES. Men man kan inte tillåta sig själv att sväva ut för mycket i en och samma bloggpost. Bra poäng dock. Det oaktat så är effekten av en ökninng av vara X medan vara Y hålls konstant att vara X blir mindre värdefull i förhållande till vara Y, oberoende av individuella värderingar. Om du går från några X till ett överflöd av X kommer dess värde att sjunka.

3. skattebetalare - mars 14, 2009

Inflation är förvisso oönskat/dåligt men ”dålig vardagspolitik” är nog ännu värre. Medborgarna borde akta sig, vissa länder försöker nu via stora budgetunderskott och statsskulder överföra risker och förluster från finansvärld och näringsliv till skattebetalarna med ordet ”stimulans” som lockbete.

4. Kaj Grüssner - mars 18, 2009

Inflation är själva kärnan in den ”dåliga vardagspolitiken”. Stimulanspaketen i USA och UK finansieras med pengar som skapas ur tomma intet. I eurozonen finansieras det med ökad statsskuld. ECB är dock inte sen att skapa nya pengar ”då det behövs” samt att hålla räntorna artificiellt låga, vilket är precis det som orsakade dagens kris. Så man kan inte riktigt separera inflation från dålig vardagspolitk. Inflation ÄR dålig vardagspolitik.

5. skattebetalare2 - mars 18, 2009

På Åland, som har inflation men inte sysslar med penningpolitik, så är inflation inte ”vardagspolitik”.

6. Kaj Grüssner - mars 18, 2009

Inflation är något man gör, inte något man har. Jag antar att du talar om prishöjningar. Det är en följd av inflation.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: