jump to navigation

Ett tankeexperiment i guld, del 7 (1/2) april 29, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Småprat.
add a comment

Orlando spiller ingen tid. Han ser genast till att Credit Now börjar låna ut pengar till entreprenörer och investerare. Han behöver inte leta länge heller. Andy har gjort kometkarriär och är nuförtiden finansminister. I den egenskapen ansvarar han för regeringens bostadspolitik. Därför har han grundat bolåneinstitutet Pyramiden vars uppgift är att hjälpa mindre bemedlade människor att få egen bostad. I praktiken kommer Pyramiden att borga för bostadslån. Det skapar givetvis incentiv för bostadsentreprenörer att bygga bostäder och för bankerna att finansiera både byggandet och köpen. Det passar som handen i hansken för CN.

Bostadsbyggaren Korthus bestämmer sig för bygga ett bostadskomplext och kommer därför till CN för att finansiering. Korthus beviljas ett lån på 9 000 000 Nb på 10 år mot en ränta på 4 procent. Byggandet börjar omedelbart. Efter långivningen ser CNs aktiva sida ut så här:

Aktiva sidan:
Kassa: 2 500 Nb
Lånedepositioner: 1 000 000 Nb
Lånefordringar: 9 000 000 Nb

Balansomslutning: 10 002 500 Nb

Det låga reservkravet gör det möjligt för CN att låna ut 90 procent av depositionerna. Det är här som det briljanta med fraktionella reserver kommer in. Lånet till Korthus förvandlas till en ny deposition hos CN, eftersom Korthus föredrar att banken sköter betalningsrörelserna i stället för att betala alla leverantörer och arbetare kontant. Nu ser CNs balansräkning ut så här:

Aktiva sidan:
Kassa: 2 500 Nb
Lånedepositioner: 10 000 000 Nb
Lånefordringar: 9 000 000 Nb

Balansomslutning: 19 002 500 Nb

Passiva sidan:
Eget kapital:
Aktiekapital: 2 500 Nb

Främmande kapital:
Depositioner 19 000 000 Nb

Balansomslutning: 19 002 500 uns

Genom att låna 90 procent av sina deponenters pengar till X har CN skapat 9M Nb i nya depositioner som den kan låna ut. Inte behöver Orlando vänta länge heller. Ivriga husköpare lockas av de låga räntorna och Pyramidens borgensgarantier till att köpa bostäder, trots att de egentligen inte har råd. Av de 9M Nb i nya depositioner som lånet til X skapade kan CN låna ut 90 procent. Vips har 8.1M Nb lånats ut till ivriga köpare. Dessa 8.1M Nb omvandlas till nya depositioner som kan lånas ut, vilket CN också gör. 7.29M Nb går ut som lån både till bostadsköpare och entreprenörer, som bygger flera bostäder. Utvecklingen föder sig själv, efterfrågan på hus är alltid större än utbudet, bostadspriserna stiger konstant och det spekulativa köpandet och säljandet bara ökar. CNs lånestock formligen exploderar. 6.56M Nb i nya lån blir lika mycket i nya depositioner som blir 5.90M Nb i nya lån och vips så har CN 37M Nb i nya depositioner att låna ut. Nu ser CNs balansräkning ut så här:

Aktiva sidan:
Kassa: 2 500 Nb
Lånedepositioner: 4 700 000 Nb
Lånefordringar: 42 300 000 Nb

Balansomslutning: 47 002 500 uns

Passiva sidan:
Eget kapital:
Aktiekapital: 2 500 Nb

Främmande kapital:
Depositioner 47 000 000 Nb

Balansomslutning: 47 002 500 uns

Året går och det är dags för CN att göra sitt första bokslut.

Ränteintäkter: 1 690 000 Nb
Övriga utgifter: 150 000 Nb
Ränteutgifter: 470 000 Nb

Räkenskapsperiodens resultat: 1 070 000 Nb

Deponenterna tar ut totalt 1 000 000 Nb från CN, vilket innebär att banken måste driva 900 000 Nb av sina utestående lån. Eftersom deponenternas uttag i första hand minskat på bankens reserver måste dessa ökas med det belopp krävts in från låntagarna.

Aktiva sidan:
Kassa: 2 500 Nb
Lånedepositioner: 4 600 000 Nb
Lånefordringar: 41 400 000 Nb
Kassa: 1 070 000 Nb

Balansomslutning: 47 072 500 Nb

Passiva sidan:
Eget kapital:
Aktiekapital: 2 500 Nb
Räkenskapsperiodens resultat: 1 070 000 Nb

Främmande kapital:
Depositioner 46 000 000 Nb

Balansomslutning: 47 072 500 Nb

Annonser

Diskussion om finanskrisen april 24, 2009

Posted by Fredrik Gustafsson in Nationalekonomi.
2 comments

Var med och diskuterade finanskrisens och en isländsk ekonoms syn på densamma i radio igår. Programmet går att lyssna på här. Man kan även läsa en intervju med denna islänning på mises.org.

Ett tankeexperiment i guld, del 6 april 23, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Småprat.
add a comment

I och med ”avregleringen” av finansmarknaden och införandet av pappersvalutan Nullback börjar en rad olika banker poppa överallt. Till skillnad från Guld&Sånt använder dessa banker bara papperspengar. De har mycket dålig teckning för sina de lån de tar in från allmänheten och sedan kanaliserar till olika investerare. Tack vare att Partiet lyckats införa lagar som tvingar borgenärer och entreprenörer att acceptera Nullback som betalning för skulder varor och tjänster skapas efterfrågan på papperspengarna.

Före avregleringarna gjorde man skillnad på å ena sidan depositionsbanker och å andra sidan lånebanker. Men den tiden är nu förbi. Den skrupellöse bankiren Orlando kommer på den briljanta idén att grunda hybridbanken Credit Now, en kombination av de båda formerna. Allmänheten kan sätta in sina Nullbacks på CN och få ränta på pengarna i stället för att måsta betala en serviceavgift. Det leder förstås till att de existerande depositionsbankerna går i konkurs en efter en, inte minst på grund av att Partiet garanterar depositionerna i CN med skattebetalarnas pengar. De ärliga depositionsbankerna vägrade givetvis att vara med om något sådant och betalar nu det ultimata priset för sin hederlighet och integritet.

Som hybridbank har CN även rätt att ge lån åt entreprenörer. I stället för att låna ut egna pengar eller enligt avtal med utomstående placerare så lånar CN ut sina deponenters pengar utan deras uttryckliga tillstånd. Enligt de nya reglerna räcker det med att CN håller 10 procent av de totala depositionerna i reserv, resten får den låna ut. Dessutom omvandlas lånen som CN ger till nya depositioner, som återigen ökar bankens utlåningsbara medel. Ett år efter att CN slagit upp sina dörrar har en stor mängd Nullbacks strömmat in i form av depositioner, som banken har för avsikt att låna ut. Så här ser CN:s balansräkning ut i begynnelsen:

Aktiva sidan:
Kassa: 2 500 Nb
Lånedepositioner: 10 000 000 Nb

Balansomslutning: 10 002 500 Nb

Passiva sidan:
Eget kapital:
Aktiekapital: 2 500 Nb

Främmande kapital:
Depositioner 10 000 000 Nb

Balansomslutning: 10 002 500 Nb

Lånedepositionerna på tillgångsidan är alltså de utlåningsbara medel CN har från fått från sina deponenter. Banken får ha upp till 90 procent av detta belopp utlånat. Som kompensation betalar CN en ränta på 1 procent till deponenterna. Från låntagarna uppbärs en ränta på 4 procent, vilket är väsentlig lägre än vad G&S har möjlighet att erbjuda. Ett uns guld är värt 1000 Nb.

Under tiden har G&S fortsatt sin verksamhet, men på grund av hybridbankernas uppkomst har banken inte hittat nya låntagare och har därför heller inte haft möjlighet att ta in mer guld från utomstående placerare. Vid årets slut ser G&S bokslut ut så här:

Ränteintäkter: 300 uns (Henrik)
Ränteutgifter, Chöb: -50 uns
Övriga utgifter: -150 uns

Räkenskapsperiodens resultat: 100

Amorteringar:
Henrik: 1 000
Chöb: – 1 000

Aktiva sidan:
Tillgång, guld: 3 400 uns
Tillgång, lånat guld: 0 uns
Tillgång, lånefordran: 1 000 uns (1 000 Henrik)
Tillgång, kassa: 690 uns

Balansomslutning: 5 090 uns

Passiva sidan:
Eget kapital:
Aktiekapital: 1 000 uns
Övrigt eget kapital: 9 000 uns
Balanserade vinstmedel: – 5 010
Räkenskapsperiodens resultat: 100

Balansomslutning: 5 090 uns

Ett tankeexperiment i guld, del 5 april 11, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Småprat.
add a comment

Guld&Sånt är på alla sätt en föredömlig bank. Den för samman sparare och entreprenörer i en produktivitetens dans, där de senare investerar de förras sparade kapital i produktiva projekt. På så sätt bidrar G&S till en hållbar ekonomisk utveckling som är alla till gagn, utan att hänge sig åt falskmynteri, bedrägeri eller lurendrejeri. Den bedriver sin verksamhet inom ramen för faktiska tillgångar. Tyvärr faller det inte alla i smaken.

Andy är förkrossad över att hans företag gick omkull. I sin förtvivlan tappar han helt bort sin moraliska kompass och blir ett lätt byte för socialistledaren Barbro, som lockar honom med i Partiet. Väl uppfångad tar det inte länge förrän indoktrineringen är fullbordad. Stilig och vältalig som han är, blir han strax en frontfigur för Partiet.

För att hämnas på dem som han håller ansvarig för sitt entreprenöriella fiasko, använder sig Andy av sitt politiska inflytande för att förbjuda försäljningen av liberalistiskt material. Följden blir att Fredrik, som just var på väg att ta ett nytt lån för att expandera sin nätbokhandel och därmed skapa flera nya arbetsplatser, måste lägga ner. Följden blir ytterligare en kreditförlust för G&S.

Men det är bara början. Andy driver igenom en ”avreglering” av finansmarknaden. I praktiken innebär det införandet av en massiv mängd speciallagstiftning, som gör legaliserar fractional reserve banking. Dessutom grundas centralbanken Inflation ’r’ Us jämte en pappersvaluta som kallas Nullback.

Vid årets slut ser G&S bokslut ut så här:

Ränteintäkter: 450 uns (Henrik)
Ränteutgifter, Chöb: -100 uns
Övriga utgifter: -150 uns
Kreditförlust, Fredrik: -200 uns
Räkenskapsperiodens resultat: 0

Amorteringar:
Henrik: 1 000
Chöb: – 1 000

Aktiva sidan:
Tillgång, guld: 3 400 uns
Tillgång, lånat guld: 0 uns
Tillgång, lånefordran: 2 000 uns (2 000 Henrik)
Tillgång, kassa: 590 uns

Balansomslutning: 5 990 uns

Passiva sidan:
Eget kapital:
Aktiekapital: 1 000 uns
Övrigt eget kapital: 9 000 uns
Balanserade vinstmedel: – 5 010
Räkenskapsperiodens resultat: 0

Främmande kapital:
Lån från placerare: 1 000 uns

Balansomslutning: 5 990 uns

Återigen råkade Guld&Sånt ut för en kreditförlust. Lyckligtvis var den inte så omfattande, men på grund av Fredriks konkurs tappade G&S en potentiell låntagare och därmed inkomstkälla, vilket är nog så allvarligt. Tyvärr väntar fler bekymmer nästa år.

Ankarloo: inget samband mellan frihet och välstånd april 11, 2009

Posted by Fredrik Gustafsson in Bokrecensioner.
add a comment

I kapitel tre av sin bok Marknadsmyter försöker Daniel Ankarloo bevisa att det inte finns något samband mellan ekonomisk frihet och välstånd (BNP/capita). Han gör detta genom att undersöka om det finns någon korrelation (som han kan upptäcka med blotta ögat!) mellan ekonomisk frihet och BNP i 24 OECD-länder.

Kriteriet Ankarloo använder för att välja länder som ska ingå i hans lilla undersökning är att de har uppnått ett högt välstånd (han väljer bort de andra med någon krystad förklaring att de inte är jämförbara). Resultatet av undersökningen är sedan att det inte finns något samband mellan frihet och välstånd (eftersom alla dessa länder har uppnått ett högt välstånd). Är någon överraskad?

Det finns mängder med mycket stora studier på detta område som använder sig av tillförlitliga mått på ekonomisk frihet och inkluderar hundratals länder över tid. Resultatet av dessa studier är entydigt: det finns ett starkt samband mellan ekonomisk frihet och välstånd, speciellt en tryggad privat äganderätt. Ekonomisk frihet kan förklara varför vissa länder har haft en snabbare ekonomisk tillväxt än andra, vilket jag till exempel noterar här.

Ankarloo: Marknader gör ingen nytta april 11, 2009

Posted by Fredrik Gustafsson in Bokrecensioner.
add a comment

Jag fortsätter här min genomläsning av Daniel Ankarloos Marknadsmyter. Jag har knappt hunnit öppna kapitel två innan konstigheterna igen börjar hagla. Ankarloo börjar med att konstatera att alla (affärsmän, politiker och ekonomer) börjat samlas kring idén att goda institutioner och en effektiv stat behövs för att marknaden ska kunna fungera. Detta, anser han, bevisar att marknaden behöver statlig styrning för att fungera. Det vill säga, för att frivilligt byte av varor och tjänster ska fungera behövs våld och tvång.

Det riktigt konstiga är emellertid vilka slutsatser han dra av detta. Känn på detta resonemang:

Om marknaden inte är en integrerad institution i samhället, utan snarare en som behöver integration från andra institutioner för att fungera, vilken nytta gör då marknaden? Om marknaden inte stöttar samhället utan istället behöver stöd från samhällets institutioner, varför ska dessa institutioner understöda just marknadskapitalismen…

Jag blir helt stum när jag läser detta. Menar han på allvar att det frivilliga utbytet av varor och tjänster inte gör någon nytta alls? Och vad menar han med att samhällets institutioner skulle sluta stöda marknaden? Ja, han kan knappast mena att staten skulle sluta beskatta livet ur dem som idkar frivilligt byte av varor och tjänster. Det enda han kan mena är att staten skulle sluta skydda rätten till liv, egendom och frihet (i den mån den ens gör det i dag). Mördare, bedragare och tjuvar skulle helt enkelt få löpa amok och omöjliggöra, eller i alla fall försvåra, alla marknadstransaktioner.

Det skrämmande är att det antagligen inte är detta han menar. När en socialist talar om att staten stöder något menar de vanligtvis att staten inte förbjuder något och krossar det med våld. Att endast tillåta att frivilligt utbyte av varor och tjänster äger rum är enligt socialisten att stöda dem.

Faktum är att marknader inte behöver staten för att existera. Det spelar ingen roll hur mycket staten försöker: den kan använda hur mycket våld den vill och fängsla hur många den vill, människor slutar aldrig idka frivilligt utbyte av varor och tjänster med varandra. Stalin skulle ha kunnat skicka hela befolkningen till Gulag, det skulle bara ha inneburit att de, i hemlighet, bytt varor och tjänster med varandra innanför murarna.

En marknadsekonomi behöver vissa institutioner för att fungera väl: mer specifikt måste det finnas en respekt för alla människors rätt till privat egendom och frihet (och viktigast här är att människor helt enkelt anser att det är fel att stjäla, bedra, kidnappa, mörda och så vidare). Att för den sakens skull kalla frivilliga transaktioner för en slags parasit som utnyttjar, men inte ger något tillbaka till, respekten för egendom, liv oh frihet är ungefär så konstigt ett resonemang kan bli.

Ankarloo tycks mena att en uppsättning åsikter borde bli sårade av en uppsättning händelser. Att den del av mig som anser att det är fel att stjäla bör bli avundsjuk på en annan del av mig som idkar frivilligt byte eftersom frivilligt byte inte kan existera om jag inte anser andras liv och egendom vara värt ett piss. Därför bör jag sluta stöda frivilligt utbyte och i stället börja stjäla, tvinga och bedra. Det han förstås missar är att den relevanta frågan i sammanhanget är på vilket sätt och om både marknaden och dessa institutioner gynnar (antingen direkt eller indirekt) människans liv och välbefinnande på denna jord.  

Jag vet att poängen säkert redan är i hamn, men jag måste ta ett exempel till. Om Ankarloo skulle använda samma resonemang på sitt eget liv skulle det antagligen se ut så här.

Nu står man här igen och ska borsta tänderna. Men väna nu. Utan tandborstning klarar sig inte mina tänder. De måste ha stöd av tandborstningen för att hålla sig hela och friska och därmed kunna fungera. Men på vilket sätt stöder mina tänder tandborstningen? Inte alls! Varför ska därför tandborstningen fortsätta understöda mina tänder när den inte får något tillbaka. Vansinne!

Ett tankeexperiment i guld, del 4 april 11, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Småprat.
2 comments

När det fjärde året börjar bestämmer sig bankdirektören för att sätta allt på ett kort. Han måste helt enkelt öka intäkterna, annars kommer Guld&Sånt att gå i konkurs. Men räddningen är nära!

Tack vare idogt lobbande av British American Tobacco har EU slopat alla förbudslagar mot tobak och andra rusmedel. Medlemsländerna kan inte annat böja sig för Bryssel. Henrik, som var en BATens chefslobbare, beslutar sig för att lämna företaget och starta eget. Han grunddar Café Rökmoln, som säljer högkvalitativ marijuana, tobak och snus. För att komma igång behöver han pengar. G&S beviljar honom ett lån på 4 000 uns på fyra år och mot en ränta på 15 procent. Orsaken till den höga räntan var att Henrik hade prövat sina egna produkter en aning för mycket just innan låneförhandlingen. Nu ser G&S balans ut så här:

Aktiva sidan:
Tillgång, guld: 3 200 uns
Tillgång, lånat guld: 0 uns
Tillgång, lånefordran: 4 400 uns (400 uns Fredrik, 4 000 Henrik)
Tillgång, kassa: 50 uns

Balansomslutning: 7 650 uns

Passiva sidan:
Eget kapital:
Aktiekapital: 1 000 uns
Övrigt eget kapital: 9 000 uns
Balanserade vinstmedel: 290
Räkenskapsperiodens resultat: – 5 640

Främmande kapital:
Lån från placerare: 3 000 uns

Balansomslutning: 7 650 uns

Efter en evighet i kall förbudstid formligen exploderar efterfrågan på bra gräs. Henriks café går som en dröm, affärerna blomstrar i kapp med lagret. Pengarna strömmar in och röken strömmar ut i en rent poetisk harmoni. Året går och det är återigen dags för bokslut.

Ränteintäkter: 640 uns (Fredrik 40, Henrik 600)
Ränteutgifter, Chöb: -150 uns
Övriga utgifter: -150 uns
Räkenskapsperiodens resultat: 340

Amorteringar:
Fredrik, 200
Henrik, 1 000
Chöb, -1 000

Aktiva sidan:
Tillgång, guld: 3 400 uns
Tillgång, lånat guld: 0 uns
Tillgång, lånefordran: 3 200 uns (200 uns Fredrik, 3 000 Henrik)
Tillgång, kassa: 390 uns

Balansomslutning: 6 990 uns

Passiva sidan:
Eget kapital:
Aktiekapital: 1 000 uns
Övrigt eget kapital: 9 000 uns
Balanserade vinstmedel: – 5 350
Räkenskapsperiodens resultat: 340

Främmande kapital:
Lån från placerare: 2 000 uns

Balansomslutning: 6 990 uns

Nu ser det genast bättre ut för Guld&Sånt. Banken gör vinst och har bra täckning för Chöbs lån. Den kan ge 1 200 i nya lån och ändå ha tillräckligt med guld på tillgångsidan för att amortera bort lånet. Men mer trubbel är återigen på väg….

Ett tankeexperiment i guld, del 3 april 9, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Småprat.
add a comment

Under sitt tredje år hamnar Guld&Sånt i svårigheter. Andys socialistshop går uselt. Ingen vill höra talas om Keynes och hans förvirrade teorier eller köpa böcker om socialismens välsignelser. Följden är att butiken går i konkurs och Andy klarar inte av att betala av resten av sitt lån. Således uppstår en kreditförlust för G&S. För att kontrollera bankens solvens kräver revisorn från KPMG att G&S gör upp ett mellanbokslut. På resultaträkningen noteras följande:

Ränteintäkter, Fredrik: 30 uns
Ränteutgifter, Chöb: -100 uns
Övriga utgifter: -50 uns
Kreditförlust, Andy: -5 400 uns
Resultat, halvår: – 5 520

Amorteringar, halvår:
Fredrik, 100
Chöb, -500

Aktiva sidan:
Tillgång, guld: 7 600 uns
Tillgång, lånat guld: 0 uns
Tillgång, lånefordran: 500 uns (500 uns Fredrik)
Tillgång, kassa; 170 uns

Balansomslutning: 8 270 uns

Passiva sidan:
Eget kapital:
Aktiekapital: 1 000 uns
Övrigt eget kapital: 9 000 uns
Balanserade vinstmedel: 290
Räkenskapsperiodens resultat: – 5 520

Främmande kapital:
Lån från placerare: 3 500 uns

Balansomslutning: 8 270 uns

Som framgår av siffrorna ovan så har G&S solvens drabbats hårt av Andys konkurs. Det egna kapitalet har sjunkit till 4 770 uns och tillgångarna till 8 270 uns. Dessutom är ränteintäkterna negativa. Bankdirektören försöker förgäves hitta potentiella, pålitliga låntagare, men misslyckas. Det är dags att göra bokslut:

Ränteintäkter, Fredrik: 60 uns
Ränteutgifter, Chöb: -200 uns
Övriga utgifter: -100 uns
Kreditförlust, Andy: -5 400 uns
Räkenskapsperiodens resultat: – 5 640

Amorteringar:
Fredrik, 200
Chöb, -1 000

Aktiva sidan:
Tillgång, guld: 7 200 uns
Tillgång, lånat guld: 0 uns
Tillgång, lånefordran: 400 uns (400 uns Fredrik)
Tillgång, kassa: 50 uns

Balansomslutning: 7 650 uns

Passiva sidan:
Eget kapital:
Aktiekapital: 1 000 uns
Övrigt eget kapital: 9 000 uns
Balanserade vinstmedel: 290
Räkenskapsperiodens resultat: – 5 640

Främmande kapital:
Lån från placerare: 3 000 uns

Balansomslutning: 7 650 uns

Under det fjärde verksamhetsåret måste Guld&Sånt öka utlåningen igen för att uppnå positivt resultat. Men ökad utlåning leder också till högre risk, vilket klargjordes med all önskvärd tydlighet då Andy gick i konkurs. Men företagande är alltid förenat med risk. Det är passivt placerande också för den delen. Om G&S går omkull förlorar Chöb också sina pengar. För tillfället är hans lån täckt med G&S egna reserver. Full reserve banking lägger viss hämsko på G&S, eftersom den måste ha täckning för Chöbs lån då låneavtalet löper ut, för att undvika konkurs. Därför kan inte G&S låna ut hur mycket som helst, även om behovet av ökade ränteintäkter är stort.

Ett tankeexperiment i guld, del 2 april 8, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Småprat.
add a comment

I sitt andra verksamhetsår bestämmer sig Guld&Sånt att utvidga sin verksamhet. Chöb har lyckats samla på sig 5 000 uns guld och bestämmer sig för att låna ut dem till G&S mot en ränta på fem procent. Låneavtalet löper på fem år. Efter den transaktionen ser G&S balansräkning ut så här:

Aktiva sidan:
Tillgång, guld: 9 200 uns
Tillgång, lånat guld: 5 000 uns
Tillgång, lånefordran: 800 uns
Tillgång, kassa; 80 uns

Balansomslutning: 15 080 uns

Passiva sidan:
Eget kapital
Aktiekapital: 1 000 uns
Övrigt eget kapital: 9 000 uns
Balanserade vinstmedel: 80

Främmande kapital:
Lån från placerare: 5 000 uns

Balansomslutning: 15 080 uns

Nu när G&S utlåningskapacitet ökat med ungefär 50 procent bestämmer direktören att det är dags att börja tjäna pengar på allvar. Entreprenören Andy har för avsikt att grunda en bokhandel som säljer böcker om keynsianism och socialistisk ideologi. För detta ändmål lånar han 6 000 uns guld av G&S mot åtta procents ränta på tio år.

Nu ser G&S aktiva sida ut så här:

Aktiva sidan:
Tillgång, guld: 8 200 uns
Tillgång, lånat guld: 0 uns
Tillgång, lånefordran: 6 800 uns (800 uns Fredrik, 6 000 uns Andy)
Tillgång, kassa; 80 uns

Balansomslutning: 15 080 uns

Den passiva sidan ändras inte. Ett år går igen, och det är dags för G&S att göra bokslut. Fredrik och Andy amorterar totalt 800 uns och betalar 560 uns i ränta. G&S amorterar 1 000 uns och betalar 250 i ränta åt Chöb. Övriga kostnader uppgår till 100 uns. Balansräkningen ser ut enligt följande:

Aktiva sidan:
Tillgång, guld: 8 000 uns
Tillgång, lånat guld: 0 uns
Tillgång, lånefordran: 6 000 uns (600 uns Fredrik, 5 400 uns Andy)
Tillgång, kassa; 290 uns

Balansomslutning: 14 290 uns

Passiva sidan:
Eget kapital
Aktiekapital: 1 000 uns
Övrigt eget kapital: 9 000 uns
Balanserade vinstmedel: 80
Räkenskapsperiodens vinst: 210

Främmande kapital:
Lån från placerare: 4 000 uns

Balansomslutning: 14 290 uns

Notera att G&S balansomslutning minskat från 15 080 uns till 14 390 uns. Det beror på att banken amorterat 1 000 uns på sin skuld till Chöb. Till följd av amorteringen har banken mindre guld att låna ut, men också mindre främmande kapital. I nästa del hamnar G&S i svårigheter, då den råkar ut för sin första kreditförlust.

Ett tankeexperiment i guld, del 1 april 8, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Småprat.
add a comment

Den här bloggen har i likhet med de flesta österrikare förespråkat hårdvaluta och full reserve banking. Jag tänkte därför ta tillfället i akt och fundera lite över hur det skulle kunna se ut i praktiken.

För det första så skulle man skilja på depositionsbanker och lånebanker. De förra skulle vara förvaringsinstitut, där man kunde förvara en del av sina pengar mot en avgift. Depositionsbanken kunder erbjuda tjänster som har med betalningsrörelser att göra, till exempel bank- och kreditkort, fakturabetalning och så vidare, alltså sådant som man förknippar med brukskonto. Givetvis skulle man även kunna förvara fysiskt guld där också, och varför inte även andra värdesaker.

Om man däremot vill ha ränta på sina besparingar, måste man sätta in dem på lånebanker. Deras verksamhet består i att föra samman sparare och investerare. Den som sätter in sina pengar på en lånebank går med på att avstå från dem under en given period, till exempel ett, tre, fem eller tio år. Deponenten skulle alltså inte kunna ta ut sina pengar när han vill utan bankens medgivande förrän avtalsperioden löpt ut. Banken lånar sedan vidare pengarna till företag, entreprenörer eller husköpare till än högre ränta än för vad den lånar in och försöker på så sätt göra vinst.

Efter den här korta introduktionen kommer jag att beskriva den fiktiva lånebanken Guld&Sånt och dess verksamhet. Den som startar upp en lånebank börjar med att sätta in eget kapital i banken, till exempel 10 000 uns guld. Det tas upp som tillgångar på den aktiva sidan på balansräkningen. På passiva sidan noteras motsvarande summa som aktiekapital och övrigt eget kapital. Säg att G&S lånar ut 1 000 uns guld till Fredrik, som startat en bokshop på nätet och säljer böcker om österrikisk nationalekonomi och klassisk liberalism. Författare som Thom Woods, Peter Schiff och Johan Norberg är storsäljare.

Tillgångsslaget guld minskar med 1 000, medan tillgångsslaget lånefordringar ökar med lika mycket. G&S har nu en fordran på Fredrik, på vilken den får ränta. Notera att balansomslutningen är oförändrad. G&S tillgångar är fortfarande 10 000 uns, uppdelat på 9 000 uns guld och 1 000 uns lånefordringar. Räntan är 10 procent och låneperioden fem år.

Ett år senare amorterar Fredrik en femtedel av lånet och betalar samtidigt räntan. Totalt får G&S 300 uns av Fredrik, varav 100 uns är ränta och 200 uns är amortering. G&S gör därefter bokslut för perioden. På resultaträkningen noteras 100 uns i ränteintäkter, 20 uns i olika kostnader och en vinst på 80 uns. Balansräkningen ser ut så här:

Aktiva sidan:
Tillgång, guld: 9 200 uns
Tillgång, lånefordran: 800 uns
Tillgång, kassa; 80 uns

Balansomslutning: 10 080 uns

Passiva sidan:
Aktiekapital: 1 000 uns
Övrigt eget kapital: 9 000 uns
Räkenskapsperiodens vinst: 80

Balansomslutning: 10 080 uns

G&S har alltså blivit 80 uns rikare, men som framgår av den här lilla övningen så har den inte ökat penningmängden. Det är för att den endast lånar ut sådana pengar den faktiskt har, inte pengar som skapas ur tomma intet. I nästa del expanderar G&S sin verksamhet genom att ta in främmande kapital som den sedan lånar ut.