jump to navigation

Ett tankeexperiment i guld, del 1 april 8, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Småprat.
trackback

Den här bloggen har i likhet med de flesta österrikare förespråkat hårdvaluta och full reserve banking. Jag tänkte därför ta tillfället i akt och fundera lite över hur det skulle kunna se ut i praktiken.

För det första så skulle man skilja på depositionsbanker och lånebanker. De förra skulle vara förvaringsinstitut, där man kunde förvara en del av sina pengar mot en avgift. Depositionsbanken kunder erbjuda tjänster som har med betalningsrörelser att göra, till exempel bank- och kreditkort, fakturabetalning och så vidare, alltså sådant som man förknippar med brukskonto. Givetvis skulle man även kunna förvara fysiskt guld där också, och varför inte även andra värdesaker.

Om man däremot vill ha ränta på sina besparingar, måste man sätta in dem på lånebanker. Deras verksamhet består i att föra samman sparare och investerare. Den som sätter in sina pengar på en lånebank går med på att avstå från dem under en given period, till exempel ett, tre, fem eller tio år. Deponenten skulle alltså inte kunna ta ut sina pengar när han vill utan bankens medgivande förrän avtalsperioden löpt ut. Banken lånar sedan vidare pengarna till företag, entreprenörer eller husköpare till än högre ränta än för vad den lånar in och försöker på så sätt göra vinst.

Efter den här korta introduktionen kommer jag att beskriva den fiktiva lånebanken Guld&Sånt och dess verksamhet. Den som startar upp en lånebank börjar med att sätta in eget kapital i banken, till exempel 10 000 uns guld. Det tas upp som tillgångar på den aktiva sidan på balansräkningen. På passiva sidan noteras motsvarande summa som aktiekapital och övrigt eget kapital. Säg att G&S lånar ut 1 000 uns guld till Fredrik, som startat en bokshop på nätet och säljer böcker om österrikisk nationalekonomi och klassisk liberalism. Författare som Thom Woods, Peter Schiff och Johan Norberg är storsäljare.

Tillgångsslaget guld minskar med 1 000, medan tillgångsslaget lånefordringar ökar med lika mycket. G&S har nu en fordran på Fredrik, på vilken den får ränta. Notera att balansomslutningen är oförändrad. G&S tillgångar är fortfarande 10 000 uns, uppdelat på 9 000 uns guld och 1 000 uns lånefordringar. Räntan är 10 procent och låneperioden fem år.

Ett år senare amorterar Fredrik en femtedel av lånet och betalar samtidigt räntan. Totalt får G&S 300 uns av Fredrik, varav 100 uns är ränta och 200 uns är amortering. G&S gör därefter bokslut för perioden. På resultaträkningen noteras 100 uns i ränteintäkter, 20 uns i olika kostnader och en vinst på 80 uns. Balansräkningen ser ut så här:

Aktiva sidan:
Tillgång, guld: 9 200 uns
Tillgång, lånefordran: 800 uns
Tillgång, kassa; 80 uns

Balansomslutning: 10 080 uns

Passiva sidan:
Aktiekapital: 1 000 uns
Övrigt eget kapital: 9 000 uns
Räkenskapsperiodens vinst: 80

Balansomslutning: 10 080 uns

G&S har alltså blivit 80 uns rikare, men som framgår av den här lilla övningen så har den inte ökat penningmängden. Det är för att den endast lånar ut sådana pengar den faktiskt har, inte pengar som skapas ur tomma intet. I nästa del expanderar G&S sin verksamhet genom att ta in främmande kapital som den sedan lånar ut.

Annonser

Kommentarer»

No comments yet — be the first.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: