jump to navigation

Det fria samhället, fortsättning juni 15, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Debatt, Politik och samhälle.
2 comments

Utrikespolitik
I det fria samhället är statens utrikespolitik starkt non-interventionistisk enligt den modell som förespråkades av USA:s grundare. Man samtalar och handlar med alla, men allierar sig inte med någon. Staten skall heller inte lägga sig i andra länders interna angelägenheter. Ingen imperialism, inga angreppskrig och inga ockupationer. På så sätt kan man ha relationer till alla världens länder utan att för att bli indragna in interna stridigheter eller dra på sig främlingars ilska.

Handel, marknader och det ekonomiska systemet
Det fria samhällets ekonomiska system är laissez faire kapitalism. Produktionsmedlen ägs av privata aktörer och priserna avgörs av marknadskrafterna. Det råder fri konkurrens och fritt inträde på marknaden. Skatter, avgifter och byråkrati är nästan obefintliga, liksom olika typer av licenskrav och annat dylikt.

Frihandeln gäller även internationellt. Det betyder avsaknaden av import- och exporttullar, eller åtminstone mycket, mycket moderata sådana. Traditionellt har tullar på över 10 procent ansetts vara protektionistiska, så högre än så skulle de inte vara. Fri rörlighet på varor, tjänster, arbetskraft och kapital är en självklarhet.

Socialpolitik
Eftersom det inte finns positiva rättigheter i det fria samhället och därmed heller ingen inkomstomfördelning, kan staten inte bedriva någon socialpolitik heller. De sociala tjänsterna, såsom sjukvård och utbildning, produceras privat. Producenterna kan variera från välgörenhetsorganisationer till ömsesidiga bolag, i vilka invånarna från ett visst område går ihop och delar på kostnaderna för t.ex. sjukvård och skola, lite på samma sätt som ett bostadsbolag delar på kostnaderna för byggandet och underhållandet av bostadshuset.

De olika alternativen att trygga social välfärd är i det närmaste gränslösa. Gratiskliniker, stipendieprogram, försäkringar, sparkonton och så vidare. Med sunda pengar och nästan non-existenta skatter kommer både företag och individer att ha mycket mera pengar än vad man har nu, och priserna på varor och tjänster skulle sjunka över tid tack vare ökad produktion och konkurrens. I stället för att betala miljoner och miljarder för att hålla igång den byråkratiska maskin som producerar sociala tjänster, skulle pengarna gå till produktionen direkt.

Den begränsade staten har i det fria samhället inte rätt att förbjuda medborgarna från att ägna sig åt aktiviteter som skadar dem själva, t.ex. användandet av droger. Likaså skulle all frivillig interaktion mellan vuxna, villiga individer vara tillåtet, vilket inkluderar prostitution.

Statsapparatens sammansättning och dess finansiering
Även i det fria samhället finns politiker och tjänstemän, men deras makt är mycket begränsad. Politikernas främsta uppgift vore att övervaka de statliga myndigheterna, alltså polisen, domstolarna och militären och se till att dessa sköter sina uppdrag och betjänar befolkningen på bästa sätt. Det är på politikernas ansvar att se till att medborgarnas rättigheter respekteras och att skyddet av dessa rättigheter fungerar.

Som jag nämnde tidigare är skattetrycket vara mycket lågt i det fria samhället. De flesta skatter som vi har idag skulle inte existera, såsom inkomstskatt, överlåtelseskatt och moms. Alternativt skulle procentsatserna vara en bråkdel av vad de är idag. Staten skulle finansieras av olika typer av försäljningsskatter, acciser och tullar, men mycket moderata sådana. Ingen av dessa skattetag skulle tjäna till att skydda en viss industri eller priviligera utvalda företag.

Ungefär så här skulle ett fritt samhälle se ut och fungera. Det mesta av ansvaret ligger hos medborgarna själva och det är upp till dem att hitta den bästa lösningen på olika sociala utmaningar. Givet möjligheterna att själva få hitta på och implementera dessa lösningar kommer människan att skapa ett mycket fungerande, stabilt och framgångsrikt samhälle.

Annonser