jump to navigation

Det fria samhället, fortsättning juni 15, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Debatt, Politik och samhälle.
trackback

Utrikespolitik
I det fria samhället är statens utrikespolitik starkt non-interventionistisk enligt den modell som förespråkades av USA:s grundare. Man samtalar och handlar med alla, men allierar sig inte med någon. Staten skall heller inte lägga sig i andra länders interna angelägenheter. Ingen imperialism, inga angreppskrig och inga ockupationer. På så sätt kan man ha relationer till alla världens länder utan att för att bli indragna in interna stridigheter eller dra på sig främlingars ilska.

Handel, marknader och det ekonomiska systemet
Det fria samhällets ekonomiska system är laissez faire kapitalism. Produktionsmedlen ägs av privata aktörer och priserna avgörs av marknadskrafterna. Det råder fri konkurrens och fritt inträde på marknaden. Skatter, avgifter och byråkrati är nästan obefintliga, liksom olika typer av licenskrav och annat dylikt.

Frihandeln gäller även internationellt. Det betyder avsaknaden av import- och exporttullar, eller åtminstone mycket, mycket moderata sådana. Traditionellt har tullar på över 10 procent ansetts vara protektionistiska, så högre än så skulle de inte vara. Fri rörlighet på varor, tjänster, arbetskraft och kapital är en självklarhet.

Socialpolitik
Eftersom det inte finns positiva rättigheter i det fria samhället och därmed heller ingen inkomstomfördelning, kan staten inte bedriva någon socialpolitik heller. De sociala tjänsterna, såsom sjukvård och utbildning, produceras privat. Producenterna kan variera från välgörenhetsorganisationer till ömsesidiga bolag, i vilka invånarna från ett visst område går ihop och delar på kostnaderna för t.ex. sjukvård och skola, lite på samma sätt som ett bostadsbolag delar på kostnaderna för byggandet och underhållandet av bostadshuset.

De olika alternativen att trygga social välfärd är i det närmaste gränslösa. Gratiskliniker, stipendieprogram, försäkringar, sparkonton och så vidare. Med sunda pengar och nästan non-existenta skatter kommer både företag och individer att ha mycket mera pengar än vad man har nu, och priserna på varor och tjänster skulle sjunka över tid tack vare ökad produktion och konkurrens. I stället för att betala miljoner och miljarder för att hålla igång den byråkratiska maskin som producerar sociala tjänster, skulle pengarna gå till produktionen direkt.

Den begränsade staten har i det fria samhället inte rätt att förbjuda medborgarna från att ägna sig åt aktiviteter som skadar dem själva, t.ex. användandet av droger. Likaså skulle all frivillig interaktion mellan vuxna, villiga individer vara tillåtet, vilket inkluderar prostitution.

Statsapparatens sammansättning och dess finansiering
Även i det fria samhället finns politiker och tjänstemän, men deras makt är mycket begränsad. Politikernas främsta uppgift vore att övervaka de statliga myndigheterna, alltså polisen, domstolarna och militären och se till att dessa sköter sina uppdrag och betjänar befolkningen på bästa sätt. Det är på politikernas ansvar att se till att medborgarnas rättigheter respekteras och att skyddet av dessa rättigheter fungerar.

Som jag nämnde tidigare är skattetrycket vara mycket lågt i det fria samhället. De flesta skatter som vi har idag skulle inte existera, såsom inkomstskatt, överlåtelseskatt och moms. Alternativt skulle procentsatserna vara en bråkdel av vad de är idag. Staten skulle finansieras av olika typer av försäljningsskatter, acciser och tullar, men mycket moderata sådana. Ingen av dessa skattetag skulle tjäna till att skydda en viss industri eller priviligera utvalda företag.

Ungefär så här skulle ett fritt samhälle se ut och fungera. Det mesta av ansvaret ligger hos medborgarna själva och det är upp till dem att hitta den bästa lösningen på olika sociala utmaningar. Givet möjligheterna att själva få hitta på och implementera dessa lösningar kommer människan att skapa ett mycket fungerande, stabilt och framgångsrikt samhälle.

Annonser

Kommentarer»

1. poncedeleon - juni 25, 2009

Vilka mekanismer finns det i det fria samhället för att reglera att individer inte agerar på ett sådant sätt som är lönsamma för dom själva men skadliga för samhället? Säg till exempel att ett företag forskar fram en ny typ av bränsle som är väldigt billigt och till synes helt oskadligt för miljön. I hemlighet vet ledning om att det kommer att orsaka grova miljöproblem som först dyker upp om ett par hundra år. Vad har de för incitament till att avstå från att sälja bränslet?

Om svaret är reglering för det specifika fallet, istället för en inneboende mekanism i samhällsstrukturen, skulle det då inte innebära att samhället ganska snabbt konvergerar till ett modernt västerländskt, allt eftersom nya problematiska scenarion uppdagas och påtänks? Det vill säga, göra en liknande resa som den som USA har gjort från dess grundande tills idag.

2. Fredrik Gustafsson - juni 26, 2009

Säg så här: vilka mekanismen finns det i NÅGOT samhällssystem som skulle förhindra företaget från att lansera bränslet? Om bara de vet att det är skadligt och det inte framkommer att det är skadligt finns det ju inga lagar eller reger som kan hindra dem.

Som jag kan se det finns följande mekanismer. Chansen är stor att någon annan skulle upptäcka att bränslet är skadligt och slå larm. Företaget kanske är försäkrat mot fall där det blir ersättningsskyldigt om dess produkter visar sig vara skadliga för miljön. Då ligger det i försäkringsbolagets intresse att undersöka alla produkter.

En sådan sak skulle vara svår att hålla hemlig. Detta rör sig antagligen om ett stort företag där människor slutar eller får sparken med jämna mellanrum. Det räcker med att en enda anställd, med ett samvete eller som vill hämnas, läcker informationen. Sedan är världen full av journalister som jag som skulle hoppa på en sådan story direkt.

Sedan har vi detta med det mänskliga samvetet. Att skada andra eller deras egendom är fel och något de flesta människor drar sig för. Det finns en chans att bränslet aldrig skulle lanseras eftersom ledningen inser att de gör fel. De kanske även vill att företaget ska leva kvar efter 100 år, och då är det en bra idé att skippa bränslet och undvika de massiva skadeståndskraven.

Detta var det enslida fallet. Det som i allmänhet reglerar att inte personer skadar andra personer eller deras egendom är 1) att man blir ersättningsskyldig och får någon form av bestraffning om man åker dit, 2) att den angripne har rätt att försvara sig och sin egendom och 3) människors samvete.

Dessa saker reglerar mänsklig interaktion i ett fritt samhälle och täcker enligt min åsikt in alla situationer som kan uppstå. Det behövs därmed inga specifika regleringar för enskilda fall, och därmed är ”the road to serfdom” inte nödvändig.

Att USA gjort en resa från något som liknande full frihet för den vita befolkningen till något som börjar närma sig socialism har inget att göra med att alla dessa regleringar som på något sätt var nödvändiga, dvs att det fanns ett behov för dem. De infördes för att de som hade möjlighet att införa dem ansåg att DE eller människor i deras närhet skulle gynnas av dem (eller att det helt enkelt trodde att de behövdes, vilket de inte gjorde).


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: