jump to navigation

Hur marknaden reglerar sig själv augusti 24, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Nationalekonomi.
trackback

Som jag kommenterat tidigare bland annat här och här så har kraven på ökad reglering ljudit högt och vitt i finanskrisens kölvatten. Avsaknaden av reglering har lyfts fram som en av krisens främsta orsaker, trots den veritabla armé av övervakare på diverse olika myndigheter. Allt det vansinniga spekulerandet med kreativa finansiella instrument är resultatet av fria marknader, laissez faire kapitalism och marknadens självreglering.

Som jag och många andra förgäves försökt få fram så har det knappast rådit brist på regleringar och övervakning, problemet är bara att de inte har fungerat. Marknaden har varit allt annat än fri och de största enskilda spekulanterna har de facto varit statliga eller kvasistatliga institutioner. Det oaktat skall jag försöka ge en beskrivning vad som menas med att marknaden reglerar sig själv.

Dagens ekonomiska system bygger i främsta rummet på tre institutioner: centralbank, pappersvaluta och fraktionella reservkrav. Det sistnämnda behöver inte nödvändigtvis vara ett hinder för effektiv självreglering, men de två förstnämnda gör det mycket svårt.

Fraktionella reservkrav betyder alltså bankerna i praktiken kan skapa pengar genom kreditexpansion, som jag visade i bloggserien ”Ett tankeexperiment i guld”. Banken lånar alltså ut en massa pengar den inte har, antingen genom att ge ut certifikat eller depositioner, som sedan multipliceras ytterligare genom systemet. Utan centralbank och med hårdvaluta (t.ex. guld) skulle kreditexpansionen hålla sig mycket begränsad genom marknadens självreglering, det vill säga bankernas kontroll av varandra. Ungefär så här:

Ponera att bank A har 1000 uns guld i sitt valv med ett reservkrav på 10 procent. A måste alltså hålla 10 procent av sina deponenters guld i reserv, resten får den låna ut. Ju mer guld A får in, desto mer kan den låna ut. A:s deponenter har fått bankcertifikat (sedlar) motsvarandes 1000 uns. På grund av det låga reservkravet trycker A upp 900 uns i nya sedlar och lånar ut dem. Dessa sedlar kommer hamna i händerna på personer som är kunder hos bankerna B, C och D. Dessa banker har givetvis inget intresse av att hålla A:s sedlar, framför allt eftersom de vet var de kommer ifrån. Därför går de till A och kräver att få sedlarna inlösta mot guld. Kom ihåg att ju mer guld en bank får in till sina valv, desto mer kan den låna ut. Men A har bara 100 uns kvar i sitt valv och kan därför inte betala. A går i konkurs.

Det finns ingen centralbank som kan rädda A, men även om det skulle finnas en centralbank så finns det inte mycket den kan göra. Inte ens en centralbank kan skapa guld ur tomma intet. Genom att bankerna ständigt skulle lösa in varandras sedlar mot skulle ingen bank kunna expandera sina reserver något nämnvärt under en längre tid. Det var den här typen av kontroll som gjorde det skotska bankväsendet så framgångsrikt från början av 1700-talet fram till mitten av 1800-talet.

Tyvärr har vi inte sådan kontroll av bankerna idag. I stället för guld som reserv har vi papperspengar och centralbankerna kan som bekant skapa hur mycket nya pengar som helst när bankerna behöver det. Det är inget nytt påhitt heller, utan har använts i England under flera hundra år med ständiga kreditbubblor och ekonomiskt kaos som följd.

Annonser

Kommentarer»

1. . - augusti 25, 2009

Som vanligt tänkte jag säga kan du inte diskutera FRB utan att ta hänsyn till säkerheter och utan detta visar du på absolut ingenting med dina skriverier! Med 10 % reservkrav och säkerheter upptagna till 70 % av gängse värde finns det 54 % mer värde i banken än i vad man lånat ut. Detta förutsätter naturligtvis att säkerheterna värderats så korrekt det går samt att de fortlöpande kontrolleras vilket också som regel görs. Det finns exempel på motsatsen också men då beror det på att ”ekonomer” varit smarta och hängett sig åt mer eller mindre regelrätta bedrägerier, detta finns det inga skydd mot annat än mer kontroll. Din tankegång liknar

-Vi har en massa blåskontroller på Åland men ändå kör folk i fyllan så då är det lika bra att sluta kontrollera och således göra det helt riskfritt att köra påverkad så löser sig problemet för att folk direkt kommer att inse det felaktiga i sitt sätt. Sure baby säger jag.

Tankefelet du gör är när du tror att guld (i ditt exempel) är det enda som har ett värde. Papperspengar måste inte garanteras av guld för att ha ett värde, varför är du så oerhört låst vid denna tanke? Det går precis lika bra med fast egendom som mark, fastigheter, otuggat tuggummi och nästan allt annat. Skriver jag över lagfarterna på min fasta egendom på dig så blir du inte fattigare eller hur?

Om nu guld som hårdvaluta skulle vara lösningen på problemen vi ser idag så måste det klara av att representera alla andra värden, eller?

Hur helt jävla horribelt det blir om alla papperspengar skulle garanteras av guld kanske följande exempel kan belysa.

Det finns totalt i världen ungefär 158.000 ton utgrävt guld om vi räknar allt från plomber i tänder via guldmynt till de gamla egyptiernas kistutsmyckningar. Detta är alltså 158 miljarder gram och om vi delar detta med 6 miljarder människor har varje människa i snitt tillgång till cirka 550 € guld att ”säkra” dennes bankdepositioner med.

Om alla banklån måste ha guld som underliggande säkerhet till 100 %, och

det finns 10.000 hushåll på Åland, och

ett snitthushåll behöver låna175.000 € till sitt 250.000 € hus
betyder väl detta att endast 31 familjer skulle kunna få låna pengar av banken?

Märk väl att givet detta scenario blir alla åländska företag, kommuner och landskapet utan kredit eftersom all kredit är ”förbrukad”.

75 % av allt nytt guld går åt till smyckesindustrin och eftersom folk inte vill ha sina örhängen inlåsta i banken utan möjlighet att använda dem duger inte dessa som säkerhet i ditt scenario.

Fredrik sa i en tidigare tråd där vi diskuterade detta att man kunde tänka sig även annat än guld för att säkra sin hårda valuta, t.ex. andra metaller och att marknaden nog skulle lösa detta bara man lämnade den ifred.

Ge mig några trovärdiga alternativ där det finns tillräckliga mängder att deponera i bankvalven om du kan, koppar i form av telefonledningar duger väl knappast så det måste vara överlopps och tillräckligt begränsat i volym för att enkelt gå att frakta mellan bankerna.

Dagens system är inte felfritt på något sätt men ska det bytas ut måste det väl ändå bytas mot något som åtminstone har en teoretisk chans. Jag är inte övertygad om att din lösning fungerar, ganska långt ifrån faktiskt 🙂

Kaj Grüssner - augusti 25, 2009

Punkten

Jag har nyss läst Murray Rothbards bok ”The Mystery of Banking” i vilken han diskuterar just FRB utan att nämna något om säkerheter. En bank kan kräva säkerhet eller inte, det är upp till banken, men det har ingen nationalekonomisk betydelse. Det är en rent entreprenöriell fråga. Det finns många exempel på när banker ger lån utan att kräva säkerhet. Det mest uppenbara exemplet är köpet av obligationer. Den som ger ut obligationer ställer sällan någon säkerhet för dem. Det är därför som återbetalningen av obligationer så ofta sker genom att ge ut nya. Se bara på amerikanska staten.

70 procent av någontings gängse värde betyder ingenting, vilket dagens finanskris illustrerar på ett ypperligt sätt. De amerikanska bankerna lånade ut ur luften skapad kredit mot det ständigt stigande marknadspriset på bostäder. När dessa kollapsade försvann också värdet på säkerheten, vilket har lett till kreditförluster i mångmiljardklassen.

Jag känner inte överhuvudtaget igen den tankegång du beskriver. Jämförelsen fungerar inte heller, eftersom man objektivt kan mäta halten alkohol i någons blod. Det är ett absolut värde, en viss promille. Gängse värdet på ett hus är både fiktivt och fluktuerande. Jag kan heller inte se var jag skulle ha skrivit att problemet skulle lösas genom att alla för göra som de vill. Tvärtom förespråkar jag hårdvaluta eftersom det tvingar bankerna att uppfylla sina kontraktuella förpliktelser. Det i sin tur leder till att de måste agera mycket, mycket försiktigare och mer riskmedvetet än vad de har gjort och gör nu.

Guld är inte det enda som har ett värde, men de senaste x tusen åren har visat att dess värde är mycket stabilt. Det har även alltid varit marknadens val av pengar. Pappersvaluta av den typ vi har idag har undantagslöst kommit till genom statligt påbud. Om papperspengar inte backas upp av något konkret så är de inte något annat än papper. Se på Zimbabwe. Den zimbabwiska dollarn var en gång i tiden en stark och pålitlig valuta. Sedan kom Mugabe och nu är den värdelös, eftersom det enda som backade upp den var staten och dess status som obligatoriskt betalningsmedel. En sådan valuta kan förstöras över en natt, vilket också har skett otaliga gånger i historien.

Guldets värde kan inte förstöras på samma sätt. Som sagt så har dess värde hållits mer eller mindre intakt i flera tusen år. Det finns och har funnits många nyttigheter som använts som pengar, bland annat järn, salt, vete och cigaretter. Marknaden har dock kommit fram till att guld (och silver) besitter förmågor som gör dem mest lämpade som pengar. Visst kan man ha något annat, så länge man bara har något konkret. Men marknadens val har genomgående varit guld och det finns goda skäl till det.

Alla varor och tjänster kan värderas i alla andra varor och tjänster. En timmes massage är värt x antal cigaretter. En biff är värd x timmar boköring. Och så vidare. Värderingarna förändras i takt med förändringar i utbud, efterfrågan, preferenser och annat. Alla varor och tjänster har ett värde i givna enheter av alla andra varor och tjänster. Således kan guld, liksom alla andra varor och tjänster, värdera alla varor och tjänster.

Jag förstår inte riktigt hur du kommit fram till eurobeloppen i ditt exempel. Hur kan du veta att varje människa har tillgång till 550 euro i guld? Om en euro utgjorde en given mängd guld (vilket för övrigt är precis vad valutaenheter en gång var, en given mängd guld eller silver), t.ex. ett gram, då skulle det reflektera varornas pris. Ju större efterfrågan det fanns på euron, desto mer skulle euron vara värd och desto mindre skulle ett hus kosta uttryckt i euro. Och tvärtom.

Det är en underlig vanföreställning att vi behöver minst ett visst antal euron, dollar, pund eller yuan. Om penningmängden är konstant så ökar ju dess värde per enhet i takt med att produktionen ökar. Det är en helt naturlig utveckling, något som USA fick njuta av mesta delen av 1800-talet. Varför skulle vi måsta öka antalet euro från 10 till 100 bara för att antalet glassar har ökat från 10 till 100? Man behöver inte en viss mängd ädelmetaller eller anant för att deponera i bankvalven, så vi behöver inte bekymra oss om det 🙂

”Jag är inte övertygad om att din lösning fungerar, ganska långt ifrån faktiskt :)”

Hehe, den fungerande mycket bra i flera tusen år innan man staterna införde pappersvalutor. Det var faktiskt först då som problemen började på allvar. Det är både USA och England utmärkta exempel på.

Kommer för övrigt att publicera en ny post om FRB här snart 🙂

2. . - augusti 25, 2009

Jag tror personligen inte att Rothbard är att betrakta som facit i denna fråga men jag har precis för mig att även han hade svårigheter att få ihop det här med guldmyntfot men det kanske du vet bättre än mig.

Oftast när banker köper obligationer är det väl för att omedelbart sälja dessa vidare till investerare så att jämföra obligationer med regelrätta lån är nog att blanda ihop begreppen en aning, det är snarare fråga om ren förmedlingsverksamhet för affärsbankerna. Amerikanska staten har visserligen tagit det hela till nivåer som kan diskuteras men det finns nog fortfarande värden i USA att täcka upp lånen och sist och slutligen är väl den bedömningen upp till de som står som slutliga investerare.

Om 70 % av någontings gängse värde inte betyder någonting så gäller det i så fall också guld, det är t.ex. inte svårt att inse att värdet av ett varmt hus på vintern kan vara större än en guldtacka för den som fryser.

Den amerikanska bolånekrisen är aningen mer mångfacetterad än bara en fråga om att man förväntade sig stigande bostadspriser i all oändlighet. Jag diskuterade nyligen detta med en av mina amerikanska vänner som råkar vara ”mortgage broker” och enligt honom var scenariot ungefär:
1. Man lånade ut pengar till förmånliga villkor åt blivande husägare men i lånevillkoren stod att kreditgivaren relativt snabbt hade rätt att höja räntan . Detta var naturligtvis finstilt och ingenting som påpekades speciellt.

2. När man hade tillräckligt många lån buntade man ihop dessa och kallade dem för värdepapper.

3. Dessa såldes sedan till stora investerare med pitchen att det omedelbart gick att höja räntan med t.ex. 100 % vilket också gjordes.

4. Paketera om igen, slå en ny stämpel på det och sälj vidare med samma argument.

5. Detta var en underbar affär för de som stod i början av kedjan och gav naturligtvis upphov till ett sug på fler krediter och effektivare förpackningsverksamhet.

6. Det amerikanska mortgage systemet är ju uppbyggt så att det är enbart huset som står som säkerhet för lånet och att låntagaren inte har något personligt ansvar alls.

7. Så när räntorna närmade sig 25% sa naturligtvis låntagaren åt kreditägaren att han kunde dra dit pepparn växer och postade nyckeln åt honom.

8. Resten är historia som det heter.

Naturligtvis steg huspriserna men nog tycker jag att det verkar vara bedrägeri mer än dumhet eller systemfel.

Det finns 158.000 ton guld som idag är värt 650 € per uns, det finns också ungefär 6 miljarder människor resten torde vara matematik.

Guld idag vars pris satts av en fri marknad motsvarar alltså en penningmängd om 550 € per världsmedborgare vilket för en normal ålänning väl ungefär motsvarar en veckas lön idag. Du kan trolla med varors värderingar bäst du vill men ska du säkra valutan med guld är detta var du har att jobba med om du inte konstgjort tänker gå in och höja värdet på en specifik (eller några få) vanliga ”commodities”.

”Om penningmängden är konstant så ökar ju dess värde per enhet i takt med att produktionen ökar. Det är en helt naturlig utveckling, något som USA fick njuta av mesta delen av 1800-talet. Varför skulle vi måsta öka antalet euro från 10 till 100 bara för att antalet glassar har ökat från 10 till 100?”

Nu förstår jag inte vad du menar?

Om penningmängden är konstant och garanterad av guld så betyder ju en ökning av värdet per enhet pengar i takt med att produktionen ökar att också guldets värde ökar i exakt samma takt. Varför menar du att guldpriset ska öka i takt med att produktionen av andra varor gör det, för det är ju det du säger? Det blir en ganska intressant effekt för t.ex. Nokia vars telefoner innehåller guld och således skulle öka i pris i takt med ökande produktion av andra varor.

”Man behöver inte en viss mängd ädelmetaller eller anant för att deponera i bankvalven, så vi behöver inte bekymra oss om det”

Nu fattar jag ännu mindre. Hur ska du garantera pengarna med guld om du inte tänker deponera guld som säkerhet någonstans?

Det du kan åstadkomma med att binda penningmängden mot en fast enhet är stabilitet i den meningen att du avsevärt begränsar kreditmöjligheterna och således tillväxten. Det blir visserligen inga bubblor men heller ingen tillväxt att tala om eftersom väldigt få kommer att ha tillgång till finansiering för att testa sina ideer.

Hehe, jag skulle hävda att det inte hände någonting under de flera tusen år du höjer till skyarna som guldmyntfotens guldålder. Jämför vad som hänt de senaste 100 åren med de tusentals du framhåller och försök sedan påstå att tillväxten avtagit sen pappersvalutan kom.

Jag garanterar att de flesta har det bättre idag, är vi överens om åtminstone det 🙂 ?

Kaj Grüssner - augusti 25, 2009

Punkten

Jag kan inte komma på många som har bättre koll på hur banksystemet funkar än Rothbard. Trots allt så skrev han ganska mycket om saken, bland annat böckerna ”The Case Against the Fed” och ”What has Government Done to Our Money”. Jag har dock inte läst dem ännu, men tänkte nog göra det vid tillfälle. Vad jag förstått så hade han inga problem med guldmyntfoten, tvärtom förklarar han det på ett för honom så typiskt klart och tydligt sätt. Jag kan varmt rekommendera ”The Mystery of Banking”. Med tanke på ditt uppenbara intresse för saken tror jag nog att du skulle gilla den. Har en hel del historia i sig också. Du kan ladda ner den gratis från mises.org.

Det är inte alls ovanligt att även banker håller obligationer hela maturitetstiden, speciellt om de är korta. Längre säljer de förstås ofta vidare. Men å andra sidan säljer de ju huslån vidare också, så de är fullt jämförbara. Att köpa obligationer är att låna pengar till den som säljer. Det är en form av lån.

Du har helt rätt i att gängse värdet på guld i teorin är lika ”värdelöst” som gängse värdet på ett hus. Dock kan man ju konstatera att guldpriset inte brukar fluktuera lika mycket. Det kan vara en orsak till att man sällan lånar flera hundra tusen dollar för att köpa guld med själva guldet som säkerhet.

Visst är bolånekrisen mer mångfacetterad än förväntade höjda bostadspriser, men det var övertygelsen om att de hela tiden stiger som gav incentiv till det spekulativa husköpandet (house flipping). Det var en myriad andra faktorer som spelade in, bland andra de saker du nämner. Punkt 1 torde vara den ökända teaser rate. Punkt 2 blev de än mer ökända mortgage backed securities. Intrssant nog var det Freddie och Fannie som hittade på detta fantastiska instrument. Det hela var föga mer än ett pyramidspel. Därtill kommer förstås låga räntor, moral hazards, lös penningpolitik, bostadspolitik och en massa annat.

Inget av det skulle hänt om USA hade haft full reserve banking och hårdvaluta. Så det var utan tvekan fråga om ett systemfel som gav incentiv till stor risktagning och i vissa fall även bedrägeri. Eftersom jag faktiskt har börjat läsa riktiga böcker nu så kan jag rekommendera Thomas Woods ”Meltdown”. En kort och lättläst bok som förklarar krisens bakgrund och händelseförlopp på ett utmärkt enkelt sätt. Jag lånar gärna ut mitt exemplar om du vill 🙂

Värdet på guld är idag ca 650 euro per uns, säkert. Men värdet skulle nog vara ett helt annat om samtliga stora valutor uppbackade av guld och världen fri från centralbanker. Att guld alltid värderats så högt beror mycket på dess funktion som bytesmedium. Efterfrågan på något som nästan alla godkänner som betalning är givetvis hög. Så dagsvärdet på guld är nog rätt så irrelevant för diskussionen. Om det vore de facto betalningsmedel för världens transaktioner skulle man inte ens värdera det i dollar och euro. Dollar och euro skulle endast vara måttenheter på guld, så som valutor historiskt sett har varit. Skulle vi återgå till det skulle värdet på guld sannolikt stiga kraftigt, eftersom dess mängd har hållits tämligen konstant medan produktionen av övriga varor och tjänster har ökat drastiskt. Jag skulle alltså inte behöva göra någonting själv, marknaden skulle ta hand om det.

Det verkar som om du tycker att vi måste öka penningmängden i takt med att produktionen ökar, eftersom det annars skulle bli brist på pengar (antal valutaenheter). Jag kan ha missförstått.

Om guldets mängd hålls konstant och även antalet euron hålls konstant, så kommer både guldets värde och eurons värde per enhet att stiga i takt med att produktionen ökar. Om priset på guld stiger så ökar materialkostnaderna för de varor som innehåller guld. Samma sak är det med bensin. När oljepriset pikar brukar bensinen snabbt bli dyrare. Om priset på guld skjuter i höjden kanske folk börjar köpa upp Nokiatelefoner och plocka isär dem för att komma åt guldet, vilket i sin tur skulle höja priset på Nokiatelefonerna. I längden skulle Nokia antagligen måsta hitta på något sätt att ersätta guldet med något billigare. Inga konstigheter alls 🙂

Jag sade att man inte behöver deponera en given mängd guld i bankvalven. Om en bank vill ge ut sedlar och lovar att närsomhelst lösa in dessa sedlar mot guld måste ju banken givetvis ha guld i sitt valv. Den får guldet genom att folk deponerar guldet i banken. Hur mycket guld det finns i varje banks valv varierar förstås från tidpunkt till tidpunkt, men så länge dess utestående sedlar inte överstiger mängden guld den har i sitt valv är det inget problem. Vad jag försökte säga var alltså att man inte behöver ”åtminstone så mycket guld”. Det finns ingen optimal mängd, vilken som helst duger.

Du har helt rätt i att man med hårdvaluta begränsar kreditmöjligheterna, men tillväxten begränsas inte. Varför skulle vi måsta få förfalska pengar för att få tillväxt? Det är ju det bankerna gör när de ger kredit som skapats ur luften. Ekonomisk tillväxt avgörs av tillgången på resurser och resurser kan man inte trolla fram, hur gärna vi än vill tro det. Den enda tillväxt du åstadkommer med ur luften skapad kredit är bubbeltillväxt, som alltså inte är verklig. Tvärtom brukar en ekonomi hamna på en lägre nivå innan den var då bubblan blåstes upp. Om bubblan börjar vid nivå 100 och skenar iväg till 1000 för att sedan spricka, brukar ekonomin rasa ner till under 100, ibland långt under till och med. Japan är ett gott exempel. Det är helt naturligt, eftersom bubblor innebär felinvesteringar, felallokering och i slutändan förbrukade resurser.

USA hade en rent rasande tillväxt under 1800-talet, trots guldmyntfot. De få gånger som tillväxten stannade upp var i allmänhet då man tillät kreditexpansion med bubbla som följd. Kom ihåg att landet hade guldmyntfot ända fram till 1933. Jag skulle också vilja påstå att det i olika delar av världen skett nästintill explosionsartad utveckling under historien. Se bara på antikens Rom. Spanska imperiet i början av medeltiden. Englands uppgång. Industrialiseringen. Och så USA som sagt. Det är nog utveckling så det förslår.

Utvecklingen under de senaste 100 åren har nog snarare med teknik än med pappersvaluta att göra. Men för all del, låt oss granska de senaste 100 åren ur valutaperspektiv. Depressionen 1920-21 i USA. Hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet. Stora Depressionen 1929-1946 i USA. Bretton Woods systemets kollaps. Stagflationen på 1970-talet. Finska bankkrisen på 1990-talet. Japans nu två förlorade årtionden från början av 1990-talet. Dot.com kraschen. Hyperinflation i Zimbabwe. Och så dagens ekonomiska kris. Plus en hel del andra smärre kriser och krascher. Jag vågar påstå att pappersvalutans meritlista under de senaste 100 åren inte är mycket att hänga i julgranen 🙂

”Jag garanterar att de flesta har det bättre idag, är vi överens om åtminstone det :)?”

Vi är överens, men jag hävdar att det är TROTS pappersvalutan, inte tack vare den 🙂

3. . - augusti 26, 2009

” Det verkar som om du tycker att vi måste öka penningmängden i takt med att produktionen ökar, eftersom det annars skulle bli brist på pengar (antal valutaenheter). Jag kan ha missförstått. ”

Jag anser att det inte är något större fel att penningmängden ökar och kanske även föredrar det.

Om vi följer din tankegång med ett mycket förenklat exempel och säger att vi har 100 hus i en by som är värda 200.000 € styck som ägarna har 100.000 € var i lån på. Vi höjer nu produktionen och förutsätter samtidigt att marknaden sväljer detta så att vi får 200 hus istället. Om mängden € är bunden till guld och konstant är nu alltså husen värda 100.000 € (eftersom € ökat dubbelt i värde).

Några av problemen som jag ser med detta är att

1.Har valutan ökat i värde med 100 % så måste man väl införa bl.a. återkommande lönesänkningsförhandlingar?

2. Hur ska du justera de ursprungliga ägarnas banklån, de borde ju nu ha halva lönen och dubbla lånebördan jämfört med sina nya grannar?

3. Vad blir ränta på ett lån under dessa premisser och varför skulle någon överhuvudtaget låna ut pengar om de ökar i värde av sig självt bara genom att ligga på ett bankkonto? Bara den konsekvensen implicerar att dina ideer inte är sunda.

Kan hända att jag är dum i huvudet men jag får inte ihop ovanstående ens med god vilja och även om jag skulle få det ser jag inte nyttan med det.

Konstigheten med att konstgjort knyta en vara mot penningmängden med följden att varans pris ökar är att det är så långt ifrån vad jag trodde en liberal stod för som man kan komma. Du förespråkar alltså någon slags gudomligt dekret vilket skulle knyta all världens värden till en begränsad mängd av ett slags vara och således med öppna ögon se hur denna varas pris skulle öka exponentiellt. Detta är väl illa nog men när denna vara är oumbärlig för ett antal industrier blir det ju rent löjligt. Du ser inte ens den minsta lilla risk med att guldpriset skulle kunna gå och bli en oändligt värre bubbla än någonsin de du försöker undvika?

”Jag sade att man inte behöver deponera en given mängd guld i bankvalven. Om en bank vill ge ut sedlar och lovar att närsomhelst lösa in dessa sedlar mot guld måste ju banken givetvis ha guld i sitt valv.”

Och det betyder att med dagens guldvärde har alla privatpersoner i snitt 550 € i dagens penningvärde att röra sig med för alla typer av behov av kontanter och krediter. Dvs. en ålännings veckoinkomst, ursäkta men jag fattar inte hur du tänker inte mitt företag heller.

”Du har helt rätt i att man med hårdvaluta begränsar kreditmöjligheterna, men tillväxten begränsas inte. Varför skulle vi måsta få förfalska pengar för att få tillväxt? Det är ju det bankerna gör när de ger kredit som skapats ur luften.”

Detta börjar bli komiskt. Låt oss säga att du har ett hus du vill sälja och 3 spekulanter som vill köpa det. Detta hus har väl då ett värde som är lika med det du kan komma överens om med någon av köparna eller hur? Detta är sannerligen ingenting ovanligt. Papperspengar är ingenting annat än en representation av detta värde. Om du ger över lagfarten till huset åt banken och den ger dig papperspengar (motsvarande värdet på huset) som du kan köpa annat för så har väl ändå inte banken förfalskat några pengar. Den har övertagit ett uppenbart värde och gett dig likvida medel istället. Varför i hela friden skulle man kräva att banken fyller på sitt förråd med guld till samma värde som ditt hus för att få ge dig papperspengar motsvarande sagda hus värde? Det finns ingen som helst logik i att fördubbla värdena på detta sätt.

Det enda man i princip gör när man ”förfalskar” pengar på detta sätt är att man hoppar över steget att byta huset mot guld först eftersom det är opraktiskt, onödigt och jävligt dumt om du vill ha tillbaks huset efter att lånetiden gått ut.

Om hårdvaluta begränsar kreditmöjligheterna och tillväxten inte skulle begränsas av detta så följer av resonemanget att tillväxt inte påverkas av kredittillgången och detta är inte sant.

”Om bubblan börjar vid nivå 100 och skenar iväg till 1000 för att sedan spricka, brukar ekonomin rasa ner till under 100, ibland långt under till och med. Japan är ett gott exempel. Det är helt naturligt, eftersom bubblor innebär felinvesteringar, felallokering och i slutändan förbrukade resurser.”

Alltså måste japanerna ha sämre levnadsstandard idag än före fiat-valutorna! Eftersom detta inte är sant håller inte ditt resonemang. Detsamma gäller väl också då alla andra kriser du nämner. Jag väljer att se dessa som korrigeringar av marknaden och således ett bevis på att den fungerar precis som Zimbabwe i allt sitt elände är, sköter du dig inte går det åt hellvete och att tro att detta ska gå att bygga bort med guldmyntfot är inte trovärdigt för oberoende av system kan du sköta eller skita i din ekonomi.

Dina historiska tolkningar får mig nästan att storkna.

Antikens Rom
Världens vid tidpunkten största och effektivaste arme erövrar i princip hela den då kända världen, stjäl allt löst av värde, förslavar alla överlevande och för det mesta av det enorma bytet till Rom. Om du kan få guldmyntfot att förklara den ”explosionsartade utvecklingen” i Rom oaktat ovanstående så är det första triumviratet vid den tiden att betrakta som liberal marknadsekonomi enligt den österrikiska skolan.

Spanska Imperiet i början av medeltiden
Vad är detta för imperium? Menar du det spanska imperiet som kom efter medeltiden så är det samma sak där. Conquistadorer som åker runt hela världen och bokstavligen talat plundrar hela världsdelar på sina rikedomar var nog viktigare för förmögenhetsackumulationen än guldmyntfot.

Englands uppgång
Återigen ett folk som på sin världsturné stulit nästan allt av alla de råkade träffa på före de hade råd att sätta igång sin industrialisering.

USA
10 miljoner kvadratkilometer orörd mark med nästan oändliga naturresurser och bara några indianer i höftskynke som står i vägen? Låter ju som om det finns utrymme för lite utveckling med eller utan guldmyntfot.

🙂

Kaj Grüssner - augusti 26, 2009

Punkten

Varför föredrar du att man ökar penningmängden när det leder till att valutans köpkraft minskar, vilket innebär högre nominella priser och därmed en inkomstöverföring från de fattigaste till de rika. Varför tycker du att det är bra att vissa priviligerade institutioner får förfalska pengar på vanliga människors bekostnad? Varför tycker du att det är bra att staten kan finansiera underskott med inflation?

Vad du missar i ditt exempel är att även om husens nominella pris har sjunkit så har inte deras reella värde gjort det. De har gått från 200.000 till 100.000 för att euron har ökat i värde. Det är absolut inget problem, tvärtom. Tänk hur bra det är för småsparare. Enbart genom att ha sina pengar på banken eller i madrassen har de blivit dubbelt rikare. En av de bästa sakerna med konstant penningmängd är just det att vi får njuta av frukterna av vår ökade produktion. Vi blir rikare i takt med att vår produktion ökar. Vad pappersvalutan har gjort är att den har bestulit vanliga människor på värdet av deras ökade produktivitet genom att valutan ständigt tappat värde. Det du tycks se som ett problem är i verkligheten en av de främsta argumenten mot pappersvaluta och för hårdvaluta.

Om valutan ökar i värde innebär det föga problem att gå ner i nominell lön, så länge inte sänkningen överstiger värdeökningen. Om du tjänar 1000 euro i månaden och eurons värde fördubblas så gör det ju ingenting om du går ner till 750 euro i månaden, eller hur?

Vad gäller fråga två så tycks den gälla hur man skulle verkställa en övergång från papperspengar till hårdvaluta. Det är inte en lätt fråga, men den naturliga början vore att upphäva obligatoriet att godkänna papperspengar som betalningsmedel och legalisera konkurrerande valutor, t.ex. guld.

Räntan bestäms givetvis av marknaden. Det är entreprenörens sak att avgöra vad har tar i ränta. Så länge räntan är högre än värdeökningen gör han ju en vinst. Jag förstår inte alls varför det här skulle vara ett problem. Själv tycker jag att nyttan med att vanligt folk inte blir bestulna på värdet av sina besparingar och inkomster, att vissa priviligerade institutioner inte tillåts göra pengar på luft genom att stjäla detta värde och att staten inte ges möjlighet att finansiera underskott genom inflation är tämligen betydlig. Lägg till att hårdvaluta skulle sätta stopp för dessa ständigt återkommande ekonomiska kriser så blir nyttan ännu större.

Det finns ingenting konstigt eller konstgjort i att använda en viss vara som pengar. Marknaden har under tusentals år valt guld och silver som pengar. En valutaenhet, t.ex. euro, är ju alltså bara ett mått, en viss mängd guld. I stället för att uttrycka det priser som 3/24 uns guld så säger man 3 euro i stället. En varas värde bestäms av efterfrågan på den. Om en vara når statusen av ett allmänt accepterat betalningsmedel kommer givetvis efterfrågan på den att vara hög. Om en viss valuta får rykte om sig att vara säker, dvs alltid inlösbar mot guld, exakta mynt osv, så kommer den att accepteras som substitut för fysiskt guld, vilket höjer dess värde gentemot andra valutor.

Jag förespråkar inget gudomligt dekret, var du nu fått det ifrån. Jag har förklarat fördelarna med hårdvaluta jämfört med pappersvaluta. Att det blivit så mycket tal guld beror på att marknaden, när den fritt fått välja, alltid har valt guld som betalningsmedel. Guldets kvalitéer gör det bäst lämpat för denna oerhört viktiga funktion. Som sagt, det har fungerat alldeles utmärkt i tusentals år. För en gångs skull har jag en enorm mängd entydig empiri som stöder mina påståenden 🙂

Du måste släppa funderingarna på hur många euron det finns idag. Om man frös mängden euron och delade antalet euron med mängden guld skulle man få ett mått på hur mycket guld en euro är. Euron skulle alltså bli en måttenhet. Ett kilo guld skulle inte var värt en viss summa euro som varierar från dag till dag, det skulle vara ett visst antal euro som hela tiden är det samma. Hur mycket det skulle ändra på dagens priser som uttrycks i euro vet jag inte, men sannolikt ganska mycket. Det är ju inte som att vi alla skulle ha en 500 euros sedel och ingenting annat med dagens europrisnivå.

Naturligtvis kan välja att sälja mitt hus för papperspengar, men jag kan sälja det precis lika bra för pengar som är uppbackade av guld. Personligen skulle jag föredra det senare, inte minst med tanke på att pappersdollarn har förlorat drygt 95 procent av sitt värde mindre än 100 år. Ett annat skäl är att då jag säljer det för guld så får jag något konkret i motprestation, något som har en flera tusen år lång historia av stabilitet. Säljer jag det för papperspengar kan det vederlag jag får vara värdelöst i morgon. Se på Zimbabwe.

Du måste förstå att när banken skapar kredit ur tomma intet och lånar ut det till någon som köper ett hus så har den fått något för ingenting. Det är exakt samma sak som om köparen går ner i källaren och trycker upp köpeskillingen i värdelösa men mycket bra gjorda förfalskningar. Jag ger honom ett hus, han ger mig en bunt värdelösa papperslappar. Nu måste du väl förstå att hans papperslappar inte får något värde bara för att han får mitt hus. Det är ju jag som sitter med dem sedan. När det kommer fram att de är förfalskade kan jag lika gärna bränna upp dem. Banken gör exakt samma sak, men skillnaden är att den får göra det, husköparen får inte göra det.

Men du har rätt i att bankens pengar får ett värde. Problemet är att det värdet inte kommer från nya resurser eller ny produktion, det kommer från de existerande pengarnas värde. Banken tar alltså värdet av andra folks pengar och använder det till att finansiera ett lån som den bär upp ränta på. Det är både stöld och bedrägeri. Beviset för det är som sagt att det är olagligt för vanliga människor och företag. Säger inte det dig någonting? Personligen tycker jag inte det är något dumt i att man ger något för något, i stället för att ge luft för något.

Det är sant att kredittillgången påverkar tillväxten, jag har aldrig påstått något annat. Men vad du glömmer är att det är tillgången på sparat kapital (resurser) som avgör tillgången på kredit. Man kan inte skapa resurser ur tomma intet. Den så kallade tillväxt som följer av att bankerna skapar kredit är inte verklig, det är en bubbla. När den spricker går en massa verkliga resurser om intet också, inte bara skapad kredit.

”Alltså måste japanerna ha sämre levnadsstandard idag än före fiat-valutorna!”

Japanernas levnadsstandard är lägre nu än före bubblan sprack. Deras levnadsstandard skulle vara mycket högre nu om det inte varit för bubblan och de två årtionden som de slängt resurser ner i diverse svarta hål för att ”stimulera” ekonomin. Jenkarnas levnadsstandard kommer sannolikt att sjunka drastiskt under det kommande årtiondet. Att japanerna har det bättre nu än vad de hade för 500 år sedan har givetvis ingenting med fiat-valuta att göra, utan med den tekniska utvecklingen.

Kriserna jag nämnde är korrigeringar, men det är korrigeringar som tvingats fram av pappervalutans och centralbankernas misslyckanden, av den kreditexpansion de gett upphov till. Ingen kan väl påstå att folks liv blivit bättre av att systemet har kraschat och således föranlett dessa korrigeringar. Guldmyntfot sätter hämsko på statens inflationsbegär. Varför tror du att avskaffande av guldmyntfoten undantagslöst varit följden av statliga dekret?

Nu tycker jag att du medvetet misstolkar. Antikens Rom var ett exempel på att utveckling som skett i historien. För allt det vidriga romarna gjorde så stod de för många tekniska framsteg, stora kulturella bidrag, mycket av dagens rättslära kommer från den romerska juridiken och så vidare. Trots att de inte hade papperspengar, centralbanker och FRB. Spanien blev ett mäktigt rike likaså. Intressant nog var en stor orsak till den spanska rikets undergång att det blev för dyrt att underhålla. De försökte finansiera med inflation, men det hjälpte inte. England gick samma öde till möte, men också de övergav guldet till förmån för papperspengar. Historien är beströdd med exempel av länder och riken som gått under för att de övergått från hårdvaluta till pappersvaluta.

USA är (som vanligt) dock det mest uppenbara exemplet. Landet åtnjöt en fantastisk ekonomisk utveckling under 1800-talet. De gånger det blev problem berodde det på statlig intervention och tillfällig användning av papperspengar. 1900-talet har dock varit en enda lång utförsbacke som blivit ännu brantare på 2000-talet. Främsta orsaken att USA hållit sig så stark i jämförelse med andra länder är dess storlek, historiskt sett starka produktionsindustri och förstås det faktum att WWI och WWII utkämpades över allt utom i USA. Landet var ännu på 1980-talet världens största borgenärsnation. Inget land hade så många fordringar på andra länder som USA. Nu är landet den största gäldenärsnationen i världshistorien med 11000 miljarder dollar i skuld och budgetunderskott på 2000 miljarder om året.

Jag vet inte vad du tycker, men enligt mig är det nog ganska dåligt facit 🙂

4. . - augusti 26, 2009

”Varför föredrar du att man ökar penningmängden när det leder till att valutans köpkraft minskar, vilket innebär högre nominella priser och därmed en inkomstöverföring från de fattigaste till de rika. Varför tycker du att det är bra att vissa priviligerade institutioner får förfalska pengar på vanliga människors bekostnad? Varför tycker du att det är bra att staten kan finansiera underskott med inflation?”

Oj många frågor. 🙂

För mig spelar det ingen roll vad t.ex. ett hus kostar i euro, vad som är intressant är hur länge och hur mycket jag måste jobba för att ha råd att köpa det.

Inkomstöverföringen från fattiga till rika blir väl ändå sju resor värre med ditt system då de som sitter på pengar inte måste jobba mer för att de ska stiga i värde då de fattiga måste göra det för att överleva.

Privilegierade institutioner får inte förfalska pengar idag. De får garantera likvida medel mot säkerheter. Om säkerheterna försämras måste de kräva in ytterligare tilläggssäkerheter eller ta skillnaden från eget kapital (vilket mycket få vill). När det egna kapitalet är förbrukat går de i konkurs vilket tyvärr idag verkar betyda att skattebetalarna tar över verksamheten men det är en annan sak. Skulle det du säger stämma skulle aldrig en bank kunna gå i konkurs och aktieägarna förrlora sina pengar eftersom de ifall risken uppstod bara kunde förfalska lite mer pengar och både du och jag vet att så inte är fallet. Detta gäller även stater som t.ex. Zimbabwe och mycket möjligt också USA om de fortsätter på inslagen väg.

Jag tycker inte att det är bra att staten finansierar underskott med inflation och det kan de inte heller göra hur som helst vilket återigen Zimbabwe tydligt visar, systemet fungerar enligt mig alldeles ypperligt.

”Tänk hur bra det är för småsparare. Enbart genom att ha sina pengar på banken eller i madrassen har de blivit dubbelt rikare. En av de bästa sakerna med konstant penningmängd är just det att vi får njuta av frukterna av vår ökade produktion.”

Ujujuj, här drar jag öronen åt mig och hoppas jag de flesta med mig. Hur länge jag än försökt stå med munnen öppen har fortfarande inte någon sparv flugit in i den och det anser jag bevisa att det gamla ordspråket om gratisluncher verkar stämma. Rent principiellt vill jag njuta frukterna av min ökade produktion och gillar inte alls tanken på att dela med mig av den till de som ligger på sofflocket. Jag hade precis för mig att du ansåg detsamma om skatter vilket om du tänker efter är en annan väg att åstadkomma detta.

”Om valutan ökar i värde innebär det föga problem att gå ner i nominell lön, så länge inte sänkningen överstiger värdeökningen. Om du tjänar 1000 euro i månaden och eurons värde fördubblas så gör det ju ingenting om du går ner till 750 euro i månaden, eller hur?”

Jag missade ingenting i mitt fiktiva exempel eftersom jag ju till och med skrev att valutan ökat dubbelt i nominellt värde. Vad du glömde förklara är vad som händer med lånen de ursprungliga husägarna har. Ska dessa skrivas ner och således betala sig själva bara för att tiden gått och de fattiga tvingats producera?

”Jag förespråkar inget gudomligt dekret, var du nu fått det ifrån. Jag har förklarat fördelarna med hårdvaluta jämfört med pappersvaluta. Att det blivit så mycket tal guld beror på att marknaden, när den fritt fått välja, alltid har valt guld som betalningsmedel. Guldets kvalitéer gör det bäst lämpat för denna oerhört viktiga funktion. Som sagt, det har fungerat alldeles utmärkt i tusentals år. För en gångs skull har jag en enorm mängd entydig empiri som stöder mina påståenden”

Du har försökt förklara fördelarna med en hårdvaluta men underligt nog ser jag bara nackdelar. Guld är den enda ädelmetall tillgänglig som kommer i närheten av att fylla funktionen, det finns helt enkelt inte andra som skulle fungera i praktiken. Det faktum att det finns för lite guld för att vara praktiskt (ungefär 26 gram per person i världen) och att det används i industrin gör båda sammantaget att det inte är praktiskt.

”Du måste släppa funderingarna på hur många euron det finns idag. Om man frös mängden euron och delade antalet euron med mängden guld skulle man få ett mått på hur mycket guld en euro är. Euron skulle alltså bli en måttenhet. Ett kilo guld skulle inte var värt en viss summa euro som varierar från dag till dag, det skulle vara ett visst antal euro som hela tiden är det samma. Hur mycket det skulle ändra på dagens priser som uttrycks i euro vet jag inte, men sannolikt ganska mycket. Det är ju inte som att vi alla skulle ha en 500 euros sedel och ingenting annat med dagens europrisnivå. ”

Jag tror nog snarare att du måste släppa euron som en fast måttstock på mängden guld. Vi har redan flera sådana som fungerar mycket bra exempelvis gram, varför skulle vi behöva mer än det om växelkursen är fast? Vi skulle säkert inte alla ha en 500 eurosedel vad vi skulle ha är 26 gram guld per person at handla med motsvarande ungefär en veckas jobb idag. Bill Gates skulle behöva ungefär 100 ton och då blir nästan Finlands befolkning utan.

”Naturligtvis kan välja att sälja mitt hus för papperspengar, men jag kan sälja det precis lika bra för pengar som är uppbackade av guld. Personligen skulle jag föredra det senare, inte minst med tanke på att pappersdollarn har förlorat drygt 95 procent av sitt värde mindre än 100 år. Ett annat skäl är att då jag säljer det för guld så får jag något konkret i motprestation, något som har en flera tusen år lång historia av stabilitet. Säljer jag det för papperspengar kan det vederlag jag får vara värdelöst i morgon. Se på Zimbabwe. ”

Du kan redan idag sälja ditt hus för guld, ingen tvingar dig att ta dollar så vad är problemet? Jag kan naturligtvis se ett problem om man sitter på papperspengar i 100 år men är man så korkad förtjänar man att bli av med värdet. Hade du köpt mark för dina pengar (Manhattan t.ex.) hade det varit en bättre affär så varför nöja sig med guld som visserligen hållit sitt värde men sannerligen inte mycket mer. Sen tycker jag du tar i när du vill att dina transaktioner ska vara värdebeständiga i tusentals år men det är din sak.

” Du måste förstå att när banken skapar kredit ur tomma intet och lånar ut det till någon som köper ett hus så har den fått något för ingenting. Det är exakt samma sak som om köparen går ner i källaren och trycker upp köpeskillingen i värdelösa men mycket bra gjorda förfalskningar. Jag ger honom ett hus, han ger mig en bunt värdelösa papperslappar. Nu måste du väl förstå att hans papperslappar inte får något värde bara för att han får mitt hus. Det är ju jag som sitter med dem sedan. När det kommer fram att de är förfalskade kan jag lika gärna bränna upp dem. Banken gör exakt samma sak, men skillnaden är att den får göra det, husköparen får inte göra det. ”

Återigen fel fel fel, jag har redan förklarat för dig hur FRB fungerar men du vägrar ju lyssna. Banken garanterar med hjälp av sin finansiella styrka i princip att papperspengarna du får låna med ditt hus som säkerhet går att använda som motsvarande likvida medel, åtminstone inom en rimlig tid. När du betalt tillbaks ditt lån är FRB pengarna UTRADERADE FRÅN SÅVÄL BOKFÖRING SOM DEN FYSISKA VÄRLDEN. Vad banken har kvar är räntan och avgifterna du under tiden arbetat/sparat ihop och betalt som ersättning för att den garanterat att du kunde köpa det du vill med papperspengarna du fick. Du kan inte ta exempel som uppenbart inte överensstämmer med verkligheten för att försöka belysa din ståndpunkt. Om du har något av värde så ta det till ÅAB i morgon och låna lite pengar för det, gå sedan ut och köp en glass, jag garanterar att det fungerar. Det faktum att det inte fungerar om jag skriver ut ”pengar” på min skrivare är väl inte ”bevis” för att ÅAB inte kan uppfylla sina åtaganden.

”Det är sant att kredittillgången påverkar tillväxten, jag har aldrig påstått något annat. Men vad du glömmer är att det är tillgången på sparat kapital (resurser) som avgör tillgången på kredit. Man kan inte skapa resurser ur tomma intet. Den så kallade tillväxt som följer av att bankerna skapar kredit är inte verklig, det är en bubbla. När den spricker går en massa verkliga resurser om intet också, inte bara skapad kredit.”

HERREGUD!!!
Om jag spenderat de senaste 20-åren med att betala tillbaks mitt FRB-lån på huset och huset är i sådant skick att det går att sälja så måste jag väl kunna se det som sparat kapital. Vill jag riskera detta sparade kapital på nån av mina idiotgrejer måste jag till banken och omvandla det till likvida medel eftersom min maskintillverkare inte vill ha mitt hus då just han trivs bra i sitt. Min resurs är reell och att banken inte startar en gruva och gräver upp tillräckligt med guld för att låna ut pengar på det åt mig är bara naturligt.

Jag är en del av den tekniska utvecklingen du hela tiden snackar om och måste högaktningsfullt hävda att du inte har en susning om den verklighet du beskriver för att bevisa dina teorier, kanske därför jag har så svårt med dem.

” Nu tycker jag att du medvetet misstolkar. Antikens Rom var ett exempel på att utveckling som skett i historien. För allt det vidriga romarna gjorde så stod de för många tekniska framsteg, stora kulturella bidrag, mycket av dagens rättslära kommer från den romerska juridiken och så vidare. Trots att de inte hade papperspengar, centralbanker och FRB.”

Inte heller, är det någon som drar förhastade slutsatser är det du och jag misstänker att du inser det själv. Inte behöver man centralbanker och annat om man kan ta det man vill ha av sina grannar med våld. Hur du ens kan försöka förklara Roms framsteg med Guldmyntfot är för mig helt oförståeligt, det vore trovärdigare att förklara deras tekniska framsteg med det faktum att det var de som uppfann hamburgaren, inte amerikanarna (det är föresten sant). Undra på att spanska imperiet vart dyrt att underhålla då guldet blev tog slut eller blev svårare att stjäla. Jag har mera fog för att påstå att spanska imperiet gick under på grund av guldmyntfot (det fanns uppenbarligen inte tillräckligt med guld) än du har när du säger att det uppstod på grund av den (båda påståenden är förresten felaktiga).

”Nu är landet den största gäldenärsnationen i världshistorien med 11000 miljarder dollar i skuld och budgetunderskott på 2000 miljarder om året.”

Inte alls bra men fortfarande hanterbart med tanke på vad man har hemma i garaget. Sist och slutligen är ju den gamla sanningen om att är du skyldig banken 200.000 är det ditt problem, är du skyldig 200 miljoner är det bankens förmodligen applicerbart på detta.

Nu håller våra inlägg på blir alldeles för långa. 🙂

Kaj Grüssner - augusti 27, 2009

Punkten

Så länge du får lön i euro så tror jag nog att du bryr dig om vad saker kostar i euro. Om eurons köpkraft halveras måste du jobba dubbelt mer för att ha råd med samma saker. Därför är det så viktigt att ha en valuta som inte förlorar köpkraft år efter år efter år.

Hur kommer du fram till att de som sitter på pengar inte måste jobba mer? Nog är det väl uppenbart att man behöver en löpande inkomst trots att ens pengar inte tappar värde hela tiden? Som det är nu så är det småsparare och låginkomsttagare som förlorar värdet av sina pengar på grund av inflationen. De som får använda de nya pengarna först, dvs bankerna, är mottagarna av småspararnas förlorade värde. Det är inkomstöverföring.

Privilegierade institutioner får skapa kredit ur tomma intet, det är det samma som att trycka upp pengar och låna ut dem. Det var så det började, när guldsmederna tryckte upp fler kvitton än vad de hade guld i sina valv och lånade ut dem. Säkerheter har absolut ingenting med saken att göra, eftersom bankerna får låna ut utan säkerhet om de vill. Och som vi tidigare konstaterat så är värdet på säkerheterna fiktivt och kan försvinna närsomhelst, precis som det har gjort i USA.

Tror du att folket i Zimbabwe håller med dig om att systemet fungerar ”alldeles ypperlig”. Å andra sidan blir det lättare att förstå din ståndpunkt om du tycker att hyperinflation är ett bevis för ett ypperligt fungerande system. Säg mig, om hyperinflation betyder att staten tryckt för mycket pengar, var går då gränsen? Hur mycket nya pengar får staten trycka och därmed stjäla värdet av folkets besparingar och inkomster innan det blir för mycket?

Om jag har sparat 1000 euro på banken och produktionen i samhället ökar, då ökar värdet på mina 1000 euro givet att penningmängden hålls konstant. Var god och förklara varför det skulle vara fel. Märkväl att den ökade produktionen även ökar värdet på allas löner och övriga inkomster. Kort sagt, alla blir rikare tack vare den ökade produktionen. Är det en dålig sak enligt dig? Borde staten upphäva denna ökade välfärd genom att stjäla värdet av den ökade produktionen från mitt och alla andras sparkapital och inkomster?

Som jag tidigare sade så måste en övergång ske gradvis genom att först tillåta konkurrerande valutor och upphäva obligatoriet på att godkänna papperspengar som betalning av skulder. Jag har ingen aning om varför du talar om att de fattigas tvång att producera. I en ekonomi deltar såväl fattig som rik i produktionen.

Att du bara ser nackdelar med hårdvaluta beror sannolikt på att du tycker att hyperinflation är ett tecken på att systemet fungerar 🙂 Som sagt så är mängden guld irrelevant. Det behöver inte finns minst x av något. Det har det aldrig gjort förut och det behövs inte nu heller. Jag förstår inte varför du har hängt upp dig på det här. Det är ju alltså inte så att vi måste springa omkring med en massa guld på oss bara för att man har guldmyntfot.

Jag har aldrig hävdat att euron är en fast måttstock på guld. Vad jag har sagt är att om vi övergick till guldmyntfot skulle en euro bli uttryck för en given mängd guld, precis som valutaenheter historiskt sett har varit. Det har tycker jag nog att jag varit ganska klar på. Vi behöver givetvis inte använda euron om vi inte vill, varorna och tjänsterna kan likaväl prissättas i gram. Det är bara det att historiskt så fanns det flera konkurrerande valutor, främst guld och silvermynt. De konkurrerade med varandra främst genom kvalité och pålitlighet. De var produkter och precis som vilken produkt som helt så fick de namn. Konstigare än så är det inte.

Faktum är att jag inte får sälja saker mot något som kan betraktas som en konkurrerande valuta. I USA är det olagligt att ingå avtal som kräver att betalningen sker i guld. Problemet är att de statliga pappersvalutorna har fått statusen av obligatoriskt betalningsmedel, medan konkurrerande valutor gjorts olagliga. Jag får till exempel inte starta den guldbackade valutan ”Kajdollar” och börja använda den, även om t.ex. Fredrik säkert skulle acceptera den som betalning i pokerkvällarna 🙂

Jag tycker det är ganska avslöjande att du tycker att det är ens eget fel att man förlorar värdet av sina besparingar om man är så korkad att man sitter på papperspengar i 100 år. Varför skall jag inte få sätta undan pengar åt mina barn och barnbarn utan att oroa mig för att staten och bankerna stjäl pengarnas värde? Var god och förklara det för mig.

Du får ursäkta, Punkten, men jag tror faktiskt att jag vet mer om FRB än vad du gör. Åtminstone har jag läst ganska mycket om det och du har hittills inte givit något skäl till att tro att du är så hemskt beläst på det området. Banken garanterar ingenting, den lånar ut skapad kredit till husköparen som betalar mig. Värdet av de pengar jag får kommer från de pengar som redan finns, inte från att något nytt har producerats. Om jag låter pengarna ligga på konto så kommer de att förlora värde, för nästa husköpare som köper hus för skapade pengar tar värdet av mina pengar. Och så fortsätter det tills mina pengar är värdelösa. Det är precis det som händer om folk började trycka upp sedlar i sina källare. Ekonomin översvämmas av pengar vilket gör att valutan kollapsar. ÅAB har inga åtaganden att uppfylla. När jag sätter mitt hus i pant så skapar ÅAB kredit till ett värde som motsvarar bankens uppfattning om värdet på mitt hus. Skillnaden är att ÅAB inte har de pengar banken ger mig, den skapar dessa pengar ur tomma intet. I stället för att ta motsvarande summa från sitt valv som ackumulerats genom framgångsrik affärsverksamhet trollar banken fram pengarna ur tomma intet. Jag ger banken ett hus, banken ger mig ur luften skapad kredit.

Men för tusan Punkten, det är ju klart att DU har sparat ihop en stor mängd kapital när efter att du har betalat bort ditt FRB-lån för ditt hus. Vad jag säger och hela tiden har sagt är att banken inte har tillfört någonting. Den har inte skapat några nya resurser, den har inte sparat ihop någonting. Vad den tekniska utvecklingen har med FRB att göra förstår jag däremot inte. Vad jag vet är att det är just på grund av denna skapade bankkredit som vi hela tiden drabbas av återkommande ekonomiska kriser. Var tror du att pengarna till att blåsa upp alla dessa bubblor kommer ifrån egentligen?

Återigen, jag har aldrig påstått att Roms framsteg berodde på guldmyntfoten, jag påpekade att framsteg kan göras även utan pappersvaluta. Spanska imperiet föll för att det blev för dyrt, det hade ingenting med tillgång på guld eller silver att göra. Det kostade mer än vad de fick in. Eftersom de inte kunde trycka upp pengar ur tomma intet (trots ivriga försök) som USA gör idag föll imperiet. Det belyser ännu en av hårdvalutans förtjänster. Det gör det mycket svårare för staten att finansiera sin krigsföring.

USA har faktiskt inte så mycket i garaget, det är ju därför de måste importera allting mellan himmel och jord utan att kunna producera något av värde själva. Men du har helt rätt i att USAs statsskuld är dessborgenärers problem. Bernanke kan ju alltid trycka upp pengarna som behövs för att betala kineserna 🙂

Och jo, inläggen börjar blir riktigt, riktigt långa nu 🙂

5. . - augusti 27, 2009

Har du som jag också en känsla av att dessa diskussioner precis som tidigare egentligen bara är upprepningar av samma sak och inte leder till något konstruktivt överhuvudtaget 🙂

Du kan säkert mer än mig om FRB men du lyckas inte övertyga mig om att din ståndpunkt, snarare tvärtom vilket ju också kan ses som en bra sak. Är det jag som är dum i huvudet får jag väl leva med det, har du rätt lär väl dina ideer vinna mark.

Den som lever får se, ha det bra. 🙂

Kaj Grüssner - augusti 27, 2009

Hehe! 🙂

Det verkar nog som om våra diskussioner om FRB tenderar att bli rätt så upprepande. Därför hoppas jag verkligen att du tar dig tid att läsa Rothbards ”The Mystery of Banking”, han är så mycket bättre på att förklara FRBs avigsidor än jag 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: