jump to navigation

Nya pengar och förlorad kredit augusti 27, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Nationalekonomi.
trackback

Många ekonomiska förståsigpåare försöker lugna inflationshotet med att påpeka att det försvunnit mycket mer gamla pengar än vad som skapats nya. Det är tyvärr fel. Vad som till viss del har försvunnit är den kredit som bankerna skapat ur tomma intet, inte faktiska pengar. Det är det som termen ”credit contraction” betyder, den tidigare överexpanderade krediten har stramats åt i takt med att bankerna lidit kreditförluster.

Vad dessa kommentatorer gör fel är alltså att de sätter likhetstecken mellan pengar och kredit. Egentligen illustreras det här också i bloggserien ”Ett tankeexperiment i guld”. När banken CN hamnar drabbas av bank runs försöker centralbanken trycka pengar som CN kan betala ut till sina kunder. I kåseriet misslyckas operationen, men tyvärr har våra centralbanker lyckats rädda verklighetens affärsbanker. Men vad är då slutresultatet av allt detta pengatryckande och varför upphävs det inte av kreditåtstramningen?

Som sagt måste man alltså skilja på kredit och pengar. Kredit är egentligen det som bankerna skapar på basis av de pengar de har i sina reserver. Ju mer pengar de har i sina valv, desto mer kan de expandera (skapa kredit). Förr i tiden hade bankerna guld i sina valv, vilket satte hämsko på hur mycket de kunde expandera. Men idag är det alltså euro, dollar, pund, kronor, yuan, yen, franc och andra pappersvalutor som ligger i valven och det är på basis av dessa papperspengar dagens kreditexpansion sker.

Vad som nu har hänt är att centralbankerna har ökat penningmängden, det vill säga antalet dollar och euron, på massiv skala. Dessa pengar ligger nu mestadels i bankernas valv. Så länge de ligger där gör de ingen stor skada, förutom att de gör det möjligt för bankerna att ta kreditförluster bättre, samt gör att bankerna inte behöver strama åt krediten så mycket som de borde göra. Även om bankerna skulle strypa till och ta tillbaka den tidigare kreditexpansionen helt, så har de nu mycket mer pengar (större antal dollar och euron) i sina valv än de hade tidigare.

Det betyder att bankerna i nästa runda kan expandera mycket, mycket mer än vad de gjorde då husbubblan blåstes upp. Att den bubblan blev så står beror i sin tur på den massiva ökningen i penningmängden efter att dot.com bubblan sprack. I början av 2000-talet pumpades det in åtskilliga hundra miljarder dollar in i det amerikanska banksystemet. Dessa låg sedan som grund för kreditexpansionen som gav oss husbubblan. Eftersom det fanns mycket mer dollar i bankvalven blev husbubblan större än dot.com bubblan. Nu finns det oerhört mycket mer pengar i bankvalven än då husbubblan började. Ni kan själva räkna ut vad det riskerar att leda till.

Så låt er inte luras av så kallade experter som avfärdar inflationshotet och påstår att penningmängden faktiskt har sjunkit. De har fel. Den ur tomma intet skapade bankkrediten har stramats åt, det är sant. Men penningmängden i faktiska dollar och euron som ligger i bankernas valv har ökat ofantligt. Det är sådana massiva ökningar som i historien slutat med hyperinflation.

Annonser

Kommentarer»

No comments yet — be the first.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: