jump to navigation

Bedragare, lurendrejare och tjuvar september 11, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Paternalism, Politik och samhälle.
trackback

Finns det en enda västerländsk välfärdsstat som inte har en stor statsskuld och ständigt återkommande budgetunderskott? Förutom oljerika Norge kan jag inte komma på någon. I de flesta fall är både statsskulden och underskotten betydliga. Före den aktuella ekonomiska krisen låg Finlands statsskuld på ca 50 miljarder euro, give or take. Det borde slå de flesta med häpnad med tanke på att vi enligt politiker och hovekonomer har fått njuta av en nästan oavbruten ekonomisk tillväxt i sisådär 15 år eller så, från slutet på 1990-talets kris till och med början på dagens. 15 år av årlig tillväxt på flera procent.

Trots tillväxten har statsskulden inte minskat, utan hållit sig vid 50 miljarder. Drygt. Och nu, efter ett enda år av nedgång läggs 13 nya miljarder till skulden. 15 år av oavbruten tillväxt gjorde alltså ingenting för att minska skulden, medan ett enda år av nedgång ökar den med 25 procent i ett slag. Vem vet vad den kommer att ligga på om fyra, fem år. 100 miljarder? Det är långt ifrån omöjligt. Statsskulder har ju som bekant en benägenhet att växa, dels för att stora skulder föder sig själva med ständigt stigande räntor och dels för att politikerna hellre använder pengarna till att köpa röster än till att betala utlänningar. Utlänningarna har ju inga röster att sälja.

Mot bakgrunden av det här är det svårt att inte gripa tag i närmaste sten och kasta den genom TV-rutan när Erkki Liikanen, chef för Finlands Bank, intervjuas i MTV3. Med sedvanlig arrogans och självgoda hånflin sitter han och predikar om finanskrisen. Den orsakades av att privatpersoner, företag och banker skuldsatte sig för mycket. Inte ett ord om hans egen arbetsgivare, den mest i särklass mest skuldsatta av alla. I äkta keynesiansk anda mässar han den typiska propagandan om hur marknaden inte kan reglera sig själv och behovet av kraftfulla åtgärder från stat och centralbank. I vilket avseende menar denna sovjetvän att marknaden ens fått möjlighet att reglera sig själv? Är han inte medveten om den speciallagstiftning, specialföreskrifter och separata myndigheter vars enda syfte är att reglera och övervaka finansmarknaden?

Med översittande ton och nedlåtande uppsyn förklarar han att finansieringsflödet är för ekonomin det som blodomloppet är för kroppen. Den repliken har han fått lära sig av de stora pojkarna i Väst, Ben Bernanke, Hank Paulson och självaste Barack Obama. Finasieringsflödet. Det är kredit han menar, ur luften skapad kredit, bankernas pyramidspelskredit. Denna kliché illustrerar centralbankirernas och politikernas kunskap, eller snarare brist på kunskap. De tror att ekonomin står och faller med att vissa privilegierade personer och bolag får statligt tillstånd att bedriva falskmynteri. Utan bedrägeri, lurendrejeri och ren och skär stöld kan inte ekonomin fungera, hävdar de. I och för sig kan man förstå att politiker och byråkrater tror det, hela deras existens bygger ju på bedrägeri, lurendrejeri och stöld. Men vi vanliga människor då? Borde inte vi veta bättre? Vad säger det sunda förnuftet?

Krisen är över. Det säger alla. Ökningen av statsskulden betyder ingenting, det är inget problem man behöver oroa sig över. Kanske för att de vet att de aldrig kommer att betala den. En bedragande, lurendrejande tjuv lämnar aldrig tillbaks sitt stöldgods. Det är mycket lättare låta någon annan stå för notan. Skulden är de kommande generationernas problem, inte tjuvens.

Annonser

Kommentarer»

No comments yet — be the first.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: