jump to navigation

Sänk utgifterna först, skatterna sedan september 18, 2009

Posted by Kaj Grüssner in Ekonomisk politik, Politik och samhälle, Skatter.
trackback

Som jag nämnde i en tidigare bloggpost så ska 13 av statens 50 miljarder i utgifter finansieras med lån, det enligt regeringens budgetförslag. Den mytomspunna ekonomiska uppgången resulterade alltså inte i någon nämnvärd minskning av statsskulden. Men hur ska vi kunna bli av med de ständiga underskotten utan att höja skatterna? Enkelt, minska statens utgifter. Nedan följer några förslag på hur:

Sparka tjänstemän. Den offentliga sektorn formligen kryllar av dem, inte minst inom vård och skola. Gör av med den oändliga mängden byråkrater och som befolkar kontor land och rike runt. Inte bara sjunker statens lönekostnader drastiskt, det kanske blir möjligt att rädda en hälsocentral eller två också. Om vi nu ska ha statlig sjukvård och skola, då ska våra skattepengar gå till att betala läkare, sjukskötare, utrustning, medicin, lärare och utbildningsmaterial. Vi ska inte finansiera skyddsarbetsplatser åt folk som gör mer skada än nytta.

Genom avregleringar av t.ex. byggande och företagande kan vi ytterligare minska på antalet byråkrater och dessutom göra livet lättare och bättre för både företag och vanligt folk.

Reformera högskoleutbildningen. Avskaffa alla former av studiestöd och inför terminsavgifter. Det förra ger förvrängda incentiv till att skaffa sig högskoleutbildning, vilket har lett till ett överskott på akademiker och underskott på yrkesutbildade. Det senare sätter ett konkret värde på utbildningen, vilket inte bara sporrar till seriöst studerande, det gallrar även bort söndagsstudenterna som hänger på universiteten och tar både plats och resurser av de som på allvar försöker lära sig någonting.

Därtill skall de statliga anslagen till universiteten fasas ut samtidigt som alla begränsningar av privat finansiering tas bort. På så sätt kommer de universitet som inte kan locka till sig tillräckligt med studenter och extern finansiering att försvinna, och med dem en stor utgiftspost för staten.

Slopa det lagstadgade pensionssystemet. Genom att övergå till ett helt privat system där alla själva ansvar för sin arbetspension minskar man både statens, företagens och löntagarnas utgifter. Dessutom slipper man alla inflammerade orättvisedebatter om hur stackars pensionärer kränks på alla tänkbara vis och att de absolut borde få mycket mer pengar av staten än vad de får nu.

Avskaffa jordbruksstödet och lägg ner regionalpolitiken. Dessa två är bland de största enskilda utgiftsposterna, tillsammans utgör de många, många miljarder. Framför allt det förra kommer bara en liten grupp tillgodo på hela folkets bekostnad. Dessutom utgör det ett hinder för import från Tredje världen, vilket i sin tur bidrar till fattigdomen där vilket i sin tur leder till åtskilliga miljoner och miljarder i utlandsbistånd, ett bistånd som vi helt uppenbarligen inte har råd att ge. Den senare går hand i hand med det förra. Återigen subventioneras små grupper av människor som valt att bo i avlägsna områden av majoriteten i de stora städerna. Tusentals kilometer landsväg och järnväg till ingenstans. Det är både dyrt och vansinnigt.

Ovan är några av mina förlag på hur statens utgifter skulle kunna minskas på ett sätt som dessutom gynnar den stora massan. Visserligen skulle åtgärderna måsta vidtas i steg under en övergångsperiod för att inte helt rycka mattan under fötterna på de som blivit beroende av diverse statsstöd, men alltför länge skulle det inte behöva ta.

Annonser

Kommentarer»

1. en som undrar - oktober 5, 2009

hu sku dina studier ha natsa utan studiestöd?

2. Kaj Grüssner - oktober 6, 2009

Det är ju svårt att säga så här i efterhand, men jag skulle sannolikt ha måstat jobba mera och leva ett aningen mer asketiskt liv. Anpassa utgifter efter inkomster, precis som staten borde göra.

Hur var och en löser sin ekonomiska ekvation varierar ju från person till person, men under 1900-talets första hälft var det fullt möjligt för genomsnittsamerikanen att finansiera sina studier genom hederligt förvärvsarbete. Fast det var ju förstås före staten började subventionera utbildningen i USA.

Så helt vanliga människor kan faktiskt skaffa sig en universtitetsutbildning, i motsats till den allmänna uppfattningen.

3. skogsmulle - oktober 6, 2009

Det är ju helt fast i vilken ideologi man vill följa ..

-I praktiken fungerar det inte i USA att den som vill och kan, den studerar – de sociala gapen är skrämmande stora i USA, tycker man som liten finne när man är där. Det är det inte värt.

-Så om någon misslyckas/ inte är lika förutseende ekonomiskt tänkande som du så skall han lämnas ute i kylan när han blir pensionär?

-Menar du att det inte ligger i stadssbornas intresse att också röra sig omkring i vårt land?

Att vara åtminstone till en del självförsörjande vad gäller jordbruk tror inte jag är helt galet tänkt, plus att det är närproducerat vi får. Så gäller det inte heler bara pengar utan ett kulturlandskap! Gör man sig en gång av med en hel industri och en kunskap såsom jordbruk, så är det inte så lätt att ta tillbaks det i ett senare skede om det skulle behövas. Kunskapen, odlingsjorden och arbetskraften går förlorad.
Hur skulle Finland se ut utan något underhåll i glesbygden och utan något näringsliv där? Största delen av finland skulle vara förfallet och lämnat vind för våg. Det håller jag med om att det t.ex. finns onödigt mycket byrokrati i mindre kommuner som slukar resurser, men bland annat vägnätverket är redan tillräkligt dåliga som dom är i glesbygden.

Kanske är jag gammalmodig och instängd i det system vi har, men jag tycker att det ligger mer värde i att upprätthålla ett jämställt och omhändertagande samhälle än att skapa någon elitstat med duktiga och dåliga medborgare. Det kommer ju alltid att missbrukas av någon men ingen modell är perfekt.

Visst finns det områden det går att spara på, men någo gränser… int kan man gå å putsa bort allt vad finland är, bara för att minska på statsskulden.

Kaj Grüssner - oktober 7, 2009

I praktiken funkar det inte i USA längre nej, men det funkade mycket bra före staten lade sig. Det är tack vare de subventionerade studielånen som terminsavgifterna har skjutit i höjden. Genom att försöka göra studerande tillgängligt för alla har man gjort det otillgängligt för de flesta. Samma sak gäller sjukvården och liknande parallell kan dras till boende.

Om man spelar bort alla sina pengar och därför inte har något kvar vid pensionen har man inte rätt att kräva att alla andra skall betala för en, men det hindrar ju inte att privat välgörenhet kommer till hjälp. Att subventionera oansvarigt beteende är knappast en vettig eller hållbar politik. Dessutom har det ju blivit uppenbart att vi inte har råd med den.

Vissa stadsbor har säkert intresse av att röra sig omkring i vårt land, andra har det inte. Återigen kommer vi till frågan vad man har rätt att kräva. Är det rätt att en liten by kräver att andra bygger och betalar för en landsväg som kostar flera miljoner i byggande och underhållande? Jag tycker inte det. Och återigen kommer vi tillbaks till det enkla faktumet att vi inte har råd med det.

Det är många som tycker om tanken om självförsörjning, men vad de glömmer är att det inte finns några förutsättningar för det. Finland är inte ett bra ställe att odla saker på, det är tyvärr ett geografiskt faktum. Kostnaden för detta ”begränsade självförsörjande” uppgår till åtskilliga miljarder euro om året. Återigen, vi har inte råd med det. Om Finland var som Norge med hundratals miljarder euro undanstoppad i en oljefond så kanske vi kunde unna oss denna oerhört dyra och onödiga lyxen med självförsörjande jordbruk. Men vi har inte flera hundra miljarder undanstoppade i en oljefond. Tvärtom så kommer vi att ha flera hundra miljarder i skuld om vi fortsätter så här.

Dessutom kan man knappast påstå att jordbruket på något sätt är en viktig industri för Finland, åtminstone inte vad brukandet av land gäller. Däremot så kan det finnas pengar att tjäna i att producera jordbruksmaskiner och sälja dem till Kina, Indien och dylika marknader. Skulle man börja skära ner på regionalpolitiken och jordbruksstödet skulle vi antagligen uppleva en kraftig urbanisering. Jag ser inget problem med det. Det finns många länder med mycket, mycket glesare glesbyggd än Finland utan att de för den skull lider av det.

Ingen modell är perfekt, det stämmer, för människan inte är perfekt. Och jo, på basis det du skrev så kanske du är en aning gammalmodig 🙂 Inte är det något fel med det heller och dagens system har ju onekligen en viss charm, även om det mesta av charmen är ren illsusion. Problemet är bara det att vi inte har råd med det. Dessutom är det fel att tro att ”min” modell skulle leda till en elitstat. Tvärtom skulle den sannolikt leda till ett genuint omhändertagande och jämställt samhälle, eftersom den fria marknaden i alla tider sporrat till frivilligt samarbete.

”Visst finns det områden det går att spara på, men någo gränser… int kan man gå å putsa bort allt vad finland är, bara för att minska på statsskulden.”

Om det Finland är inte är bra så ser jag inge problem med putsa bort det. Och det finns mycket som inte är bra med Finland, mycket som man borde putsa bort oberoende av statsskuldens vara eller icke vara.

4. skogsmulle - oktober 11, 2009

Egentligen om vi inte har pengar med regionalpolitik och jordbrukksstöd så har vi då inte heller råd med svenskan. Svenskan är också en minoritet liksom landsbygdsbona börjar vara, och svenskan tar också upp skattepengar som inte är i proportion till den stora massan. Tycker du att vi borde ta bort stödet för svenskan också? Sluta lägga extra pengar på svenska skolor, svensk service, skyltning på svenska, svenska nyheter, svensk tv…….etc. ?
Är det rätt att en liten minoritet kräver service på svenska??

5. Kaj Grüssner - oktober 12, 2009

Sådär överlag är det är nog ingen minoritet som har mer rätt att kräva positiv särbehandling mer än någon annan, inte ens Finlands svenskspråkiga. Att upprätthålla svensk service på ställen där det egentligen inte bor några svenskspråkiga kan ju faktiskt ifrågasättas och det har väl också gjorts? Men att bibehålla svenskspråkig service på orter där det bor många svenskspråkiga är ingen orimlighet på något sätt.

Sedan är det förstås uppenbart att kraftiga nedskärningar i regionalpolitik och jordbruksstöd skulle lösgöra åtskilliga miljarder euro per år. Man kan nog med fog hävda att en liten bråkedel av dessa miljarder skall användas till att betala svenskspråkiga tjänstemän på svenskspråkiga orter.

6. En överflödig akademiker - november 2, 2009

Rätt text, fel regering, fel land, fel folk, fel stat (?).

Hur har du tänkt att dessa idéer ska få plats i vårt sosialistiska system egentligen? Nej, för högtutbildade är det helt enkelt lättare att flytta utomlands.

I sig är jag fullständigt nöjd med systemet som sådant, men marginalbeskattningen och utdelningens dubbelbeskattning får mig att se rött. 500 euro mera i lön ger 100 euro i handen. 500 euro mera i lön kräver så mycket att det helt enkelt inte är värt mödan.

7. Kaj Grüssner - november 2, 2009

Nå tyvärr lär det ju inte gå att genomföra i alltför stor omfattning alltför snabbt. Man måste helt enkelt fortsätta upprepa dessa idéer och argumentera för dem, så att de börjar slå rot och sprida sig. En nästan omöjlig uppgift jag vet, men måste försöka.

Jag hoppas att dagens finanskris mynnar ut i en förändring. I USA finns det redan vissa tecken på det. Baby steps, baby steps…

8. Anonym - november 4, 2009

Hej Kaj!

Du skrämmer mig som vanligt lite grann med dina oerhört människofientliga åsikter.

Alla har inte samma möjligheter, alla är inte lika begåvade, alla kan inte sätta undan mycket pengar till pensionen osv. det måste finnas ett grundläggande trygghets och skyddsnät för att ta hand om våra svagaste.

Jag håller med om att vi behöver se över våra offentliga finanser och skära ner en hel del i onödig byråkrati och administration. Men att bestämma att var och en får sköta sig själv och skit i alla andra det håller inte i ett globalt samhälle. Det största problem vi idag står inför är att vi har ett globalt samhälle där varje land sköter sitt och man skiter i alla andra. Vi har massiva problem att övervinna för att säkerställa den mänskliga rasens överlevnad och då behöver vi mera empati och samförstånd, inte mindre.

Vad gäller självförsörjning av jordbruk så är det ett måste att man har en grundförsörjning av livsmedel i det egna landet, detta är inte en ekonomisk fråga utan en överlevnadsfråga. Det kommer att komma en dag i framtiden när självförsörjning av livsmedel är av livsavgörande betydelse för Finlands fortlevnad. Vi kommer inte att kunna importera all mat vi behöver i framtiden, det är bara att räkna efter med dagens klimatförändringar och befolkningsexplosion för att inse att jag har rätt.

Finland har av tankesmedjan Legatum i London blivit utsedd till världens förmögnaste land (HBL 2/11). Det borde ju tyda på att man i Finland gör mera fel än rätt när det gäller riktningen för både finanser och politik.

Tycker
Kusin Janne

9. Kaj Grüssner - november 8, 2009

Varför skulle man ”skita i alla andra”? Tvärtom ökar samarbetet mellan människor ju friare samhället är. En av välfärdsstatens mest negativa konskevenser är hur avskärmade vi har blivit från våra medmänniskor.

Och ifall du inte visste det så kan jag berätta för dig att storleken på folks pensioner varierar ganska mycket även i dagens folkhem, så det är knappast ett argument mot ökad individuell frihet.

Du har dock rätt i att dagens stater ser till sina egna intressen först, eller snarare, nationalstaternas politiker och byråkrater ser till sina egna intressen, oftast på sina undersåtars bekostnad. Empati behövs nog, men det kommer du inte att hitta i världens regeringskanslier.

Du får ursäkta men det krävs lite mer än ur luften gripna domedagsprofetior för att stöda påståendet om behovet av självförsörjning. Men jag tror inte att du egentligen är så intresserad av sakargument, något som första meningen i din kommentar tydligt bevisar.

Finland har en statsskuld på drygt 50 miljarder euro som kommer att växa med ca 25 procent över nästa år. Jag skulle gissa att min definition på förmögen skiljer sig från Legatums. Å andra sidan så är det knappast tack vare våra politiker som vi är så ”förmögna”, oberoende på hur man definierar ordet.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: