jump to navigation

Strike three maj 15, 2010

Posted by Kaj Grüssner in Debatt, Insändare.
trackback

Den gode Kosk körde på i samma spår och avslutar sin tirad om Grekland och EU:s ekonomi med ett ledarstick den 12.5.2010. Det lär väl inte överraska någon att varken Kosk eller någon annan på HBL har svarat på min kritik.

———————

Bäste herr Kosk

Jag märker att ni liksom era kollegor är immun mot kritik, hur välgrundad den än må vara. Ni fortsätter i samma spår i era ledare om Grekland och Europas ekonomi.

Ni skriver:

Om de länder som har överstora underskott och skulder utsätts för press att sanera sina finanser i snabb takt är följden att tillväxten stryps. Vad det leder till är en spiral där sparandet bara förvärrar skuldkrisen.

Som jag skrev i mitt tidigare mail så motbevisas dylika påståenden av både historia och logik. Det effektivaste och förlängningen enda sättet att få bukt med budgetunderskott är att minska de offentliga utgifterna. Det är framför allt viktigt i kristider, då drastiska nedskärningar i den offentliga sektorn blir ett måste. Warren G. Harding visade hur bra det fungerar och samma sak kan noteras i USA 1946, då den amerikanska statsbudgeten skars ner med 2/3 i absoluta tal.

Vad det beror på är lätt att förklara. När man skär ner de offentliga utgifterna minskar också den offentliga sektorn. En mindre offentlig sektor betyder lägre skatter och mindre byråkrati. Det gör det lättare för de existerande företagen att bedriva sin verksamhet och för nya att komma in. Det är det som genererar de intäkter med vilka den offentliga sektorn ska finansieras.

I goda tider då företagen går bra och många är i mer eller mindre välbetalt arbete har vi råd att upprätthålla en offentlig sektor. Det har vi tyvärr inte längre. Det beror inte enbart på de senaste årens kris, utan lika mycket på att vi tillåtit den offentliga sektorn växa sig för stor. Det går helt enkelt för mycket pengar till att underhålla den. Grekland är ett ypperligt exempel på det, men de flesta andra EU-länder, även Finland, är inte mycket bättre.

Att få bukt med statsfinanserna, vilket i praktiken skulle innebära att sänka de statliga utgifterna vore alltså det absolut bästa sättet att späda på tillväxten. Och då talar jag om verklig tillväxt, inte luft i en bubbla, som tycks vara den enda tillväxt Västvärlden lyckats åstadkomma de senaste 10 åren. Dylika åtgärder skulle alltså tvärtemot det ni säger leda till att skuldkrisen lindras, på lång sikt.

Ni fortsätter:

Samtidigt ska de löften som ingår i stabiliseringspaketet infrias. Det gör slut på ammunitionen för lång tid framöver, så det finns ingen annan möjlighet än att bara se till att paketet räcker.

Ni envisas med att påstå att det inte finns några andra möjligheter eller alternativ. Vad beror det på? Det är ju helt uppenbart att det finns andra möjligheter och alternativ. Inte nog med det, dessa andra alternativ förespråkas av de personer som såg den här krisen komma, som varnade för den för flera år sedan, som förklarade varför den var på väg. Vore de inte bättre att lyssna på dem och framföra deras förslag i stället för att eka dem som inte bara skapade krisen, utan också blev helt tagna på sängen av den?

Ni skriver:

EU är helt beroende av att stabiliseringspakten och drillandet av statsfinanserna träffar rätt. Det samma gäller Europeiska centralbankens stödköp av statsobligationer:  de betyder i praktiken att regeringarna trycker pengar för att betala sina skulder, vilket kan ge upphov till inflation.

EU är beroende av att man slutar göda skuldsättningen och trycker pengar och i stället börja anamma Daniel Hannans politik, som gå ut på mindre offentlig intervention i ekonomin. Om EU någonsin vill ta tillbaka sin position i den globala ekonomin måste man skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv och stark produktionsindustri. Det gör man inte genom att skapa valutafonder och emitterande av statsobligationer.

För övrigt så är penningtryckande det samma som inflation. Det i sin tur brukar i sin tur leda till en massa otrevliga saker, bland annat att den allmänna prisnivån höjs. Det har den dock gjort kontinuerligt i flera decennier redan.

Annonser

Kommentarer»

No comments yet — be the first.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: