jump to navigation

Nej, jordbävningen var inte bra för Japans ekonomi mars 24, 2011

Posted by Kaj Grüssner in Insändare, Kolumner, Nationalekonomi.
trackback

Här följer min andra kolumn i ÅU, publicerad 24.3.2011.

När en naturkatastrof inträffar brukar det inte ta länge innan ekonomer och andra börjar tala om dess positiva effekter på ekonomin. Paradoxalt nog leder alltså den enorma materiella förstörelsen till att landet blir rikare på sikt. När Katrina slog till mot den amerikanska sydkusten konstaterade tidsskriften The Economist orkanen kommer att ha en positiv nettoeffekt tack vare den ekonomiska aktiviteten som återuppbyggnaden skulle innebära. Samma dag som jordbävningen drabbade Japan sade Larry Summers, tidigare chef för Obamas ekonomiska rådgivare, att katastrofen kan leda till höjningar av BNP.

Om du inte kan förstå hur någon kan påstå att massiv förstörelse kommer att göra länder rikare så behöver du inte vara orolig att du har missat något, för det är lika absurt som det låter. Den franska ekonomen och filosofen Frederic Bastiat visade detta för över 150 år sedan med sin historia om det sönderslagna fönstret:

En pojke kastar en sten genom bagarens fönster. Hela byn samlas utanför bageriet och beklagar sig över det inträffade, till slut stiger en klok man fram och säger att det inträffade egentligen är en bra sak. När bagaren byter ut sitt fönster får glasmakaren pengar som han spenderar på en ny kostym, skräddaren köper i sin tur nya skor och så går det vidare. Det sönderslagna fönstret skapar alltså en massa ny kommers som gör alla rikare.

På sätt och vis kan man förstå hur många faller för den här myten, det är ju så lätt att se den ekonomiska aktiviteten. Ekonomi handlar dock om att notera det man inte ser. Det som ekonomen i historien missar är att bagaren, efter att ha spenderat sina 6 franc på ett nytt fönster, inte har 6 franc att spendera på annat. Han kanske hade köpt en ny bok i stället, vilket gjort att bokhandlaren fått pengar med vilka han kunnat köpa en ny hatt och så vidare. Med andra ord kunde samma ekonomiska aktivitet ha ägt rum med den viktiga skillnaden att byn hade varit ett fönster rikare. Nu måste man först använda begränsa resurser till att ersätta förlorad egendom. Det krossade fönstret gjorde byn fattigare, inte rikare.

De materiella skadorna i Japan har uppskattats till 150 miljarder euro och kan mycket väl bli mycket högre, men även om den förstörda infrastrukturen, husen och lösöret ersätts med nyare, modernare och effektivare dito betyder det inte att jordbävningen är ett betrakta som en ekonomisk välsignelse. Dessa investeringar hade kunnat göras ändå och på så sätt ökat den nationella förmögenheten. Nu måste japanerna använda en enorm mängd ändliga resurser och hårt arbete till att ersätta de enorma skador som de har lidit. Dessa resurser och arbete är bort från allt annat de hade kunnat användas till om inte jordbävningen inträffat.

De som fortfarande tror att byekonomen, Larry Summers och andra kanske ändå har rätt gör klokt i att betänka den logiska slutsatsen av deras resonemang. Om det är bra för ekonomin att krossa ett fönster, varför inte krossa alla fönster? Om en jordbävning är bra, varför inte låta flygvapnet bomba slumpmässigt utvalda städer till grus? Tänk hur mycket jobb och ekonomisk aktivitet det skulle skapa, vilken enorm stimulans det skulle vara, hur mycket BNP skulle växa!

Nej, påståendet är precis så absurt som det låter och illustrerar på ett utmärkt sätt att nationalekonomi egentligen bara är sunt förnuft. Om något låter som en motsägelse så är det oftast en motsägelse. Om något låter vansinnigt så är det oftast vansinnigt. Även om det är nobelprisvinnande ekonomer och framstående tidsskrifter som påstår det.

Annonser

Kommentarer»

1. Anssi - mars 25, 2011

En annan klassiker on det här är ”Economics in one lesson” av Hazlitt:

http://prawo.uni.wroc.pl/~kwasnicki/EkonLit/Economic
s%20In%20One%20Lesson.pdf

2. Jonathan - mars 25, 2011

Analysen haltar såtillvida, att du bortser helt från den vanliga situationen, att egendomen som förstörs är försäkrad. Genom att föra in denna parameter i analysen innebär detta realiter att samhället blivit rikare.

Ta t.ex. Japan som exempel: försäkringsbolagen betalar ut stora ersättningar (100+ miljarder euro), som sedan i sin tur bärs av återförsäkringsbolagen. I och med att försäkringsbolagen knappast alla är japanska utan befinner sig över hela världen och har dessutom investeringar i hela världen så kommer den globala ekonomin att bära upp kostnaderna för jordbävningen. Mot denna bakgrund är det enligt mig inte alls omöjligt att Japan blir en ”vinnare” i och med återuppbyggnaden.

Och vad angår din kommentar om stridsflyg: det är det som skiljer människan fårn andra djur, vi gör inte vad som helst för att få egen vinning.

3. Anonym - mars 25, 2011

Ditt resonemang fungerar endast om Japans ekonomi vore isolerad från omvärlden. Som vi alla vet är dock detta inte fallet, varför analysen är bristfällig. Som redan noterades i det tidigare inlägget (som numera verkar vara raderat…!) förbiser du helt effekterna av försäkringslösningar. Genom försäkringar sprids kostnaden för jordbävningen ut över hela världen. Återuppbyggnaden i Japan kommer att medföra en stimulans för ekonomin i landet. Däremot kommer andra effekter, som t.ex. brist på energi till följd av att kärnkraften dels ligger nere, att verka som en hämsko, men detta är en annan fråga.

Du säger att ekonomi handlar om att notera det man inte ser – absolut! Likväl handlar ekonomi om att förstå stora, komplexa helheter. Och det är just detta man inte gör om man påstår att återuppbyggnaden inte kommer ha en stimulerande effekt.

4. Kaj Grüssner - mars 25, 2011

För det första så finns det ingenting som säger att utländska försäkringsbolag varken kan eller är skyldiga att ersätta någon skada som Japan har lidit. Det beror helt och hållet på återförsäkringsavtalens villkor samt hur väl kapitaliserade de utländska återförsäkrarna är. En katastrof som denna kan ju knäcka flera försäkringsbolag och då blir det juridisk cirkus modell större. Det känns alltså ganska osannlikt att återuppbyggnaden kommer att betalas av utländska försäkringsbolag.

För det andra – och mycket viktigare – var syftet att beskriva en ekonomisk princip, nämligen att förstörelse inte ökar förmögenheten. Om man accepterar antagandet att alla materiella skador till 100 procent ersätts av utländska försäkringsbolag blir principen att omfatta hela världen. Då är det världens förmögenhet som har förstörts och då är det världens resurser som går åt till att ersätta det som blivit förstört.

Naturligtvis kommer det att finnas de som vinner på katastrofen, nämligen de som får ta del av återuppbyggnaden. De kommer att vara rätt många till och med. Poängen är dock den att deras vinst är någon annans förlust, det vill säga de som hamnar att betala för kalaset. Men de är inte de enda. Då knappa resurser allokeras till återuppbyggnadsarbetet innebär det en massa andra projekt inte kan påbörjas och utföras, vilket innebär att förutom de som direkt lider skada (betalarna) finns det en oräknelig mängd som lider indirekt skada. Dessa är alla de som inte får tillgång till resurser på grund av att de har allokerats till återuppbyggnaden och därför inte kan verkställa sina planer, starta/expandera sina företag osv.

I nästa led lider alla deras potentiella kunder som nu nekas ett utbud på varor och tjänster de annars skulle ha fått tillgång till. Japanerna är inkluderade i alla dessa grupper som lider skada. Det här kan dras hur långt som helst. Återförsäkrarna skulle säkert chockhöja sina premier vilket i sin tur skulle göra försäkringar mycket dyrare för japanerna.

Det är den ”komplexa helheten”.

Jag förstår idén om försäkringsbolagen, men det är rena rama spekulationer och gör ingenting för att motsäga den ekonomiska princip som förklarades i kolumnen och av Bastiats historia. Och det var det som kolumnen handlade om, den ekonomiska principen.

Det är omöjligt att få med allt på ett sådant begränsat utrymme. Jag är dock jätteglad att kolumnen väckte diskussion så man kan bena ut alla frågor som den mycket koncisa kolumnen lämnade obesvarade/obemötta.

Jonathan

Vad gäller stridsflygsanalogin så var dess syfte att visa vad den logiska slutsatsen av resonemanget var. Om förstörelse i form av jordbävning är bra så kan man inte hävda att förstörelse i form av bombning inte skulle vara bra, eftersom det leder till samma resultat.

Jag undrar också om du med din kommentar faktiskt menar att det vore till vår vinning att bomba städer till grus, men vi avhåller oss ifrån det av humanitära eller andra skäl? Men tycker du alltså att vi rent ekonomiskt skulle vinna på att bomba städer? Skulle vi t.ex. kunna göra som så att vi helt enkelt bygger en stad ut i öknen men lämnar den tom så att flygvapnet kan bomba sönder den utan att någon dör? Vore det en bra idé ur ett rent ekonomiskt perspektiv?

5. Kaj Grüssner - mars 25, 2011

Anssi

Economics in One Lesson är sannolikt den bästa ”läroboken” i nationalekonomi som någonsin har skrivits.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: