jump to navigation

Det är skillnad på pengar och pengar november 2, 2011

Posted by Kaj Grüssner in Kolumner, Nationalekonomi.
trackback

Min 10:e kolumn i Åbo Underrättelser, publicerad 2.11.2011.

Ett av de vanligaste skälen till att inte låta marknaden korrigera sig själv och likvidera alla felinvesteringar som gjordes då bubblan blåstes upp är rädslan för deflation. Ursprungligen betyder deflation att penningmängden minskar, men i nuförtiden menas i regel att den allmänna prisnivån sjunker. Tanken är att om en sektor av ekonomin backar, med vilket menas att prisnivån sjunker, så backar hela ekonomin lika mycket. Riktigt så enkelt är det dock inte och den här frågan har blivit synnerligen relevant, då man har kommit överens om att skriva ner 50 procent av Greklands privatägda skulder samtidigt som den europeiska stabiliseringsfonden kan komma att femdubblas.

I dagens system ökar penningmängden i praktiken på två sätt. Det första är att centralbanken trycker upp nya pengar och injicerar dem i ekonomin. Det andra att affärsbankerna skapar pengar genom långivning, så kallad kreditexpansion. Även om både penningtryckande och kreditexpansion ökar penningmängden så finns det viktiga skillnader dem emellan.

En bubbla karaktäriseras av att prisnivån inom en given sektor ökar dramatiskt i relation till resten av ekonomin. Nu senast hände det som bekant på bostadsmarknaden. Kraften bakom denna kraftiga prisökning var den kreditexpansion som bankerna idkade med stöd av centralbank och övriga myndigheter. Genom att ge bostadslån skapades nya pengar som blev nya bostadslån som blev nya pengar och så vidare. Eftersom en så stor del av de nya pengarna bands upp i bostäder ökade bostadspriserna mycket och snabbt medan övriga priser ökade jämförelsevis litet eller till och med sjönk. Därför blev det inget Weimarliknande scenario trots att hundratals och tusentals miljarder euron och dollar trollades fram ur tomma intet. Dessa nya pengar kan också försvinna mycket fort till följd av kreditförluster. När ett lån förfaller försvinner nämligen också de nya pengar som skapades genom lånet.

I Zimbabwe är läget mycket annorlunda. I stället för att zimbabwiska banker genom kreditexpansion ökat penningmängden är det centralbanken som har gjort det på klassiskt sätt, det vill säga genom att bokstavligen trycka och ge ut enorma mängder nya pengar i kontantform. Det sägs att inte ens de fattigaste av de fattiga i Zimbabwe längre bemödar sig att plocka upp en 1 000 000 000 dollarsedel eftersom den är så värdelös. I det här fallet är de nya pengarna inte bundna till en given sektor utan sprids ut relativt jämt över hela ekonomin. Det gör att alla priser ökar ungefär lika mycket. Till skillnad från kreditexpansionen försvinner inte dessa pengar någonstans. De kanske ligger och skräpar i något dike någonstans, men de finns alltid kvar och gör ökningen mer bestående.

Eftersom det är just givna sektorer som har blåsts upp på artificiell väg är det också bara dessa givna sektorer som kommer att backa dramatiskt om man tillåter marknaden att rensa ut felinvesteringarna och korrigera obalanserna. Även om huspriserna sjunker dramatiskt kommer inte priset på mat, bensin eller energi att göra det. Rädslan för en allomfattande deflationsspiral är alltså obefogad ur ett rent ekonomiskt perspektiv. Det är egentligen synd för nu om någonsin, med så många arbetslösa och folk som har svårt att få ekonomin att gå ihop, vore sjunkande priser en mycket välkommen välsignelse.

Annonser

Kommentarer»

1. Inflation – den dolda skatten « Folkvett - november 25, 2011

[…] Inflation skapas då idag genom att staten skapar nya pengar. Eller, rättare sagt (skrivet?), Riksbanken skapar med statens mandat nya pengar genom att antingen trycka upp nya sedlar och prägla nya mynt eller genom att skapa dem digitalt. Bankerna skapar också nya pengar genom så kallad kreditexpansion. Detta system kallas för ”fractional reserve banking” och betyder att bankerna kan låna ut mer pengar än de har. När bankerna ger ett lån behöver de bara ha en liten procent av pengarna, resten skapas digitalt när lånet ges. Dessa två sätt att skapa pengar på kan ha lite olika effekter på ekonomin men jag lämnar det till riktiga ekonomer att reda ut detta. […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: