jump to navigation

Privat transparens och statlig skenhelighet december 12, 2012

Posted by Kaj Grüssner in Kolumner.
add a comment

Årets 12:e kolumn, publicerad i ÅU den 5.12.2012

 

Storföretagens skatteplanering har länge varit föremål för tämligen livlig diskussion i offentligheten. I synnerhet Helsingin Sanomat, som får Pravda att framstå som den fria pressens ikon, har under en längre tid förbannat sig över detta och likställer skatteplanering med skattebrott, ivrigt påhejad av politikerna. Det senaste utspelet i denna vettlösa klappjakt var frågan huruvida storföretagen i sina årsredovisningar borde redogöra för hur mycket skatt de betalar och vart. Fullständig transparens, med andra ord. Nu har jag inget emot transparens, men det vore trevligt om förstoringsglaset någon gång vändes mot det offentliga också.

Är det någon läsare som någonsin har sett statens bokslut? Och med bokslut menar jag resultat- och balansräkning enligt godkända och internationellt använda bokföringsstandarder. Jag har åtminstone inte sett något. Det enda man egentligen hör om statsfinanserna är budgeten, hur många miljarders underskott man förväntar sig det kommande året. Knappt har budgeten klubbats igenom förrän man börjar tala om ”tilläggsbudgetar”, med vilket förstås menas ytterligare utgifter och ännu större underskott.

Kontrastera det mot vartenda börsbolag i hela världen och även många olistade bolag. Varje år producerar de årsredovisningar som i vissa fall är hundratals sidor långa. Inte bara innehåller de detaljerade resultat- och balansräkningar enligt godkända bokföringsprinciper, där finns sida efter sida med noter som specificerar alla posterna resultat- och balansräkningarna. Den som har tid och ork kan alltså få reda på i princip allt om bolagets ekonomiska ställning och mer därtill.

Men tydligen räcker det inte. Nu ska företagen måsta redogöra för sina skattebetalningar. Syftet med det här är förstås att visa hur mycket av företagens vinster som slussas ut till så kallade skatteparadis, vilket i sin tur ökar det politiska trycket för högre skatter och mer avdragsbegränsningar. Men om det här går igenom kan det slå tillbaka mot skatteivrarna, för företagen betalar nämligen mycket mer än bara bolagsskatt.

Förutom all avgiftsliknande skatter som fastighetsskatt, tillverkningsskatt och diverse olika acciser så är det också företagen som de facto betalar inkomstskatten på lön. Det är från företagens löneutbetalningar de pengarna kommer. Det är även företagen som genom sin tillverkning och försäljning generar statens momsintäkter, den enskilt viktigaste intäktsposten av all. Utöver allt det betalar företagen direkt ca 75 procent av alla pensionsavgifter inom den privata sektorn plus en mängd andra lagstadgade arbetsgivaravgifter.

När man börjar räkna på alla intäkter företagen genererar blir bolagsskatten mindre viktig. I statens budget för 2013 beräknades momsintäkterna uppgå till ca 16 miljarder, jämfört med 4 miljarder från bolagsskatten. Så pratet om de ”miljarder” som staten går miste om varje år på grund av skatteparadisstrukturer är ren humbug. För det första så görs inte så mycket företagsvinst i Finland att det ens vore matematiskt möjligt, eftersom det sist och slutligen bara är en handfull företag som på riktigt har möjlighet att ens försöka sig på skatteparadisplanering. För det andra så genererar även skatteparadisföretagen en mängd andra direkta och indirekta intäkter för staten.

Så det är nog snare dags för staten att följa företagens exempel. Börja med att göra upp IFRS-bokslut, som många länder redan gör. Visa medborgarna exakt vad som kostar och, än viktigare, vad Finlands ekonomiska ställning egentligen är. För transparens gäller väl den offentliga sektorn också?