jump to navigation

Faran med statliga stöd till industrin januari 12, 2013

Posted by Kaj Grüssner in Kolumner.
trackback

Senaste kolumnen i Åbo Underrättelser, nummer 1 år 2013. Publicerad 4.1.2013.

Att staten vägrade ge STX Åbo 50 miljoner euro i lån väckte stor upprördhet, i synnerhet då denna vägran ansågs vara orsaken till att det nu är franska STX som får bygga lyxkryssarna. Därmed gick Finland miste om tusentals jobb under de kommande åren och nu är frågan om varvsindustrin fortfarande har en framtid i Finland. Men är det statens sak att finansiera båtbyggande? Nej, det är det givetvis inte oberoende vem som bygger och vem som beställer.

Man kan ju undra varför just staten måste ställa upp med pengarna. Enligt uppgift behövdes lånet för att täcka löpande kostnader, eftersom Royal Caribbean bara betalade en liten del av köpesumman i början. Varvet måste alltså själv finansiera bygget till stor del tills leverans. Man måste ändå utgå från att bygget var lönsamt, att STX Åbo skulle ha gjort en bra vinst. Om så är fallet borde det inte ha varit ett problem att fixa fram pengarna från privata finansiärer, speciellt inte för en global koncern.

Cirkusen kring RC och före det Viking Line visar hur illa ställt det är med finsk industri. Fler och fler aktörer blir mer och mer beroende av olika typer av direkta stöd. De klarar sig inte på egen hand. I stället för att göra sig konkurrenskraftiga på marknaden satsar de sina resurser på lobbying.

Det lockar också företag att utnyttja politikernas svaghet för att framstå som räddande änglar. I Frankrike gratulerar politikerna sig själva för sin egen förträfflighet. STX ägare är säkert också nöjda, de fick ju tiotals miljoner i billig finansiering av de franska skattebetalarna. RC klagar knappast heller. Utan stöden hade de kanske måstat gå med på att betala mer till varvet under byggandet för att överhuvudtaget få sina båtar. Nu slipper de.

Men man är som företag ute på väldigt farliga vägar då man börjar grunda sin affärsverksamhet på hur mycket stöd man kan pressa ur politikerna. Ju mer man gör det, desto sämre blir man på att konkurrera på marknadsmässiga villkor. När staten får slut på stödpengar, eller det blir impopulärt att ge stöd, kan anpassningen tillbaks till marknadsmässighet bli mycket svår.

En variant av detta sågs i USA och den amerikanska verktygsindustrin. Fram till slutet av andra världskriget var den världsledande, långt före länder som Japan och Tyskland. Men i och med kriget hade Pentagon blivit den viktigaste kunden. Eftersom Pentagon fungerar på ett helt annat sätt än vanliga marknadsaktörer förändrades också verktygsbolagens beteende för att bättre svara mot Pentagons krav. Det ledde till att de inte längre kunde konkurrera på konsumentmarknaden mot marknadsorienterade tyska och japanska bolag. De hade glömt hur man bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor, då kunderna är utspridda, självständiga och köper för egna pengar.

Det talas mycket om att göra finska företag mer konkurrenskraftiga. Det lyckas inte med ständigt ökande statliga stöd, genom att göra våra företag ännu mer beroende av staten. Inte minst för att staten faktiskt inte har pengar att ge.

Vad som behövs är avregleringar och lägre skatter, i synnerhet på arbetsmarknaden. Företagen måste själv kunna förhandla förutsättningslöst med sina anställda om löner, förmåner, anställningsskydd etc. Lägre skatt på lön gör det lättare att sänka bruttolönerna, det är ju nettolönen som spelar roll för de anställda. Det här skulle göra företagen mer flexibla och sänka deras kostnader, vilket i sin tur kan reflekteras i prissättningen. Kompetensen finns ju bevisligen, men om premien för denna kompetens är för hög är den ju inte till någon nytta.

Annonser

Kommentarer»

No comments yet — be the first.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: