jump to navigation

Glöm det där med efterfrågan januari 12, 2014

Posted by Kaj Grüssner in Kolumner.
trackback

Kolumn i Åbo Underrättelser, publicerad i 4.12.2013.

En av grundbultarna i konventionell nationalekonomi är att efterfrågan är det viktigaste av allt. Enligt den logiken finns det alltså en ”korrekt” nivå på efterfrågan och det är statens uppgift att hålla efterfrågan på denna korrekta nivå. Så låt oss säga att den korrekta nivån är 100. Om efterfrågan stiger till 120 ska staten kyla ner ekonomin genom att skära ner offentliga utgifter och höja skatter och räntor. Om efterfrågan i stället sjunker till 80, ja då ska staten stimulera, då ska det tryckas pengar, sänkas räntor och köras igång stora statliga projekt.

Bristerna i detta resonemang är många. För det första finns det förstår inget sådant som ”korrekt nivå” på efterfrågan. Och även om det gjorde det så skulle det förstås vara helt omöjligt att veta vad det är. Hur skulle det ens gå att mäta? Men även om man visste vad korrekt nivå var och dessutom kunde mäta efterfrågan, så vore det ett rörligt mål eftersom efterfrågan hela tiden skiftar. Våra preferenser skiftar hela tiden över tid. Alla åtgärder som vidtogs för att ”korrigera” nivån skulle alltså göras för sent. Det kan ta veckor, månader eller till och med år innan en viss åtgärd får effekt och då har ju efterfrågenivån hunnit ändra flera gånger om.

Sedan har vi det där med att efterfrågan inte är ett enhetligt begrepp som kan uttryckas med bokstaven D i en formel. Det finns cirka 7 miljarder människor på jorden som vid varje given tidpunkt efterfrågar en oändlig mängd olika saker. Förändringar i räntenivån, statliga utgifter eller penningmängden är väldigt svepande och trubbiga verktyg som påverkar olika delar av marknaden på väldigt olika sätt. Det är som att försöka döda myggor med slägga. I det flesta fall missar man målet helt och hållet, men då man träffar så är inverkan tusen gånger för stark, med alla de oförutsedda konsekvenser det för med sig. Den räntemanipulation som först satte igång och sedan spräckte husbubblan är ett utmärkt exempel på det.

Idag är det återigen på mode att tala om deflationshotet, med vilket konventionella ekonomer menar sjunkande priser. En före detta bankekonom sade nyligen att problemet med sjunkande priser är att folk skjuter upp sina inköp. Tydligen tror denna ekonom att folk slutar äta, dricka, använda kläder, bo under tak, köra bil, och leva överhuvudtaget om de tror att priserna sjunker marginellt i framtiden.

Han oroar sig i onödan, efterfrågan är nämligen oändlig. Så länge det finns människor så kommer det att finnas efterfrågan. Den kommer att variera, både över tid och för enskilda produkter och tjänster. Men den tar aldrig slut. Sjunkande priser gör inte heller att folk slutar köpa. Elektronikbranschen torde bevisa det. På lång sikt torde sjunkande priser tvärtom leda till att vi köper mer, eftersom de lägre priserna möjliggör ökad konsumtion. Sjunkande priser är en naturlig följd av en växande ekonomi. När vi blir bättre och effektivare på att producera ökar utbudet, varvid priserna sjunker. Detta hände till exempel i USA från slutet av 1700-talet till 1913.

Vad de konventionella ekonomerna tenderar att glömma bort är att konsumtion förutsätter produktion. De fokuserar alltså på fel sida av ekvationen. De oroar sig hela tiden över något som aldrig kan ta slut, något som existerar genom det blotta faktum att människor existerar. Samtidigt tycks de ta produktionen för givet, trots att produktion kräver resurser, investering, risktagande och en massa hårt arbete.

De oroar sig alltså mer för att det inte finns någon som vill äta maten än om det finns någon mat att äta. De antar att maten finns och aldrig tar slut, vad de tvivlar på är huruvida någon vill ha den. Jag tror att vi kan utgå ifrån att inte någon av dem har varit till Afrika.

Annonser

Kommentarer»

No comments yet — be the first.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: