jump to navigation

The World is Lost juli 23, 2016

Posted by Kaj Grüssner in Debatt, Ekonomisk historia, EU, Frivilligt samarbete, Interventionism, Korruption, Politik och samhälle.
3 comments

There really aren’t any reasons to be optimistic about this world of ours. We’re heading towards a complete economic meltdown, and nothing can be done about it. It might take a decade or two, who knows, but at some point the debt that keeps accumulating will hit critical mass. Then something, anything, will trigger the collapse and all hell will break loose. One can of course hope that we’ll come out of the disaster wiser and with sounder morals, but, really, is there any reason to think we will? Complete social collapse and global war seem far more probable.

Evidence of moral and societal decay is everywhere. Take the rise of Trump, for instance. He is most certainly the most hated, despised and ridiculed candidate for president in world political history. Decried as the worst thing ever to befall the US.

Really? Worse than the fascist warmonger and mass murderer Hillary, who’s never met a military intervention she didn’t like or missed an opportunity to commit genocide? Worse than the fascist warmongers and mass murderers Obama, Bush II, Clinton, Bush I etc? These are our moral standards now? It is okay to kill Muslims by the hundreds of thousands and to wreck their countries, but absolutely forbidden, forbidden I tell you!, to speak critically about them? Kill, maim and plunder at your pleasure, but don’t say mean things! Peoples’ feelings can get hurt!

What can you say to that other than to quote Ben Shapiro: I care nothing about your feelings.

Brexit. The thing that couldn’t happen, that mustn’t happen. But it did. The horror, the shame, the never-ending pain. The reaction of the Remainers, particularly that of the millennial generation, who cry and bleat on the streets about how they love the EU, is horrifyingly instructive.

What kind of a moral black hole must you be to cry about the possible exit from a €150 billion moral monstrosity, ruled by some of, if not the worst people in Europe? Well, if you have grown up being taught and believing that everyone else owes you everything you want, that you are entitled to everything you can dream of simply by being alive, then yes, I can understand your tears. And I couldn’t care less about them. And if you really think you need a €150 billion moral monstrosity for the free movement of things, or to keep the peace in Europe, you are an ignorant idiot and deserve every ounce of pain you feel.

Speaking of free movement. It is claimed tat we need immigrants to come and work and pay taxes to pay for our aging population, because the natives, in lack of a better word, don’t have enough children. Maybe that is the case, but what could possibly be a more abysmal failure than a society, in which people don’t want to procreate anymore? Seriously, how dysfunctional must a society become for that to happen? Has anyone of our ruling classes pontificated on this?

While the subject of the free movement of people might be a topic for another day, one can’t help noticing that this free movement is rather one-sided? People tend to move a lot more in one direction than the other. Is this a mere coincidence, or are there explanations for this apparent imbalance? Well, of course there are. It’s all about white racism, colonialism, slavery. To even suggest anything else is a punishable offense.

Which brings us to the greatest injustice in this world, indeed, the root of all evil. White men with their damned white male privilege and cursed patriarchy. Almost everyone is encouraged to be proud of their heritage and their culture, except white people of the West. White pride equals white supremacy with all that entails. Do a wikipedia search on Black Pride, then White Pride, just for fun, and you’ll see.

Slavery, open-ended bigotry, the institutional and legal oppression of women, children and minorities of every kind has been part of human society since the very beginning, in every single place on the planet. And much of it still is, in many places in the world, in many cultures and civilizations around the globe. But there is one culture and civilization though, in which most if not all of it is glaringly absent. Care to take a guess on which one?

Today, everything is a human right. Except property right. That is a right you don’t have. You have the right to education, healthcare, living wage, paid vacation, paid parental leave…well, pretty much whatever you feel you need in order to have a “decent life”. But you can’t really own anything. Not what you make, not what you earn, not what you inherit, not what you are given. You may keep a portion of it of course, but you have no say in how large that portion is. Can be anything from all to nothing.

If you take action to keep a larger portion of it, you are publicly shamed and punished. You see, to want to keep what you earn, what you’ve worked for, is greedy. To demand the property of someone else for your own benefit is just exercising your human rights.

The only future for a world like this is a future not worth having. One can hope that people find their way to value peace, private property, and voluntary exchange and cooperation. One can hope, but I’m not holding my breath.

Obama-anhängarnas avskyvärda hyckleri april 28, 2012

Posted by Kaj Grüssner in Debatt, Korruption, Partipolitik, Politik och samhälle.
5 comments

Europas socialdemokrater och vänstermänniskor är överlag mycket imponerade av Obama. Det märks inte minst vid statsbesök. När Bush II åkte utomlands var det inte ovanligt att tusentals människor drog ut på gatan för att demonstrera, både mot Bush som person och mot hans krig. Vad jag vet har Obama aldrig mötts av en arg mobb, om något så har han mötts av dyrkande folkmassor som gör vad som helst för att få en glimt av sin frälsare, idol och herre. Denna dyrkan är något av det vidrigaste som finns och blotta tanken på det får mig att må fysiskt illa.

Obama är inget annat än ännu ett i en lång rad massmördande monster och ekonomiska analfabet som valts till USA:s president, eller ”den fria världens ledare” som det så anspråkslöst brukar kallas. Han är en vidrig, lismande skurk, en lögnare, en krigsgalning och socialistfascist, vars respekt för individens fri- och rättigheter är på samma nivå som…ja, vilken vanlig politiker som helst. Bush II, McCain, herr och fru Clinton, Santoroum, Saddam Hussein, Gadaffi, Assad. Take your pick. En maktgalen tyrann. Precis som sin föregångare, dennes föregångare, dennes föregångare och så vidare.

För den som inte varit hjärndöd de senaste dryga 3 åren borde det här vara en uppenbar självklarhet, men propagandamaskinens kraft kombinerat med hämningslöst hyckleri gör att skygglapparna sitter hårt, så låt mig ge några små exempel:

1. Obama och korporativisterna

Här är Obamas lista på donatorer i presidentvalet 2008. På top-20 listan hittar vi inte mindre än fem banker, varav samtliga gav mer än 500,000 dollar. Goldman Sachs gav över en miljon. Den andra stora gruppen är universitet, som givetvis är de stora vinnarna på studielånsubventionerna. Utan dessa skulle terminsavgifterna rasa mer än huspriserna 2008-2009. Naturligtvis finns där även General Electric och the US Government. På McCains lista finns samma banker och några till, även om han fick mycket mindre av dem än Obama. Listan på Obamas donatorer 2012 ser likadan ut som 2008. Vad har ni socialistiska hycklare att säga om det här, eller om att Obama under 3 år givit mycket mer pengar till bankerna och storindustrin än vad Bush II gjorde under 8 år?

2. Obamas krig

Förutom att ha eskalerat kriget i Afganistan så har Obama aktivt utvidgat kriget till Pakistan. Han tycker också om att mörda folk med drones. Obama beordrade fler drone attacker under sitt första år som president än Bush II gjorde under de fem föregående åren. I dessa attacker har mellan 1,500 – 2,000 människor dött. Bara i drone attacker, bara i Pakistan, bara under Obamas tre första år vid makten. Det utöver hans egna små förströelser i Libyen och Syrien, för att inte tala om hans krigshetsande mot Iran.

Men i rättvisans namn ska han ha beröm för att han tagit bort trupperna från Irak. I och för sig lämnade han kvar flera tusen legoknektar och en ambassad som är större än Vatikanstaten. Inte tog han ju hem soldaterna heller, men ändå. Detta till trots är han tveklöst en lika vanvettig krigsgalning som Bush II, men socialistiska hycklare har tydligen inga problem med att oskyldiga dör om det är en socialistisk ikon som är mördaren. Men säg mig, socialistiska hycklare, vad är den principiella skillnaden mellan att Saddam Hussein beordrar sitt flygvapen att bomba oskyldiga kurder och att Obama beordrar sitt flygvapen att bomba oskyldiga afganer och pakistanier?

3. Obamas kränkningar av individuella fri- och rättigheter

Bush II:s Patriot Act är något av det vidrigaste som USA åstadkommit på det inrikespolitiska planet och har föga överraskande lett till tusentals övergrepp och maktmissbruk. Utan att så mycket som att blinka förlängde Obama Patriot Act, att han skulle motsätta sig dess förnyande fanns inte på kartan. Hans egna bidrag till den amerikanska polisstaten går inte av för hackor de heller. Inte bara har han tagit sig rätten att låta militären arrestera amerikanska medborgare på amerikansk mark och hålla dem fångna i hemliga fängelser utan rättegång på obestämd tid och utan någon som helst kontakt med anhöriga eller advokater, han har också tagit sig rätten att låta mörda vem som helst, var som helst i världen. Han har inte ens lyckats stänga Guantanamo Bay, men det är ju inte som att hans skulle ha försökt heller. Han har även eskalerat kriget mot droger, vilket kanske är det värsta enskilda exemplet på institutionaliserat övergrepp och kränkning av mänskliga rättigheter. Och inte ett pip från de socialistiska hycklarna. Det är tydligen okej att förstöra oskyldiga människors liv och kasta dem i fängelse för offerlösa brott när det sker på order av en socialistisk ikon.

Här är nu tre exempel som alla visar samma sak: Det finns absolut ingen som helst principiell skillnad mellan Bush II och Obama. Den enda skillnaden är kvantitativ. Obama gör allt det onda som Bush gjorde, men på ännu större skala och på kortare tid. Han är alltså Bush III, men ännu värre än Bush II. Man ville inte tro att någon kunde vara värre än Bush II, men jämfört med  Obama är Bush II en skolpojke. Det visar också hur mycket socialistiska hycklare älskar massmördare. Massmördaren Che Guevara är ju en socialistikon han med. Det vore intressant att höra en socialistisk hycklare förklara vad de finner så attraktivt hos massmördare och hur det går ihop med deras tomma, ihåliga och alltigenom lögnaktiga mässande om ”solidaritet”.

Tyvärr kommer vi aldrig att få något svar, för de har inga. Jag har aldrig stött på en socialistisk hycklare som kunnat göra något annat än gapa och skrika okvädningsord när hans idoler ifrågasätts. Aldrig ett försök till seriös diskussion, inte en tillstymmelse till substans, inte den blekaste skugga av ett argument. Bara skrik, skrän, förnekande, lögner och propaganda. Det är det enda som finns i den socialistiska hycklarens förvrängda och förvridna hjärna.

Penningmängd, förmögenhetsmassa och utlåning oktober 6, 2008

Posted by Kaj Grüssner in Korruption, Nationalekonomi, Politik och samhälle.
2 comments

Signaturen . undrade varför han ska behöva vänta på någon som har ledigt guld för att få sätta sitt 200.000€ opantade hus i säkerhet för 140.000€ i kontanter. Även om han vägrar diskutera med mig så tänkte jag att jag skulle ge honom ett svar på den frågan.

De pengar man lånar har inte någonting med den säkerhet man ställer att göra. Pengarna har skapats ur tomma intet genom inflation och kreditexpansion. De har ingenting med den existerande förmögenhetsmassan att göra. Det finns ingen som helst koppling eller korrelation mellan penningmängd och förmögenhetsmassa. De är helt frånskilda från varandra och lever helt egna liv. Om den egna ökar mer den andra i våldsam takt blir det antingen hyperinflation eller hyperdeflation. Det förra är i allmänhet rätt besvärligt (se Zimbabwe), medan det senare är tämligen trevligt (se de radikalt sjunkande priserna i USA 1880 – 1890).

Däremot finns det ett förhållande mellan värdet på pengarna och förmögenhetsmassan. Om förmögenhetsmassan ökar snabbare än penningmängden, ökar värdet per penningenhet, t.ex. euro eller dollar. Ökar penningmängden snabbare än förmögenhetsmassan, sjunker värdet per enhet. Det finns alltså aldrig något skäl till att skapa nya pengar ur tomma intet. Den oundvikliga följden av det är artificiellt låga räntor som i sin tur uppmuntrar till olönsamma investeringar. Dagens finanskris är ett underbart exempel på just detta, ett av en stor mängd exempel.

Naturligtvis skall Punkten få pantsätta sitt hus hur han vill. Ingen försöker frånta honom denna rätt. Det är frågan om vad bankerna skall få göra. Idag får de låna ut pengar de helt enkelt inte har och det får de göra tack vare en myriad olika speciallagar och regler. Det är det som österrikare och liberaler (dvs sådana som Fredrik och jag, inte libbarna på Åland) opponerar sig mot. Utgångspunkten för att få lån är skall inte vara den säkerhet låntagaren kan ställa, utan vad långivaren faktiskt har att låna ut. Så är det inte idag.

Om jag råkade ha 140.000 euro kontant i mitt kassaskåp så skulle Punkten lika gärna kunna låna pengarna av mig. Varken staten eller någon annan skulle ha något emot det. Men om jag inte hade dessa 140.000 euro i mitt kassaskåp, utan gick ner till källaren och tryckte upp 140.000 euro i perfekt förfalskade sedlar, då skulle jag hamna i fängelse. Det skulle för övrigt Punkten också, om staten kan visa att han visste eller borde ha vetat att de pengar han lånade och sedemera använde var förfalskade.

Vad bankerna gör är just och precis det här. De har inte riktiga pengar att låna ut, dvs pengar som grundar sig på verkligt sparande. Därför skapar de nya pengar ur tomma intet som de sedan lånar ut till Punkten, med hans som säkerhet. Skillnaden mellan mig och banken är att banken för göra så här, men det får inte jag, ej heller någon annan som inte fått specialtillstånd av staten.

Jag motsätter mig detta av både ekonomiska och moraliska skäl. Ekonomiskt för att inflation och FRB leder till konjunkturcyklen, dvs sprickande bubblor. Resurser binds upp i olönsamma investeringar. Det är mycket skadligt, eftersom resurserna som bekant är begränsade och vi har därför inte råd att slösa med dem. Moraliskt motsätter jag mig detta eftersom det i praktiken är stöld. Staten och bankerna stjäl givetvis inte vanliga individers pengar bokstavligen (som de gör genom beskattningen), utan de stjäl pengarnas värde. Då nya pengar skapas har de fortfarande hela sitt värde kvar, vilket betyder att de som får använda pengarna först blir mycket rika. De som får dem sist, däremot, får dem först då de tappat det mesta av sitt värde. Än värre är att det inte bara är de nya pengarna som tappar sitt värde, samtliga pengar gör det, även de besparingar som folk hade före de nya pengarna skapades. Detta värde förs över till de rika och mäktiga, dvs den finansiella och politiska eliten. Det var det somRon Paul menade då han sade att inflation är en sorts skatt.

Punkten har helt rätt i att ingen på förhand kan veta vilken investering som kommer att visa sig lönsam. Men vad han glömmer är att räntans kanske viktigaste uppgift är att signalera konsumenternas preferenser till de som funderar på att investera. Ju korrektare denna signal är, desto mindre misslyckanden kommer att ske. I stället för att ha 9 eller 99 eller 9 999 misslyckade projekt på ett lyckat, skulle vi kanske ha 9 lyckade projekt på ett misslyckat. Med guldmyntfot och full reserve banking skulle dessa kluster av felinvesteringar inte ske, värdet på våra inkomster och besparingar skulle öka och priserna skulle sjunka. Idag är det tvärtom.

Den som tycker att dagens system är bättre får gärna förklara varför.

Detta luktar korruption december 18, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Korruption.
2 comments

Är det fler än jag som förvånats över Danne Sundmans kovändning i frågan om samhälle skall bekosta golfbanan i Godby? Först var han emot, nu är han mitt i allt för. Vad har fått honom att ändra sig? Har han plötsligt blivit övertygad om att den fria marknaden inte klarar av att se till att golfbanor byggs? Har han sett några väldigt övertygande siffror som visar att banan inte kommer att kosta skattebetalarna och det Åländska samhället en massa pengar? Om det ändå vore så väl.

Nej, tydligen lär han ska ha fått ett samtal från ”näringslivet” som lovat honom en motorbana i Eckerö i utbyte mot han röstar för att spendera våra pengar på en golfbana. Han verkar inte ens förneka det. I dagens Ålandstidning säger han mycket riktigt att ”hans ‘kompromissvilja’ när det gäller golfbanan gynnar hans eget skötebarn, motorbanan i Eckerö”.

Givet att Sundman, med sitt stora motorintresse, minst sagt har ett personligt (om än inte vinst-) intresse av att motorbanan i Eckerö byggs, kan någon förklarar vad det är för skillnad på detta och fallet där Sundman helt enkelt lovas pengar, en ny bil, och så vidare av en privat intressent för att rösta på det ena eller det andra sättet?

Att kohandel mellan politiker förekommer är kanske inget att haka upp sig på. Men när politiker börjar kohandla med privata intressenter, då är det inte längre kohandel utan då börjar det lukta korruption. I alla fall enligt mitt sett att se på saken. Får se om det framkommer något mer de närmaste dagarna. Än så länge handlar det hela till stor del om hörsägen.