jump to navigation

Lösningen på förfinskningen är ett fritt näringsliv april 14, 2008

Posted by Fredrik Gustafsson in Ålands självständighet, Insändare, Språkpolitik.
add a comment

En av orsakerna till finskans relativt starka ställning på Åland är de många finska regler som vårt näringsliv måste rätta sig efter. I en insändare hävdar Antonio Salminen (Ålandstidningen 14.4) att det finns två lösningar på detta problem: en återförening med Sverige eller att ”befria Åland från sådana statliga regler som har ett annat språk än svenska och istället införa egna svenskspråkiga regler”.

För att tala klarspråk är problemet idag finskspråkig klåfingrighet, och Salminens lösning är att ersätta denna med svenskspråkig klåfingrighet. Att det finns en tredje lösning där man sätter punkt lite tidigare i förslaget, som då blir att ”befria Åland från statliga regler”, är dock inget han tänkt på. Trots att avskaffandet av alla dessa onödiga regler både skulle få det åländska näringslivet att blomstra och minska finskans betydelse.

Annonser

Godwins lag september 4, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Språkpolitik.
add a comment

Niklas Lampi har nu svarat på Harriet Tuomines ledare som jämförde debattklimatet på dagens Åland med 30-talets Tyskland. Själv konstaterar jag återigen hur väl Godwins lag stämmer.

Andrews vision juni 20, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Språkpolitik, Val 2007.
2 comments

Andrew Hagmark-Cooper inledde idag den serie ledare där unga politiker ger sin syn på hur framtida Åland skall utformas. Jag har också skrivit en ledare till denna serie, och om jag förstått saken rätt publiceras den nästa vecka.

För det första kan man konstatera att Andrew fokuserar på väldigt konkreta åtgärder. Merparten av ledaren går åt till att diskutera två väldigt konkreta förslag, och det ryms ganska lite visioner i ledaren. De visioner som finns handlar dessutom endast om språk. Grundpremissen, att Åland berikas av inflyttade, håller jag med om. Åland skall vara öppet mot omvärlden, både när det gäller människor, kapital och företag. Jag tänkte dock att jag skulle kommentera Andrews två mer konkreta förslag.

För det första vill Andrew, ”utveckla ett välfungerande undervisningssystem som tillfredsställer de olika behov av svenskundervisning som inflyttare har.” Han konstaterar att dagens system inte fungerar och att, ”utbudet inte möter efterfrågan.” Han fortsätter med att konstatera att, ”Det ska finnas kurser för dem som jobbar samt för dem som är arbetslösa, för dem som inte kan ett ord svenska samt för dem som vill läsa på en mycket avancerad nivå.”

Han skriver inte detta explicit, men man får anta att han anser att denna undervisning skall ske i offentlig regi. Jag hade önskat att han istället drog den naturliga slutsatsen att dagens system, med offentlig svenskundervisning, inte fungerar och att det är bättre för att gå in för ett privat system som kan erbjuda större flexibilitet.

Andrews andra förslag är att, ”erbjuda hemspråksundervisning för barn som talar ett annat språk än svenska hemma, under förutsättning att det finns lämpliga lärare och ett tillräckligt stort elevunderlag.” Här tycker jag at man kan gå ett steg längre. Jag skulle vilja se en skolpeng på Åland som skulle göra det möjligt att öppna friskolor som till exempel kunde erbjuda språkundervisning. På så sätt behöver samhället inte lägga ner några extra pengar på detta och försöka fundera över om det finns ”lämpliga lärare och ett tillräckligt stort elevunderlag.” Detta sköter marknaden bäst.

Sammanfattningsvis kan man säga att jag delar Andrews vision om Åland som ett öppet samhälle, även om vi inte är överrens om hur vi bäst åstadkommer detta. Man kan också dra slutsatsen att Socialdemokraterna än en gång gör det klart att man kommer att försöka göra språkfrågan till den stora valfrågan i höst. Detta är inte mig emot, eftersom de flesta borgerliga partierna intar en ganska konservativ hållning i denna fråga. Jag tror detta kan skjuta över en del marknadsliberala röster till mig. Jag tror dock inte språkfrågan kommer att bli den stora valfrågan i höst. Den känns redan ganska uttjatad.

Fel att använda skattepengar till språkpolitik maj 5, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Insändare, Språkpolitik.
add a comment

Till Merja Renvall. Ja, jag tycker det är ett problem när ambassadpersonal, vars lön betalas av våra skattepengar och de 200 euro jag och min fru betalade till ambassaden för att de skulle behandla hennes ansökan, råder personer som vill flytta till Åland (inte fastlandet) att lära sig finska istället för svenska. Det är dels ett problem därför att personen i fråga representerar hela Finland (inklusive Åland) och inte ska använda mina och andra skattebetalares pengar för att bedriva språkpolitik. Det är även ett problem eftersom rådet i sig är väldigt dåligt: det är som bekant ganska svårt att klara sig på Åland utan att kunna svenska. Att du inte håller med om detta är din ensak, men jag tror att du är rätt ensam om denna åsikt.

Dålig inställning till svenskan april 30, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Insändare, Språkpolitik.
1 comment so far

Mycket av det som sägs i språkdebatten tenderar att bli överdrivet, men det problem Niklas Lampi tar upp i en ledare, där det råder brister i synen på svenska inom den finska diplomatutbildningen och därmed kanske även inom diplomatkåren i stort, träffar mitt i prick.

Låt mig ta ett exempel från mitt eget liv. När jag och min fru bestämde oss för att flytta från Malaysia till Åland var hon tvungen att söka uppehållstillstånd på finska ambassaden i Kuala Lumpur. För det första kunde den finska personalen på ambassaden, som vanligt, så lite svenska att de bad mig att prata Engelska.

Det riktigt anmärkningsvärda skedde dock under den intervju de höll med min fru. När de frågade henne vad hon skulle göra på Åland, sade hon att hon först av allt skulle lära sig svenska. Personen som intervjuade avbröt då henne och sade att hon väl menade finska, eftersom man talar finska i Finland. Visst, sade min fru pliktskyldigt, det var finska jag menade. I detta läge var det inte värt att käfta emot.

Varför personen i fråga sade detta har jag ingen aning om. Hon visste att vi skulle flytta till Åland och att jag inte kunde någon finska. Jag tror knappast att det rörde sig om okunskap eller ett dåligt skämt, utan om jag får gissa tror jag det var fråga om en maktdemonstration. Att denna representant för republiken Finland med all önskvärd tydlighet ville demonstrera att det Finland hon representerar är enspråkigt finskt, och att Ålands speciella status inte är något de måste ta hänsyn till. Man kan verkligen fråga sig om vi svenskspråkiga för valuta för pengarna på ”våra” ambassader ute i världen.

Publicerad i Tidningen Åland 2.5.2007

Storebror bestämmer språket april 4, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Språkpolitik.
4 comments

Som de flesta säkert känner till är jag inte ett stort fan av att staten skall bestämma vilket språk människor talar med varandra. Det hela får mig att tänka på 1984, där storebror inte bara bestämmer att invånarna skall tala ett visst språk, utan även designar ett helt nytt språk för detta ändamål som tjänar dess politiska syften. Just därför är jag inte förtjust att det dokument som närmast liknar en Åländsk grundlag slår fast att det endast skall pratas svenska på Åland.

Apropå detta fick jag en kommentar på Ålandstidningens hemsida som jag även måste kommentera här:

Att politiskt bestämma vilket språk människor ska tala är inte möjligt, därför är det irrelevant om Ålands Framtid vill göra det såsom du påstår.

Jag vet förstås att detta inte är möjligt. Oavsett hur omfattande statens makt är, kan den inte tvinga alla invånarna att tala ett visst språk. Dock, min poäng är att det heller inte möjligt att få en planekonomi att fungera, men att man kan ställa till en jävla massa trubbel genom att försöka. Bara för att det inte är möjligt att införa en fungerande planekonomi, skulle det inte vara irrelevant om det fanns ett parti på Åland som hade för avsikt att åtminstone försöka.

Varken Ålands Framtid eller någon annan kommer någonsin att lyckas tvinga oss att prata ett visst språk, men de kränkningar och negativa effekter som uppstår som en följd av att ÅF försöker göra detta, det är de jag i första hand är rädd för och vänder mig emot. Jag skräms inte av tanken på att alla på Åland uteslutande skulle tala svenska med varandra. Jag skräms av tanken på vad staten kommer att göra för att försöka uppnå detta mål.

Allianser april 3, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Språkpolitik, Val 2007.
add a comment

En tanke som slog mig när jag lyssnade till språkdebatten för cirka en vecka sedan var att, om denna fråga blir en valfråga, ser det ut som om att Liberalerna omöjligt kan ingå i en allians med de övriga borgerliga partierna liknande den som gällde under riksdagsvalet. Om språkpolitiken formar höstens allianser, ser ett samarbete med sossarna mycket mer sannolikt ut.

Mycket riktigt har nu Obunden Samling gjort ett utspel där man vill återuppväcka den borgerliga alliansen, minus Liberalerna, inför höstens val. Idén är att ingå ett politiskt samarbete med de partier som står den ideologiskt nära, och i och med att Liberalerna har en så annorlunda syn på språkfrågan, skulle detta parti vara uteslutet som en tänkbar samarbetspartner.

Det är förstås lite ironiskt att den tydligaste ideologiska skillnaden mellan detta höger- och vänsterblock är att högerblocket vill att staten i större utsträckning ska bestämma vilket språk folk talar, vilka personer privata företag anställer, vilka som får bedriva näring och köpa mark på Åland, och så vidare, medan vänsterblocket vill att detta skall skötas av marknaden och frivilligt samarbete. Att högerblocket sätter Kollektivet och Självstyrelsen i första rummet, medan vänsterblocket betonar individen samt dess fri- och rättigheter. Ur led är tiden.