jump to navigation

Hemundervisning mars 4, 2008

Posted by Fredrik Gustafsson in Utbildning.
21 comments

Läser ett mycket intressant reportage i Nya Åland om en ung man från Åland som fått sin undervisning hemma. Hemundervisning är väldigt vanligt i USA, där många ser det som ett sätt att undvika de statliga skolornas föråldrade pedagogik och indoktrinering. Jag har dock inte hört att det förekommit på Åland tidigare. Jag måste erkänna att jag är okunnig om den gällande lagstiftningen, men av reportaget verkar det som om den unge mannen var tvungen att skriva en massa prov i den statliga skolan och således hålla sig till kursliteraturen, vilket delvis förstör poängen med hemundervisning. Eller så var knytningen till Strandnäs skola frivillig. Hur som helst tycker jag att hemundervisning är ett intressant alternativ, som tyvärr folk är ytterst misstänksamma mot.

En utbildning i kris februari 23, 2008

Posted by Kaj Grüssner in Debatt, Utbildning.
10 comments

Min gode vän Wille Valve gjorde mig uppmärksam på en kolumn skriven av Christer K. Lindholm, lektor i nationalekonomi vid Åbo Akademi och publicerades i Hbl 17.2.2008. Rubriken var ”En ideologi i kris”, och i kolumnen drog Lindholm paralleller mellan nyliberalism, fria marknader och bolånekrisen. Nyliberalism är, så vitt jag förstått det, ett annat ord för klassisk liberalism. Trots den begränsade längden lyckades Lindholm få med en ansenlig mängd rena faktafel, varav de flesta på så grundläggande nivå att man verkligen kan undra hur mannen i fråga faktiskt kan hålla en doktorstitel i nationalekonomi. Nedan följer några citat från den gode doktorns kolumn:

den ideologi(nyliberalism) som i ett kvartssekel har styrt den ekonomiska politiken i USA

USA har inte präglats av nyliberalism eller någon annan sorts liberalism för den delen sedan dess grundande i slutet på 1700-talet. Att hävda att den amerikanska ekonomin eller politiken i stort präglats av liberalism är rent skrattretande.. USA:s ekonomi- och penningpolitik har sedan 1930-talet följt fascismens ekonomiska modell: corporatism. The Fed grundades redan 1913, så dagens destruktiva penningpolitik började egentligen redan då, och var en stor bidragande orsak till kraschen 1929.

Ideologin i fråga är naturligtvis nyliberalismen, som i sin korthet går ut på att den fria marknaden alltid och utan undantag leder till bästa möjliga resultat.

Den klassiska liberalismen är en politisk ideologi, enligt vilken statens enda uppgift är att garantera individens rätt till liv, frihet och egendom. Dess ekonomiska modell är laissez faire kapitalism. Lindholm blandar ihop filosofi med nationalekonomi.

En ideologiskt betingad motvilja mot alla former av statlig inblandning…

Någon sådan motvilja har inte funnits i USA på mycket länge. Både från politiskt och näringslivets håll har krav på intervention ställts. Tullmurar, licenskrav, subventioner, antitrustlagar etc. har länge varit vardagsmat i USA, precis som här.

… kan till en del förklara att den halsbrytande risktagningen på den amerikanska bolånemarknaden vars följdverkningar sedan utlöste den nuvarande krisen tilläts fortgå så länge.

Den sprickande bubblan är orsakad av statlig intervention i form av centralbankens kreditinjektioner, samtliga med stort stöd från privata affärsbanker. Faktum är att staten till och med tvingat banker låna ut till icke kreditvärdiga låntagare med hänvisning till diskrimineringsförbud.

Den främsta drivkraften bakom USA:s ekonomiska tillväxt har redan länge varit den privata konsumtionen

Det är just denna kreditdrivna konsumtion som ofta lett till ekonomiska kriser, vilket subprime-krisen är ett bra exempel på. Endast sparande kan leda till tillväxt. Artificiellt stimulerad konsumtion leder till sprickande bubblor.

Orsaken till medelklassens ekonomiska predikament är att en allt större del av den årliga inkomstökningen har koncentrerats till de allra rikaste.

Den verkliga orsaken till att medelklassen håller på att slås ut är den höga, av staten skapade inflationen. Erosionen av medelklassen är en oundviklig följd av hög inflation, eftersom inflationen gör vanliga människor fattigare. De som sitter nära centralbanken, däremot, blir rika.

Till en del kan den rekordartat ojämna inkomstfördelningen förklaras av att marknaden, i god nyliberal anda, har fått ha sin gilla gång utan några störande statliga ingrepp.

Orsaken till den ojämna inkomstfördelningen redogjorde jag för i punkten ovan. För den som är intresserad av den här frågan kan rekommendera Ron Paul. Han är ytterst bra på att förklara hur inflationen påverkar oss. Att påstå att marknaden i USA fått gå sin gilla gång utan statliga ingrepp ett rent vansinnigt påstående.

växande inkomstskillnader anses nämligen inte bara vara oundvikliga utan rentav önskvärda,

Ingen form av liberalism förespråkar inkomstklyftor, den förespråkar enbart att var och en skall ha full rätt till sin egendom. Det är en viktig skillnad mellan de två ställningstagandena.

Nyliberalismens akademiske gudfader Milton Friedman gick hädan för snart två år sedan

Friedman var knappast någon liberalistisk gudfader, men han hade sina stunder. Han brukade säga (ungefär) att tack vare ekonomerna så var världens tullar kanske en tiondels procent lägre än vad de annars skulle ha varit. Den skillnaden gör att de tjänat in sina löner tusen gånger om.
Som libertarian är det gärna den Friedman man minns, en ekonom som sina vissa villfarelser till trots var en fantastisk akademiker.

Liberalismen, vare sig klassisk eller ny, är inte i kris. Tvärtom upplever den ett stort uppsving, mycket tack vare Ron Pauls kandidatur. Vad som däremot är i kris är utbildningen i nationalekonomi. På grund av lektorer som Christer K. Lindholm, som sannerligen inte är ensam om sin okunskap, har nationalekonomin reducerats till en åsiktsvetenskap som inte längre tas på allvar. Därför är vi dömda att genomgå samma ekonomiska kriser gång på gång på gång. Den kris som USA är på väg in i nu kan mycket väl visa sig vara den allvarligaste någonsin, vars konsekvenser jag åtminstone inte i det här skedet vill sia om.

Dr. Gustafsson oktober 19, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Utbildning.
19 comments

Jag har den stora glädjen att meddela att jag nu kan titulera mig filosofie doktor i ekonomisk historia. Disputationen gick av stapeln i Lund i går. Opponenten Mushtaq Khan från University of London skötte sig mycket bra, och gav mig en rejäl match. Drygt en halvtimme efter försvaret avslutats kunde dock en helt enig betygskommitté meddela att jag blivit godkänd. Beskedet firades med en trumpetfanfar framförd av min lillebror Marcus Gustafsson och en uppskattad avsmakning av mitt senaste hembryggda öl.

En fest hölls sedan på kvällen där handledare och kolleger höll tal. Min huvudhandledare försökte i sitt tal reda ut vem denna smått hemlighetsfulla Fredrik Gustafsson, som vunnit alla dessa fina priser, skrivit en så bra avhandling på rekordtiden tre och ett halvt år, och även är en stor debattpersonlighet och bloggare på Åland, egentligen är. Kvällen avslutades med att det, som är brukligt i Lund, utbringades ett trefaldigt leve för den nya doktorn. Överlag måste jag säga att det nog kan ha varit den roligaste dagen i mitt liv.

Uppdatering september 7, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Utbildning.
17 comments

Jag har tagit emot avhandlingarna från tryckeriet, så nu sitter jag på kontoret omringad av 11 lådor innehållandes 500 exemplar av min doktorsavhandling. Tyvärr är ingen opponent ordnad än. Eftersom det är en rätt enorm mängd byråkrati och annat som måste ordnas innan disputationen, och i och med att jag först kan ta i tu med detta efter att opponenten tackat ja, är jag fast i Lund tills datumet för disputationen är spikat.

Förhoppningsvis tackar opponenten ja när han återvänder till sitt arbete på måndag, och förhoppningsvis passar det honom att komma till Lund den sjätte oktober, vilket i så fall blir disputationsdatumet. Om han tackar nej eller inte kan detta datum kommer disputationen att äga rum senare i oktober. Om du som läser detta vill ha en kopia av avhandlingen helt gratis är det för övrigt bara att maila adressuppgifter till mig så kommer den med posten.

Inlämnat augusti 22, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Utbildning.
5 comments

Så där ja, nu var doktorsavhandlingen inlämnad till tryckeriet. Borde få ett provexemplar skickat till mig med kurir om cirka två veckor. Nu skall jag fira med att gå ut och käka en bit mat. Tror det blir Wirrans i Godby. I morgon skall jag vara helt ledig, vilket innebär att mina semesterdagar denna sommar fördubblas i ett enda slag (var även ledig en dag i juli när jag åkte till Sverige och köpte ingredienser till mitt öl).

Klartecken augusti 17, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Utbildning.
4 comments

Har äntligen fått klartecken från min handledare att min avhandling är redo att gå i tryck. Har verkligen slitit som ett djur för att åtgärda allt mina två handledare anmärkt på. Många stycken som jag själv tycker är bra har jag tvingats klippa bort. Så är det alltid.

Än är det dock för tidigt att ropa hej. Jag skall gå igenom dokumentet en sista gång för att kontrollera stavning, menings- och styckesuppbyggnad och grammatik. Sedan måste jag fixa lite i fotnötterna och litteraturlistan, samt göra sidbrytningar. Borde kunna lämna in den för tryckning senast på onsdag nästa vecka. Sedan skall jag VILA!

Sommarkurs mars 22, 2007

Posted by Fredrik Gustafsson in Utbildning.
2 comments

Har tackat ja till att undervisa en sommarkurs i ekonomisk historia vid Lunds Universitet i augusti. Kommer i första hand att hålla tre föresläsningar om u-länder baserat på boken Tillväxt, stagnation och kaos. Lite segt att behöva spendera juli med att förbereda undervisning, men vad gör man inte för vetenskapen. Fick frågan om jag ville hålla i hela kursen själv, men nån’ måtta får det va’.

Klart att svenskstudenterna skall få jobba! september 14, 2006

Posted by Fredrik Gustafsson in Ekonomisk politik, Skatter, Utbildning, Välfärd.
add a comment

När jag hörde av min fru att det var väldigt många som hade sökt till svenskundervisning denna höst förutspådde jag att om inte alla kommer in kommer det bli ett j-vla liv. Så rätt jag fick. Enligt ett reportage i Ålandstidningen har nu en kille från Italien inte antagits till utbildningen med motiveringen att han redan har ett jobb kvällstid.

För det första är denna motivering ganska bisarr eftersom det är mycket vanligt bland dem som läser just denna kurs att jobba extra på kvällen. För det andra är givetvis detta ett textboksexempel på hur man skapar fel incitament i samhället. Människor skall givetvis uppmuntras och tjäna på att arbeta. Om man, den dag man hittar ett arbete, blir av med mängder av bidrag och tillgång till svenskkurser som man får betalt för att delta i, då kommer incitamenten för att arbeta försvinna.

Landskapet borde inte förbjuda personer som går denna allmänt finansierade svenskkurs från att arbeta extra på kvällen, så länge de även klarar av att sköta sina studier. Faktum är att, om nu kursen skall vara gratis och om de som går på den skall få bidrag för att gå den, man borde låta de som jobbar extra på kvällen behålla alla typer av bidrag och förmåner. Att straffa de driftiga som klarar av att jobba och plugga samtidigt, och belöna de medelmåttiga, är så idiotiskt att det knappt finns ord för det.

Ihopslagning av Ålands gymnasie- och yrkesskolor augusti 28, 2006

Posted by Fredrik Gustafsson in Okategoriserat, Utbildning.
2 comments

Det har väl knappast undgått någon att det förts en debatt huruvida alla ykreskolor och lyceet på Åland skall slås ihop. Har inte orkat ge mig in i debatten tidigare, och det orkar jag inte nu heller. Ville bara tipsa om att några politiker från fs har skrivit en insändare i ämnet som jag till viss del ställer upp på. Jag saxar lite:

När det gäller Ålands lyceum så anser vi liksom liberalerna att det bästa vore att denna teoretiska och studieförberedande skola fick en mer fristående ställning från den övriga praktiska och yrkesutbildande gymnasieutbildningen…För oss frisinnade är det av största vikt att det fortsättningsvis finns tillgång till olika studiealternativ för såväl praktiskt som teoretiskt begåvade individer.

Givetvis är det så. Eleverna på Åland skall kunna välja mellan olika skolor och de olika skolorona skall genom detta vara konkurrensutsatta. Att slå ihop alla skolor till en låter lite för myckt som ”Ein volk, ein schule” i mina öron. Sedan vore det givetvis bäst om skolorna helt privatiserades (och det rådde fri etableringsrätt för skolor) och elever och föräldrar, genom detta, verkligen fick stort inflytande och valfrihet, men det är en annan diskussion.