Liberala axplock

Det åländska företagsklimatet borde studeras mars 1, 2007

Niklas Lampi skriver i en ledare i onsdagens Ålandstidning (28.2) om de handelshinder som försvårar det ekonomiska utbytet mellan Åland och Sverige, och hur dessa har inneburit att det Åländska näringslivet har blivit alltmer inriktat på den finska marknaden. Detta har i sin tur inneburit att finskan har blivit ett allt viktigare språk inom det Åländska näringslivet, och att Åländska studenter väljer att stanna kvar på sina studieorter i Sverige. Lampi nämner att landskapsregeringen är medveten om problemet, men att väldigt lite har hänt än så länge.

Denna fråga handlar dock i först hand inte om språk (även om språk kan vara ett bra slagträ i debatten) utan om det Åländska företagsklimatet och hur lite som faktiskt görs för att förbättra det. Skattegränser, krav på näringsrätt, en komplicerad skattelagstiftning och ett omfattande anställningsskydd samt andra byråkratiska fällor gör att det idag är mycket svårt att etablera sig och bedriva näring på Åland.

Även om alla partier talar om att de vill förbättra företagsklimatet (inte minst för små företag), verkar det vara hopplöst att faktiskt komma till skott. Jag har dock ett mycket enkelt och konkret förslag som jag tror att i längden skulle hjälpa till att skapa ett mycket bättre företagsklimat på Åland. Det handlar helt enkelt om att studera var bristerna i det Åländska företagsklimatet ligger jämfört med andra länder, för att på så sätt få en klarare bild över vad som bör göras.

Varje år publicerar International Finance Corporation en rankning över de länder som har världens bästa (och sämsta) företagsklimat. Bland annat mäter man hur lätt det är att importera och exportera varor, anställa personal, betala skatt, ansöka om näringstillstånd hur väl äganderätten är säkrad och så vidare. Man tittar till exempel på hur många papper man måste fylla i när man vill importera eller exportera en vara eller starta ett företag, hur stora avgifter och hur lång väntetid som hänger samman med denna process, och så vidare.

Genom rankningen kan vem som helst lätt se vad vilka länder är bra och dåliga på. Finland ligger till exempel två i världen efter Hong Kong när det gäller lätthet att importera och exportera varor, medan man ligger på en 111:e plats när det gäller lätthet att anställa personal och en 75:e när det gäller att betala skatter.

Det skulle givetvis vara intressant att veta hur Åland skulle placera sig på denna lista. Klart är att vi skulle ligga långt efter Finland vad gäller att importera och exportera varor. De vet alla som någon gång beställt något från utlandet och tvingats tampas med skattegränsen. Samma sak med lättheten att få näringstillstånd och starta ett företag, där näringsrätten innebär en hel del pappersifyllande för utländska företag.

Mitt förslag är helt enkelt att landskapsregeringen, handelskammaren eller någon annan borde ta initiativ till att denna undersökning utförs även på Åland. På så sätt skulle vi få en klarare bild över var våra brister ligger och därmed vad som bör göras. Detta skulle vara ett verkligt slagträ i debatten. När vi sedan på sikt har åstadkommit en förbättring och kan uppvisa ett mycket bra företagsklimat i internationell jämförelse, kan vi använda detta för att marknadsföra Åland som ett investeringsobjekt.

Publicerad i Tidningen Åland 2.3.2007